Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Statistiska frågor i funktionssäkerhetsanalysen, av Rolf Moore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
543
hur toleransgränserna för processerna bör
sättas. Tidsfaktorns inverkan vid slumpmässiga fel
och vid utmattning och värdeglidning måste
studeras, såväl vid normala påfrestningar som
vid forcerade prov. Särskilt de mycket höga krav
som måste ställas på komponenternas
funktionssäkerhet gör det nödvändigt med ett intimt
samarbete mellan tillverkare och beställare, vilket
ofta medför att tillverkningen och vissa under
denna erforderliga prov i detalj måste följas av
beställaren. När olika ändringar görs i
tillverkningen av komponenter och i konstruktionen
eller monteringen av apparater är det av vikt
att statistiskt kunna fastställa huruvida någon
förbättring därigenom skett.
Kostnaderna för provtagning och utvärdering av
resultaten och den snabbhet varmed resultaten
behövs har börjat spela en allt mer framträdande
roll. Man har därför dels utvecklat en teknik
för minsta möjliga provtagning, stegvis
provtagning, dels förenklade metoder för fortgående
kvalitetskontroll (kontrolldiagram) och vidare
infört beräkning av standardavvikelsen via
"spännvidden" i stället för den i regel noggrannare men
också mycket mer arbetskrävande
direktberäkningen.
Den ekonomiska avvägningen mellan
provtagning, marginaler samt risk för säljare och
köpare har underlättats genom uppgörande av
"leveransriskkurvor" (OC-kurvor efter engelska
operating characteristics curves). Man har sökt
komma fram till enkla, standardiserade grafiska
eller tabellariska metoder12.
Problemet att hålla en lämplig balans mellan
komplicitet, pris, vikt, flexibilitet och
funktionssäkerhet hos elektroniska apparater lämpar sig
väl för operationsanalytisk behandling13.
Syftet med provtagningen
Karakteristiskt för prov i samband med
funk-tionssäkerhetsundersökningar är den roll som
tidsfaktorn spelar. Funktionssäkerheten är ju
definierad som sannolikheten för tillfredsställande
funktion under viss tidrymd. Livslängdsprov av
olika slag spelar därför en stor roll, men dessa är
av förstörande typ och måste därför i regel
kompletteras med icke förstörande prov på exemplar
som skall användas i verklig drift.
Livslängdsproven liksom även vissa icke
förstörande prov måste utföras som stickprov. I vissa
fall där hög funktionssäkerhet är av stor
betydelse, måste de icke förstörande proven dock
utföras på varje exemplar (allprov).
I vissa fall räcker det att man vid provningen
klassificerar de undersökta exemplaren som
godtagbara eller icke godtagbara. Detta kan kallas
"kategorikontroll". Vid allprov erhålles hela
partiet sorterat på godkända och icke godkända
exemplar medan man vid stickprov får fram en
viss procent godkända, vilken anses representera
Fig. 9. Seriesäkerheten Rn(t) för n rör; a vid slumpmässiga
fel enligt fig. 7 c (centrala delen), varvid
funktionssäkerheten räknas från tiden t,, b vid typiska utmattnings fel
enligt fig. 8 c, K är det sannolika verkliga kurvförloppet
då n är stort (50—100).
procentsatsen felaktiga i hela partiet. Antalet
kategorier är vanligen två men kan utsträckas
till några få, t.ex. "för stora", "godkända" och
"för små".
I andra fall vill man ha mera ingående
upplysningar om egenskapernas variationer inom ett
visst parti. Man mäter då på varje provat
exemplar de egenskaper som är av intresse och
antecknar samtliga värden för närmare statistisk
bearbetning. Detta kan kallas "variabelkontroll".
Alternativt kan man härvid ofta blott anteckna
det antal exemplar som har värden fallande inom
var och en av ett större antal klasser vari en
egenskaps värden lämpligen kan indelas.
- Om man vid en variabelkontroll märkt de
provade exemplaren med mätvärdena eller
hänvisningar till dem eller om man sorterat dem i fack
efter de olika klasserna, kan man naturligtvis
använda variabelmätningen för en
kategoriindelning av de uttagna exemplaren i godkända och
icke godkända. Siffermaterialet kan emellertid
utnyttjas bättre för att få fram en hel del
upplysningar om det parti varur provexemplaren
tagits, t.ex. mätvärdenas statistiska
fördelningstyp, medelvärde och spridning. Håller man noga
isär provuttag gjorda vid olika tidpunkter i en
tillverkning eller från olika delleveranser, får
man reda på ändringar i de statistiska
parametrarna och därmed indikationer angående
verktygsförslitning, metodomläggning etc.
Prov t agn in g sm etodik
Provtagningen måste planeras så att man får
tillräckligt säkra upplysningar om ett parti i de
avseenden som är väsentliga. De för provning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
