Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1956 - Böcker - The chemistry and reactivity of collagen, av SHl - Versuche für den Holzbau, bd 2, av Bengt Norén - Leitfaden für Autogenschweisser, av R Gunnert - Halbleiter dioden und Transistoren, av R Forshufvud - Metalldrücken, av Tage Egnefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
581
dock förkunskaper i kemi, och någon kännedom om
proteinkemi synes underlätta läsningen mycket.
För teknikerna torde boken om garvningsprocessen vara
intressantast. Den innehåller visserligen inga beskrivningar
av garvningens praktiska utförande, men diskussionen av
dess mekanism är stimulerande och bör kunna ge
fackmännen uppslag till förbättringar av garvningstekniken.
Böckernas papper, tryck, illustrationsmaterial och
utstyrsel i övrigt är av mycket god kvalitet. SHl
Versuche für den Holzbau, bd 2. Fortschritte und
Forschungen im Bauwesen D 20. Franckh’sche
Verlags-handlung, Stuttgart 1955. 108 s., 241 fig. 34 DM.
Häftet inleds med tre uppsatser beskrivande försök med
sammansatta strävor av trä. Därefter följer sex uppsatser
om försök med träförband. I en uppsats behandlas
böj-provning av rundtimmer och sparrar. Efter en översikt
av hållfasthetsegenskaperna hos på olika sätt förädlat trä
avslutas raden av uppsatser med en redogörelse för
torkning av trä i Sverige och Finland.
De sammansatta strävornas verksamma tröghetsmoment
skrives Jw = Jx 7 • 2 Fg • e" där J1 är de enskilda
delarnas tröghetsmoment, Fg flänsarea och e flänsarnas avstånd
från mitten. Eftergivligheten i förbindningarna mellan
flänsarna bestämmer värdet på faktorn y. Vid limmade
strävor kunde y nöjaktigt erhållas ur böjförsök, men vid
spikade strävor visade sig på denna grund beräknade
knäcklaster avsevärt avvika från de verkliga. I stället
bestämdes det verksamma tröghetsmomentet ur tryckförsök
genom uppmätning av strävornas utböjning av excentrisk
belastning. I limmade strävor med l-sektion och
lådsek-tion samverkade virkesdelarna praktiskt taget fullständigt
[y — 1) under det att strävor med avbrutna plywoodliv
och fackverkssträvor erhöll skjuvdeformationer, som sänkte
brottlasten. För spikade strävor med I- och lådsektion
erhölls y-värden mellan 0,7 och 0,1 beroende på
flänsarnas avstånd från varandra.
På grundval av försöksresultaten föreslås uttryck för
beräkning av verksamt tröghetsmoment och dimensionerande
skärkraft för förbindningarna. I diagram anges
sambandet mellan flänsavstånd, förbindartäthet och
reduktionsfaktorn y för olika typer av sammansatta strävor.
De redovisade träförbandsförsöken omfattar såväl
spikförband och förband med bultar och mellanlägg som
limförband. Försöksresultaten bekräftar i huvudsak vad som
tidigare är känt och som tillämpas i tyska och svenska
bestämmelser på området. Som resultat av
limundersökningar framhålles särskilt konsthartslim på
resorcin-formaldehydbas som särskilt lämpliga för att ge
beständiga och starka förband.
Av övriga uppsatser kan slutligen nämnas en
sammanställning av hållfasthetsuppgifter för olika typer av
förädlat trä, såsom kryssfaner, skiktat trä,
konsthartsimpreg-nerat trä, komprimerat trä etc., till vilken är fogad en
omfattande förteckning över tillhörande tysk litteratur.
Tyngdpunkten i häftet är förlagd till forskning på
träbyggnadsområdet utförd i Tyskland under senare år. Jag
har för min del funnit uppsatserna om knäckning av
sammansatta strävor vara av särskilt intresse. Bengt Norén.
Leitfaden für Autogenschweisser, 21 :a uppl., av
Hermann Holler. Carl Marhold, Halle (Saale) 1954. 440 s.,
502 fig. 12,10 DM.
Förf. är en sedan gammalt erkänd fackman på
svetsningsområdet, och därför väntar man sig av denna bok
något riktigt extra. Man blir i de flesta avseenden inte
besviken, i andra kanske man väntat sig något annat eller
något utförligare utveckling av förf:s åsikter.
Boken börjar med en kort genomgång av nu använda
svetsmetoder för tryck- och smältsvetsning och fortsätter
— sedan framställning av acetylen och oxygen
undanstökats —■ med en intressant behandling av apparaturen
vid gassvetsning. Intressanta är kopplingsschemana för
åstadkommande av lika tryck på acetylen och oxygen.
Uppgifterna om svetslågans sammansättning behövde nog
en ganska kraftig justering.
Metallernas uppbyggnad och metallografiska problem
behandlas ganska kortfattat. Gassvetsmetoderna är väl
behandlade, även om man har en känsla av att förf. visar
en viss förkärlek för grov plåt på bekostnad av det för
gassvetsning viktigaste området, under 6 mm plåttjocklek.
Sålunda har dubbelrågesvetsning från en sida kommit
bort. Svetsning av icke-järnmetaller har ägnats nödig
omsorg, liksom provning och efterbehandling av svetsar.
Gassvetsningens användning i praktiken har fått en god
belysning med eleganta illustrationer. Förutom
gassvetsning behandlas gasskärning, flamriktning, flamhärdning,
flamrening, metallsprutning och arbetarskydd.
Egendomligt nog har vätebågsvetsning, Weibel-svetsning och
tvillingelektroder kommit med, fastän dessa metoder knappast
har något gemensamt med gassvetsmetoderna.
Boken är en rik källa att ösa ur för alla som sysslar med
gassvetsning. R Gunnert
Halbleiterdioden und Transistoren.
Nachrichtentech-nische Fachberichte H. 1. Vieweg & Sohn, Braunschweig
1955. 42 s., 58 fig. 3,60 DM.
Föreliggande första häfte av en ny serie
"Nachrichtentech-nische Fachberichte" innehåller föredrag, som hållits vid
en halvledarkongress, arrangerad av Deutscher Verband
Physikalischer Gesellschaften.
Den första uppsatsen behandlar den elektriska trögheten
i halvledardioder. Likriktningsmekanismen behandlas
teoretiskt och tröghetsfenomenens orsaker påvisas.
Framställningen har illustrerats med oscillogram.
De övriga uppsatserna behandlar olika transistorproblem.
En behandlar på ett uttömmande sätt transistorns
ekvivalenta schema vid höga frekvenser. I en uppsats om
utvecklingen av skikttransistorer med hög övre
gränsfrekvens skisseras riktlinjerna för det fortsatta arbetet på
detta område. Enligt förf:s åsikt föreligger inga principiella
svårigheter för framställning av transistorer med väsentligt
högre övre gränsfrekvenser än de nu förekommande.
En uppsats behandlar bruset i transistorer. De hermetiskt
tillslutna transistorerna har ju fört med sig en väsentlig
förbättring på detta område. Förf. fastslår, att de bästa
transistorerna i marknaden (utvalda exemplar) inte ger
mera brus än fördelaktiga rörtrioder.
Två uppsatser sysslar med effekttransistorer; båda
behandlar tillverkningsfrågor. Man får bl.a. veta, att en
legering av emittermaterialet med gallium eller aluminium kan
väsentligt förbättra effekttransistorns linjaritet och
förstärkning. Slutligen behandlas i en uppsats
skikttransistorns termiska problem, närmare bestämt arbetspunktens
drift. Förf. visar, att man, då likströmmen inmatas från
lågohmig källa, inte kan försumma inverkan av
temperaturberoendet hos spänningsfallet bas—emitter.
Häftet utgör ingalunda något försök till en fullständig
behandling av det omfattande ämnet, men de sju
artiklarna är intressanta och kan läsas med god behållning av var
och en, som är insatt i transistorns fundamentala teori.
Framställningen präglas genomgående av den grundlighet
och vederhäftighet, som brukar känneteckna tyska
arbeten R Forshufvud
Metalldrücken, av Walter Sellin. Werkstattbücher 117.
Springer, Berlin 1955. 71 s., 106 fig. 3,60 DM.
Häftet inledes med en kort historik. Troligen har
formgivningsmetoden tryckning uppkommit genom att man
kombinerat erfarenheterna vid drivning av plåt och
drej-ning av lergods. I förra fallet sker bearbetningen punktvis
genom slag och i det senare trycks materialet undan av
verktyget under linjeanliggning. Tryckningens metodik
behandlas synnerligen utförligt. När tryckning begagnas som
självständig arbetsoperation kan tre i häftet beskrivna
grundformer särskiljas, nämligen den sfäriska, den ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
