Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 19 juni 1956 - Utveckling av svetssäkra allmänna konstruktionsstål, av Cyrill Schaub - Andras erfarenheter - Lösning av aluminiumborhydrid i tetrahydrofuran, av SHl - Uppladdningshindrande appretur för syntetfibrer, av SHl - Hårdlödning av kromkarbidhårdmetall, av SHl - Fönsterkitt i tub, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
589
metoden för stålets denitrering synes därför vara
betydligt effektivare.
Avslutningsvis kan sägas, att man för
närvarande sannolikt inte kan komma mycket längre
vid höjning av sträckgränsvärdena hos svetssäkra
stål utan att tillgripa dyra legeringsmetaller och
värmebehandlingar. Sådana stål blir därigenom
så kostsamma, att en användning i allmänna
svetsade konstruktioner icke kan komma i fråga.
Slutord
Svetssäkra allmänna konstruktions- och
maskinstål kan i dag genom speciella metallurgiska
metoder framställas till ett konkurrenskraftigt
pris med garanterade sträckgränsvärden upp till
40 kp/mm2 i varmvalsat eller normaliserat
tillstånd och innehållande högst 0,20 % C, 0,5 % Si,
0.9.% Mn. Det är ur teknisk-ekonomisk synpunkt
nödvändigt att en förutsättningslös utredning
snarast kommer till stånd i Sverige, omfattande
i praktiken inträffade brott i svetsade
konstruktioner. Vid revidering av våra stål- och
beräkningsnormer måste nödvändig hänsyn tas dels
till de erfarenheter som redan har gjorts, dels
till den föreslagna utredningens resultat.
Slutligen bör varnas mot att man i brist på
tillförlitliga erfarenhetsdata från praktiken av rädsla och
osäkerhet skärper kraven på materialet vid
leveransprovningen in absurdum på ekonomins
bekostnad.
Litteratur
1. Kemna, E: Sorgen und Wünsche eincs Walzstahlverbrauchers.
Ståhl u. Eisen 1955 h. 4.
2. Norén, T: Den nominella klyvningshållfastheten hos stål. Jernk.
Ann. 139 (1955) s. 141—153.
3. Robertson, T S: Propagation of brittle fracture in steel. J. Inst.
& Steel Inst. 175 (1953) dec.
4. Schaub, C: Brottmekanismen hos stål avsedda för svetsning.
Jernk. Ann. 139 (1955) s. 154—173.
5. Feely, F J m.fl.: Studies ön the brittle failure of tankage steel
plates. Welding J. Res. Suppl. 1955 dec. s. 596-s—607-s.
6. Götzlinger, J: Slagseghetsdata och sprödbrott. Tekn. T. 86 (1956)
s. 335—339.
7. Shank, M E: Critical survey of brittle failure in carbon plate
steel structures other than ships. Ship Structure Committee, Serial
No SSC-65.
8. Hauttmann: Sonderstähle für geschweissle Konstruktionen. Voest,
Linz-Donau.
9. Nehl, F: Possibilities for furlher improvement of high-strength,
weldable structural steels. 4th International Mechanical Engineering
Congress, Stockholm 1952.
Andras erfarenheter
Lösning av aluminiumborhydrid i tetrahydrofuran.
Man har funnit att reaktion av aluminiumklorid med
kal-ciumborhydrid i tetrahydrofuran ger en lösning av
aluminiumborhydrid (Tekn. T. 1955 s. 1038) enligt formeln
2 AlCls + 3 Ca(BH4)2 = 2 A1(BH4)3 + 2 CaCl2
Kalciumkloriden faller ut och kan skiljas från genom
centrifugering i slutna rör. Vätskan innehåller
aluminiumbor-hydridens komplex med tetrahydrofuran.
Vid kylning av den erhållna lösningen till —50°C
kristalliserar aluminiumborhydriden. Genom partiell indunst-
ning vid atmosfärstryck kan lösningens koncentration ökas
trots att aluminiumborhydridens kokpunkt är 20°C lägre
än tetrahydrofuranens. Detta visar att hydridens komplex
med lösningsmedlet har betydande stabilitet.
En lösning av aluminiumborhydrid i tetrahydrofuran
tänder sig inte spontant i luft liksom A1(BH4)S, och den är
därför mycket lätthanterligare än denna vid användning
som reduktionsmedel. Härvid kan karbonsyraestrar
reduceras selektivt till motsvarande primära alkoholer.
Aldehyder och ketoner ger också motsvarande alkoholer och
nitriler motsvarande aminer. Nitriler reduceras inte av
borhydrider av alkalimetaller och bara mycket långsamt
av kalciumborhydrid som är ett betydligt starkare
reduktionsmedel.
Av de komplexa borhydriderna är alltså
aluminiumborhydrid det starkaste reduktionsmedlet. Den har utpräglat
kovalent struktur, medan alkalimetallborhydridernas är
övervägande jonisk och kalciumborhydrids intar en
mellanställning. Det synes därför sannolikt att
reduktionsmekanismen är molekylär (J Kollonitsch & O Fuchs i
Nature 3 dec. 1955 s. 1081). SHl
Uppladdningshindrande appretur för syntetfibrer. En
amerikansk appretur, Niatex AG-2, bestående av en
komplex vinylförening av icke närmare angiven typ, uppges
vara den första uppladdningshindrande, kommersiella
appretur som tål upprepad tvättning i såväl vatten som
organiska lösningsmedel. Den sägs vara lätt att anbringa på
akrylnitrilfibrer, såsom Orion och Acrilan, och svår att
avlägsna från dem. Ingen katalysator eller uppvärmning
behövs vid anbringandet. Preparatet späds bara ut med
vatten och förs på tyget t.ex. genom sprutning (Chemical
6 Engineering News 16 jan. 1956 s. 288). SHl
Hårdlödning av kromkarbidhårdmetall. Genom att
använda ett flussmedel, innehållande borpulver, kan man
hårdlöda hårdmetall av kromkarbid utan vätgas som
skyddsatmosfär. Denna metod uppges möjliggöra
användning av hårdmetallen vid 320°C vilket tidigare var
omöjligt därför att man saknade ett lämpligt
fogningsför-farande. Vid användning av flussmedlet lär silverlod väta
hårdmetallen bra och ge en stark fog. Bor, som är ett
starkt reduktionsmedel, har stor förmåga att lösa
krom-oxidhinnan på kromkarbiden. Som lod rekommenderas
särskilt ett med sammansättningen 57 °/o Ag, 33 °/o Cu,
7 °/o Sn och 3 % Mn (Materials & Methods dec. 1955
s. 154). SHl
Fönsterkitt i tub. För den villa- eller sportstugeägare
som själv vill kitta om sina fönster förefaller ett
amerikanskt fönsterkitt i tub praktiskt. Det är nämligen hållbart
då det i tuben skyddas mot luft. Vidare har man givit
tuböppningen triangulärt tvärsnitt så att den utpressade
kitt-strängen passar i vinkeln mellan glas och spröjs (fig. 1).
Den behöver därför bara tryckas till med en kniv. Kittet
har speciell sammansättning, varför det enligt uppgift inte
klibbar vid tuben eller hårdnar i denna genom att oljan
skiljs ut. Man lär inte heller behöva knåda det före
användningen (Modern Packaging nov. 1955 s. 109). SHl
Fig. 1. Kittning av fönster med kitt i tub.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
