- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
578

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1956 - Nya material - Utskiljningshärdande austenitiskt högtemperaturstål, av SHl - Andras erfarenheter - Stabilt termoelement av Chromel-Alumel, av SHl - Isolering av järnvägscisternvagnar, av Wll - Känseldon av nylon vid kvävning av explosioner, av SHl - Sprödhet hos kromerat mjukt stål, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

578

•TEKNISK TIDSKRIFT

nas kylning i olja. Vid den följande åldringen fälls därför
karbiden ut jämnt över hela tvärsnittet. I
upplösningsbe-handlat tillstånd är stålet lättbearbetat (E A Loria i Iron
Age 7 april 1955 s. 119—122 och 29 sept. 1955 s. 65—67).

SHl

Andras erfarenheter

Stabilt termoelement av Chromel-Alumel. Ett utmärkt
termoelement för temperaturområdet 500—1 050°C är
Chromel-Alumel-elementet (Tekn. T. 1954 s. 307). I
oxiderande atmosfär har det god stabilitet upp till 1 200°C, men
det påverkas starkt av reducerande gaser (Tekn. T. 1955
s. 15). Det kan tyckas att ett gastätt skyddsrör, slutet i
den för gaser utsatta ändan, skall ge termoelementet full
stabilitet under alla de betingelser som skyddsröret tål.
I praktiken har detta emellertid inte visat sig vara fallet.

Orsaken härtill har ofta varit närvaro av främmande
ämnen i skyddsröret, vilka avgivit korroderande gaser vid
upphettning. Man har därför rekommenderat
"urbrän-ning" av skyddsrören genom upphettning i ugn innan de
används. Emellertid har inte ens detta alltid hjälpt. Har
ett absolut rent skyddsrör för stor längd i förhållande till
diametern avtar nämligen i alla fall elementets emk med
tiden. Man har funnit att detta beror på selektiv oxidation
av krom i Chromel-trådens inre vid den kritiska
temperaturen 820—1 040°C.

Reaktionsmekanismen har antagits vara omväxlande
reduktion och oxidation, den förra orsakad av från
ugnsatmosfären indiffunderat väte, den senare av luftsyre.
Resultaten av en amerikansk undersökning synes emellertid
visa att väte eller något annat reduktionsmedel inte
behöves vara tillgängligt. Den selektiva oxidationen av krom
har nämligen visat sig ske så snart tillgången på syre är
begränsad. Termoelementet blir stabilt, om tillräckligt
mycket friskluft förs in i skyddsröret, men orsaken härtill
behöver inte vara att reducerande gaser spolas ut (Tekn. T.
1955 s. 15).

Om termoelementets instabilitet beror på selektiv
oxidation av krom, måste ett fullt stabilt element kunna
erhållas om syre fullständigt utestängs genom att
skyddsröret görs helt gastätt och ett ämne med större affinitet
till syre än krom läggs in i röret tillsammans med
elementet. Man har därför gjort Chromel-Alumel-element i helt
slutna skyddsrör av kolstål (SAE 1010) eller Inconel i
vilka en titantråd lagts in för absorption av syret. Som
väntat har de visat sig fullständigt stabila (N F Spooner &
J M Thomas i Metal Progress nov. 1955 s. 81—84). SHl

Isolering av järnvägscisternvagnar. För transport av
tjocka oljor, asfalt och andra vid lägre temperaturer
trögflytande eller stelnande vätskor måste cisternerna vara väl
isolerade, så att innehållet under transporten icke avkyles
allt för mycket, utan i största möjliga mån bibehåller
temperaturen vid fyllningen. Härigenom kan tidsödande
uppvärmning undvikas eller åtminstone nedbringas vid
lossningen. För isoleringen har glasullsmattor visat sig vara
synnerligen lämpliga, och isolering med sådana har sedan
1941 utförts på över 1 200 cisternvagnar.

Glasullsmattorna, vilka på ena sidan sammanhålls av
för-zinkat trådnät, är lätta att montera. Vid monteringen
uppdelas cisternmanteln i fält genom runtom gående plattjärn,
fästade vid manteln med fastsvetsade plattjärnsstöd med
en höjd lika med isoleringens tjocklek, vanligen 50 mm
(fig. 1). Tjocklekar på 80 och 100 mm förekommer dock
även. Avstånden mellan plattjärnen motsvarar mattornas
bredd. Därefter täckes isoleringen med plåtar av
aluminium, förzinkad plåt eller svartplåt, och dessa plåtar
skruvas fast mot plattjärnsramen. Isoleringen av gavlarna sker
på liknande sätt.

Glasullsmattorna sitter säkert på sina platser med detta
monteringssätt, trots att cisternvagnar ofta utsätts för

Fig. 1. Isolering av cistern med glasullsmattor.

stötar och omild behandling. Någon fastlimning av
mattorna mot plåten är således icke erforderlig, vilket avsevärt
förenklar såväl uppsättning som eventuell nedtagning (enl.
Chr. Olsson i Falkenberg AB). Wll

Känseldon av nylon vid kvävning av explosioner. För
användning i bränsletankarna på reaktionsdrivna flygplan
har man konstruerat ett system, bestående av ett
känseldon, som reagerar för tryckökningen i en explosions
begynnelsestadium, och en liten sprängkapsel som innehåller
ett explosionskvävande ämne, vanligen klorbrommetan
(Tekn. T. 1952 s. 330; 1954 s. 188). Känseldonet är en
bälg av nylonfolie, som trycks ihop när trycket växer och
härvid sluter en elström som utlöser detonatorn.
Klor-brommetanen sprids härvid ut i form av en dimma som
gör den ännu icke tända gasblandningen obrännbar.

Känseldonets reaktion måste vara praktiskt taget
ögonblicklig, och det uppges att nylon är det enda av hittills
provade material som fungerar tillfredsställande. Bälgen
skall nämligen inte bara reagera ytterligt snabbt utan den
får inte heller förändras genom inverkan av
kolväteångorna i tanken.

Explosionskvävande system av denna typ lär utom i
flygplan ha fått användning inom flera industrier. De
rekommenderas för snabbgående tryckpressar, kvarnar och
på andra platser där risk finns för bildning av explosiva
gasblandningar (Engineers’ Digest mars 1956 s. 87). SHl

Sprödhet hos kromerat mjukt stål. Man har i vissa fall
iakttagit sprödhet hos kromerade rör med rektangulärt
tvärsnitt av AISI C1010 (kolstål med ca 0,10 °/o C, basisk
martin). Rörens godstjocklek var 0,75 mm. De
kromera-des genom upphettning till 955’°C i 4 h i reducerande
atmosfär och i intim kontakt med en kromerande
blandning, nominellt bestående av 65 °/o ferrokrom (50—
70 »/o Cr), 0,1 °/o jod, 0,25 %> ammoniumjodid och resten
kaolin (jfr Tekn. T. 1952 s. 43). Efter kromeringen kyldes
rören sakta till nära rumstemperatur i den reducerande
atmosfären. Det kromerade skiktet blev 12,5—50 fx tjockt.

Vid relativt lätta slag med en hammare sprack en del
av rören, medan andra deformerades utan sprickbildning.
Orsaken härtill har visat sig vara att det kromerade
skiktet under vissa betingelser blir sprött om det kyls
långsamt vid 475°C. Sprickor i det fortplantas sedan genom
det i och för sig sega grundmaterialet så att hela
rörväggen brister.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:25:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free