Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1956 - Nybyggen - Amerikansk jätteisbrytare, av N Lll - Andras erfarenheter - Vulkning av gummi med γ-strålar, av SHl - Vattenturbindrivna asynkrongeneratorer, av FÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
613
Fig. 1. Dieselelektriska isbrytaren "Glacier".
Fairbanks-Morse dieselmotorer, var och en drivande en
Westinghouse generator om normalt 1 340 kW, 837 V,
1 600 A vid 720 r/m, som under fyra timmar kan
överbelastas till 1 700 kW, 900 V, 1 890 A vid 810 r/m. Vardera
av isbrytarens båda stålpropellrar drivs av en
likströmsmotor, normalt om 8 450 ahk vid 120 r/m men som under
fyra timmar kan överbelastas till 10 500 ahk vid 175 r/m.
Hjälpmaskineriet omfattar fyra 300 kW dieselgeneratorer
och en 200 kW dieselgenerator som nödaggregat.
Styrmaskineriet är elektrohydrauliskt (Shipbuilding and
Ship-ping Record 1956, 23 febr.—5 april s. 163). N Lll
Andras erfarenheter
Vulkning av gummi med y-strålar. Man har funnit att
tvärbindningar uppstår vid bestrålning av naturgummi med
y-strålning. Denna ger därför en effekt liknande den som
uppstår vid vanlig vulkning med svavel. Skillnaden är att
tvärbindningarna bildas direkt mellan kolatomer utan
förmedling av svavelatomer. Härigenom blir den
strålnings-vulkade produkten mindre reaktiv och får därmed bättre
åldringsegenskaper än den svavelvulkade. Alla gummityper
får inte tvärbindningar vid y-bestrålning. Butylgummi t.ex.
bryts ned i stället. Den verkan strålningen har beror
givetvis på polymermolekylernas struktur.
En relativt stor stråldos (3 X 107 R/g motsvarande 66
cal/g) fordras för tvärbindning av ca 1 °/o av
monomer-enheterna i naturgummi. Denna energimängd skulle höja
materialets temperatur ca 130°C om inget värme
förlorades. Den äi därför av samma storleksordning som den
tillförda värmemängden vid termisk vulkning. Tillsats av
vanliga kemiska vulkmedel tycks inte inverka på
strålningens effekt, men det är tänkbart att man kan finna
ämnen som ökar den så att mindre stråldoser räcker till.
Naturgummi vulkat med y-strålar tycks få lägre
brott-gräns än kemiskt vulkat. För den förra produkten uppges
133 kp/cm2 mot 245—275 kp/cm2 för den senare. Man
använder emellertid i allmänhet inte gummi på sådant sätt
att dess brottgräns är av utslagsgivande betydelse. Det är
därför möjligt att det strålningsvulkade gummits lägre
brottgräns mer än väl uppvägs av dess större stabilitet.
Hållfastheten hos butadien-styrengummi (GR-S) ökas inte
genom strålningsvulkning. För att en produkt med
tillfredsställande egenskaper skall erhållas måste man sätta
till kimrök som vid kemisk vulkning. Härvid har man
emellertid erhållit gummi med 140 kp/cm2 brottgräns vid
vulkning med 107 R/g.
Om den relativt stora stråldos, som behövs för vulkning
av gummi, tillförs snabbt, kan materialets temperatur stiga
till 135—150°G. Det kan därför tänkas att en kombination
av bestrålning och kemisk vulkning blir det effektivaste
sättet att utnyttja y-strålningen. En av dennas fördelar är
dess stora genomträngningsförmåga. En upp till 0,3 m
tjock gummiplatta kan strålningsvulkas lika snabbt som
en folie, medan det skulle ta 35 h att värma igenom den
vid en yttemperatur på 120°C (Materials & Methods dec.
1955 s. 188). SHl
Vattenturbindrivna asynkrongeneratorer.
Asynkrongeneratorn har blivit rätt allmänt använd vid utbyggnad
av mindre vattenkrafttillgångar i Storbritannien. Den ger
en enkel och billig kraftstation, fig. 1, som kan göras
automatisk med enkla medel och som lämpar sig bra för
fjärrkontroll.
Anslutes generatorn till ett stort nät som utan olägenhet
kan leverera den av generatorn upptagna wattlösa
magneti-seringsströmmen kan enheter upp till 10 000 kW ge
tillfredsställande driftresultat. Det har även i vissa fall visat
sig lönande att installera så små aggregat som 20 kW.
Generatorn har kortsluten rotor och är kopplad till en
turbin utan regulator. Vanligtvis uppväxlas turbinen till
det för generatorn mest ekonomiska varvtalet. Aggregatet
startas med turbinen och generatorn inkopplas till nätet
då dess varvtal är nära det synkrona. Då generatorn ej
kan leverera någon effekt förrän den magnetiserats från
nätet blir inkopplingsströmstöten mindre än då en
transformator av motsvarande storlek inkopplas. Av samma
orsak kan generatorn ej lämna någon ström till en
kortslutning mellan generatorn och nätet. Då turbinpådraget ökas
går generatorn översynkront och lämnar effekt till nätet,
men kan ej överbelastas då den ej kan lämna någon
reaktiv effekt till nätet.
Turbinens maximieffekt bestämmer följaktligen
generatorns maximibelastning. Då nätspänning och nätfrekvens
bestämmer generatorspänningen och frekvensen behövs
ingen spänningsregulator.
Förlorar generatorn lasten t.ex. genom att
generator-brytaren löser ut försvinner generatorspänningen och
aggregatet går upp i rusningsvarvtal, vilket det är
dimensionerat att tåla. Större aggregat förses vanligen med en
enkel rusningspendel som påverkar pådraget så att detta
sakta slutes.
Dessa aggregat kan med fördel användas där vattentuberna
blir långa, emedan de enda tillfällen då vattenhastigheten
i tuben måste ändras är då aggregatet startas och stoppas,
vilket kan göras så långsamt att några nämnvärda
tryckstegringar ej uppstår i tuben. Smalare tuber och hög
vattenhastighet kan därför användas. Svalltorn och
övertrycksventiler kan undvaras. Generatorn behöver därför ej heller
ha någon extra svängmassa. I vissa fall kan det vara
fördelaktigt att ha fasta ledskenor på turbinen och starta
och stoppa aggregatet med dammluckan.
Besparingen jämfört med aggregat med
synkrongenerator kan för turbin utan regulator uppgå till 30 °/o och
Fig. 1. En 3 600 hk, 208 r/m vertikal francisturbin kopplad
till en 2 400 kW, 750 r/m horisontal asynkrongenerator
över kuggväxel, kraftstationen Mullardock i Skottland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
