- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
514

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Funktionssäkerheten hos elektronrör, av Sture Edsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514

•TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Spridningen i brantheten gm i ett parti rör, 6AU6
är normalfördelad mellan toleransgränserna vilket visar
sig i att spridningskurvan uppritad på
normalfördelnings-papper blir en rät linje. Bortfallet av rör blir 1,6 °/o för
5 »/o ändring av brantheten då rör med undre gränsvärdet
passerar kassationsgränsen och 23 °/o då rör med
ursprungligen nominell branthet passerar kassationsgränsen.

parametrar en viss spridning. För en grupp rör,
t.ex. 6AU6, kan spridningen i gm representeras
av en rät linje på normalfördelningspapper. Från
1 % och gm = 80 % av nominellt värde (undre
gränsvärde) dras linjen till 99 % vid gm — 120 %
av nominellt värde (övre gränsvärde), fig. 2. Om
man antar att alla rör i gruppen åldras lika
mycket, kommer denna räta linje att
parallellförskjutas mot lägre gm med tiden. Den maximala
^-felfrekvensen inträffar, då medelvärdet på gm
passerar kassationsgränsen. En ändring på 5 %

1 gm betyder här ca 23 % bortfall.

Motsvarande värde då de rör som från början

har låg gm passerar kassationsgränsen, blir ca

2 % bortfall för 5 % ändring i gm. Om man
däremot antar, att alla dessa kasserade rör ersätts
med nya och räknar ut ^-felfrekvensen på ett
visst antal rörplatser, erhålles en typisk
felfrekvenskurva, fig. 3. Felfrekvensen hos gm går här
från noll, då de undre gränsvärdena ännu ej
passerat kassationsgränsen, till en konstant
felfrekvens då tyngdpunkten hos gm passerat
samma gräns. Denna konstanta felfrekvens blir för
6AU6 ca 17 % per 1 000 h drift.

Med hänsyn till denna felfrekvens bör
tidsintervallen mellan rutinkontroller av rören
bestämmas, som en kompromiss mellan risken för
driftsstopp och kostnaden för rutinkontrollen.

Felfrekvenskurvans utseende beror av hur
kassationsgränsen valts och hur stor spridningen är i
normalfördelningen. Den minsta tolerans på gm
som kan innehållas vid fabrikationen är ± 15—
± 20 %. Snävare gränser tvingar till utsortering
av rör varvid kassationen blir hög och gm ej
företer normalfördelning. Med de angivna gränserna
blir det högsta värde på kassationsgränsen, som
med rimlig funktionssäkerhet kan användas, 70
resp. 65 %. Högre gränsvärden ger för liten
marginal mellan undre gränsvärde och
kassa-tionsgräns.

Antagandet att normalfördelningen av gm
bibehålls stämmer väl med verkligheten för
långlivs-rören som matas med konstant glödspänning.
Fördelningen av gm hos 6J6L/18J6 och 403B/
18AK5 vid några olika tidpunkter under ett
livsprov visar detta, fig. 4. Den i stort sett räta linjen
bibehålles tydligen och antagandet att den
paral-lellförskjutes är riktigt.

De angivna livsprovsresultaten har erhållits då
glödspänningen hållits inom snäva gränser. Detta
kräver särskild utrustning för konstanthållning
av spänningen, vilket krav inte alltid kan
uppfyllas under praktiska förhållanden. För att
undersöka vad som händer då glödspänningen i
drift avviker från nominellt värde har man
utfört ett prov på rörtyp 403B av modernaste
konstruktion, fig. 5. Man kan här se hur en konstant
överspänning (Ef — 118 %) påskyndar
nedgången i gm. En överspänning medför dock inte
så snabba förändringar som en underspänning
gör, vilket framgår av begynnelsen på kurvan
för Ef — 90 %. Här kan de snabba ändringarna i
gm medföra katastroffel. Speciellt måste beaktas
att brantheten vid en plötslig sänkning av
glödspänningen ej blir för låg.

Då man ofta finner, att det
insvängningsförlopp i brantheten, som antyds i början av undre
kurvorna i fig. 5, utspelar sig efter varje
sänkning av glödspänningen, kan det hända att
marginalen för säker funktion blir mindre och mindre
ju längre tid röret får gå med överspänning,
emedan brantheten då går ner mycket snabbare
än med normal glödspänning. En hastig ändring
av Ef från 118 % till 90 % skulle efter ca 8 000 h

Fig. 3. Frekvens av branthetsfel på rör enligt fig. 1. Redan
efter ca 6 000 h blir felfrekvensen konstant (för 6AU6 ca
17 °!o per 1 000 h).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:53:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free