Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1956 - Mikrovågsrör, av Sigvard Tomner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. L-katoder; t.v.
förrådstyp, t.h.
impregnerad typ.
galler ser man att om strömtätheten vid katoden
ökas tio gånger så halveras ungefär gångtiden
och därigenom fördubblas övre gränsfrekvensen.
På grund av de nya katodernas högre
temperatur måste man dock öka d för att förhindra
skadlig uppvärmning av gallret, vilket medför risker
för deformering och galleremission.
Den utveckling, som påbörjades i Tyskland
under kriget med att ersätta glaset i ett elektronrör
med keramik (Tekn. T. 1955 s. 909), har på
sistone blivit allt viktigare för mikrovågsrören,
speciellt trioderna (Tekn. T. 1955, s. 1036). De
fördelar som keramiken erbjuder är följande:
keramiken kan slipas till mycket noggranna
dimensioner; i kombination med lämplig metall är
mekaniska hållfastheten mycket större för
keramik än för glas; vid pumpningen av ett
elektronrör där glas överallt har ersatts med keramik
kan man gasa ur röret vid en ugnstemperatur
av 700° C vilket medför renare rör och längre
livslängd samt högre tillåten drifttemperatur;
lödfogar mellan keramik och metall har
avsevärt bättre elektrisk ledningsförmåga än
glas-metallinsmältningar; högfrekvensförlusterna i
keramik är lägre än för glas.
Keramiken medför också följande nackdelar:
keramiken är ogenomskinlig vilket försvårar
kontroll; gastätheten är sämre än för glas vilket
fordrar noggrann kontroll av råmaterialet;
tillverkning av elektronrör i keramik blir dyrare än
i glas.
Vid tillverkning av elektronrör i glas för lägre
frekvenser användes nu väl rationaliserade och
pålitliga metoder med automatiska maskiner för
insmältning och pumpning. Vidare utnyttjas här
högfrekvensupphettning för urgasning av
elektrodsystemet. Man har därför för närvarande
icke anledning anta att keramik kommer att
ersätta glas vid tillverkning av elektronrör för
lägre frekvenser med mindre än att man har
högst speciella fordringar beträffande t.ex.
drifttemperatur.
Även tetroder har kommit till användning som
förstärkare inom mikrovågsområdet. De brukar
därvid gå under benämningen resnatroner. Dessa
har en ingångsresonator mellan katod och
styrgaller samt en utgångsresonator mellan
skärm-galler och anod. Vid arbetet på resnatroner har
man huvudsakligen varit inriktad på att alstra
höga effekter för pulsdrift och kontinuerlig drift
vid frekvenser upp till 3 000 MHz.
Klystroner
Två-resonatorklystronen1 har funnit
användning som förstärkare, blandare,
frekvensmulti-plikator och oscillator. Typiska värden för röret
använt som förstärkare är en effektförstärkning
på 10—15 dB med en verkningsgrad på 10—20 %
vid frekvenser omkring 1 000 MHz. Genom
insättning av en tredje obelastad resonator, fig. 3,
ernås större förstärkning och högre
verkningsgrad men samtidigt blir röret längre och
fokuseringen av elektronstrålen besvärligare. Optimal
inverkan har den extra resonatorn om den är
något sidstämd i förhållande till de båda övriga.
Härigenom ökas nämligen dess fasfokuserande
verkan på elektronströmmen. Man kan betrakta
tre-resonatorklystronen som ett rör med två
funktioner, dels spänningsförstärkning mellan
resonator 1 och 2 och dels effektförstärkning
mellan resonator 2 och 3. Om stor bandbredd är
önskvärd kan resonator 2 avstämmas till en
frekvens något lägre än signalfrekvensen samt
belastas resistivt. Härvid sjunker förstärkningen.
Med en tre-resonatorklystron kan man uppnå
en förstärkning på 25—35 dB och en
verkningsgrad på 35—40 % vid frekvenser på 1 000 MHz.
Då effekter av storleksordning kW kan erhållas,
har dessa rör funnit användning som sändarrör
vid televisionsstationer på ultra kortvåg samt i
radiolänkar speciellt vid system med överoptisk
räckvidd. Vid sändning av television på ultra
kortvåg köres röret amplitudmodulerat.
Förhållandet mellan utgående och inkommande signal
är linjärt upp till en viss maximal utstyrning.
I pulsad drift användes treresonatorklystroner
som drivrör för elektronacceleratorer samt inom
radartekniken. Vid Standford University i
Kalifornien2 har utvecklats ett rör för den förra
användningen. Då dess data torde utgöra rekord
Fig. 3. Principskiss av en 3-resonatorklystron med
magnetisk fokusering. Katoden upphettas genom
elektronbombardemang och utgör själv anoden i ett diodsystem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
