Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1956 - Elektronik i kopplingsteknik, av Bertil Bjurel - Reduktion av järnmalmspulver med vätgas - Nya metoder - Kontorsarbetande våg, av Hilding Häggström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
605
med bestämdhet säga någonting om, men det
förefaller troligt att den kommer att få
vittgående verkningar även när det gäller
abonnentledningsnätens uppbyggnad. Det är mycket väl
tänkbart att bärfrekvenstekniken kan komma
att utsträckas till abonnentledningsnäten och att
man genom elektroniska
abonnentledningskon-centrerare kan försörja ett större antal
telefonabonnenter över ett fåtal abonnentledningar.
Elektroniska abonnentledningskoncentrerare
utvecklas för närvarande bl.a. i USA.
Stora ekonomiska intressen driver nu fram
elektroniska utrustningar av skilda slag. Den
teknik som har mest gemensamt med den
moderna kopplingstekniken och i viss mån nu
bryter mark för telefontekniken är
räknemaskinstekniken. Denna teknik har under de gångna
senaste två åren i stor utsträckning lämnat de
vanliga elektronrören och gått över till transistorer.
Bland annat tillverkas i USA luftburna
matematikmaskiner för stridsflyg. Genom övergång
från tidigare glödkatodrör till transistorer har
vikt och volym för dessa matematikmaskiner
väsentligt reducerats och strömförbrukningen
minskats från två tusen till ej mer än 100 W.
Fördelarna vid övergång till elektroniska
telefonutrustningar bedömes av världens ledande
telefonföretag som stora. Det företag, som i dag
med säkerhet nått längst inom denna teknik, är
American Telephone and Telegraph Corporation
i USA, som har utomordentligt stora resurser till
forskning vid sina laboratorier — Bell
Laboratories. Vederhäftiga bedömare där uppskattar
anläggningskostnaderna för en elektronisk
telefonanläggning till 50 % av motsvarande
kostnader för en konventionell anläggning och
utrymmesbehovet till en femtedel. Huruvida en lika
stor prisreduktion skall vara möjlig i Europa
förefaller något tveksamt bl.a. beroende på de
låga priser, som här gäller för nuvarande
automatiska telefonutrustningar.
Även om man redan 1958 bygger den första
helelektroniska telefonanläggningen för praktisk
drift i USA, måste man räkna med att det dröjer
länge innan denna nya teknik nått en sådan
fulländning, som den konventionella
telefontekniken uppvisar. Med hänsyn till de oerhörda
belopp, som i dag offras främst i USA inom den
elektroniska forskningen, kan man vara
övertygad om att den elektroniska kopplingstekniken
kommer att bli framtidens teknik, även om man
kan ha olika uppfattning om när denna teknik
är mogen att ersätta den nuvarande.
Reduktion av järnmalmspulver med vätgas i fluidise-
rad bädd ger järnpulver med samma kornstorlek som
malmens. Reduktionen utförs vid 480°C och 28 kp/cm2. Den
cirkulerande vätgasströmmen befrias från bildat vatten
genom dettas kondensation vid 40°C. Billig vätgas måste
stå till förfogande.
Nya metoder
Kontorsarbetande våg. Inom modern distribution skall
varorna faktureras med angivande av vikt, varuslag, pris
m.m. Siffrorna skall summeras, leveranserna registreras,
och vid större organisationer gör man också upp
kundstatistik, som vägledning för planeringen, man rapporterar
försäljningskvantiteter hos filialerna till huvudkontoret
osv. Detta arbete utföres med konventionella
kontorsmaskiner samt hålkortsmaskiner men fordrar ändå mycken
mänsklig arbetskraft. Detta kontorsarbete torde kunna helt
automatiseras enligt svenska undersökningar.
Den viktigaste frågan vid detta arbete var att kunna
avläsa vågen maskinellt på ett sätt, som inte minskar dess
känslighet. Avkännaren, som utför denna avläsning, sitter
inuti själva våghuven bakom visaren och arbetar med
stora ringar, som följer visaren i dess vridning. Då vågen
stannar, inkopplas avkännaren över en startapparat.
Av-kännaren förs mot ringarna och en elektrisk kontakt sluts,
så att en strömimpuls sänds till reläsatsen i vågens nedre
del för att markera visarens läge. Siffrorna avläses efter
decimalsystemet. Ringarna bär kontakter på olika cirklar
för ental, tiotal osv. men den minsta delningen,
decimalerna, avläses efter nonieystem. I den sista ringen finns
hål med jämn delning, och mot dessa hål svarar tio stift
i avkännaren, vilka är utplacerade i noniedelning, varför
endast det stift, som står mitt för ett hål, kan tränga
genom hålet och få kontakt. I reläsatsen silas svaga impulser
från närliggande kontakter bort, och endast den rätta
impulsen släpps igenom.
Från reläsatsen skickas förstärkta impulser till ett
programverk, vilket man på förhand inställer för att ge
signaler till de skilda arbeten, som skall utföras. Dessa kan
vara av olika slag och utföres av vanliga kontorsmaskiner
med relätillsatser, fig. 1. Vidare inkopplas tangentbord,
hålstans och ibland teleprinter. Vikterna antecknas i
summeringsdonet, som automatiskt räknar ned dem och
skriver ut en kontrollremsa. Samtidigt skriver skrivmaskinen
ut en faktura, där kundnummer o.d. kan slås in för hand,
eller förhandsinställas från tangentbordet. Samtidigt kan
programverket låta signaler gå till andra enheter, så att
hålkort stansas för statistiken, teleprintern sänder
rapporter osv.
Än så länge finns maskinen bara i ett
experimentexemplar, fig. 2. Den skall få en mera kompakt kommersiell
utformning. Det centrala är vågen med startsats och relä-
Fig. 1. System för automatiskt registrerande vägning, vilket
medger samverkan mellan våg och ett stort antal
automatiskt arbetande kontorsmaskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
