Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1956 - Böcker - The metallurgy of zirconium, av G Björling - Prüfbuch für Werkzeugmaschinen, av Tage Egnefors - The hides and skins industry in Europe, av SHl - Siporex handboken, av Hn - Reseberättelser - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
TEKNISK TIDSKRIFT
I bilagorna behandlas bl.a. metallografi och den
industriella hygienen.
Användningsområden utanför atomtekniken av intresse är
som saltsyrafast material i den kemiska industrin, som
munstycken för rayonspinning, som "getter" i evakuerade
rör, soin elektroder i båglampor samt inom kirurgin. Den
största användningen av zirkonium i form av metall är
emellertid som legeringsmaterial för bl.a. stål och
magnesium. Ännu större användning har dock
zirkoniumför-eningar i eldfasta material.
Ett kapitel av stort uppslagsvärde är det om zirkoniums
legeringssystem, där man bl.a. hittar 32 fasdiagram, av vilka
många inte återfinns i den äldre litteraturen. Till detta
kapitel liksom till de övriga finns det många
litteraturreferenser, sammanlagt inte mindre än 1 138, av vilka de
flesta är från tiden efter andra världskriget. Vad som
kanske mer än annat gör boken värdefull är att den litteratur,
som frisläpptes vid atomteknikkonferensen i Genève i
augusti 1955, refereras i den.
Zirkonium framställdes först 1925 i ren form, och 1945
fann man att Kroll-processen för titan med fördel kunde
tillämpas på zirkonium. Ehuru ingen statistik anges, kan
man uppskatta den nuvarande produktionen till ca 200
t/år. Trots den nästan explosionsartade utvecklingen på
detta område har kännedomen om zirkonium och dess
egenskaper undersökts systematiskt, och man skulle önska
att få en lika klar och uttömmande bild av dagsläget för
många andra metaller. G Björling
Prüfbnch für Werkzeugmaschinen, 6:e uppl., av G
Schlesinger. G W den Boer, Middelburg 1955. 95 s., 99
fig., 70 tab. 20 hfl.
De av Schlesinger sammanställda anvisningarna är
avsedda att användas såväl vid tillverknings- och
leveranskontroll som vid fortlöpande kontroll av i drift varande
metall- och träbearbetningsmaskiner. I den nya upplagan har
en del avsnitt förtydligats huvudsakligen genom en
omdis-position av text- och bildmaterial. Denna åtgärd har
bidragit till att ytterligare underlätta användningen av boken.
Med hänsyn till de ökade kraven på de moderna
verktygsmaskinerna har också tillåtna indikerade avvikelser i
vissa fall ändrats. I en planslipmaskin med vertikal spindel
anges t.ex. för spindelns tillåtna axiella förskjutning 0,005
mm mot tidigare 0,01 mm.
Många av de i tidigare recensioner (Tekn. T. 1950 s. 150;
1952 s. 808) påpekade bristerna kvarstår vilket inte
hindrar att ett anskaffande av boken kan rekommenderas.
Tage Egne fors
The hides and skins industry in Europé, utgiven av
OEEC:s Hides and Skins Committee. OEEC, Paris 1956.
137 s., 15 fig., tab. 500 fr.
I rapporten behandlas särskilt situationen under 1954
jämförd med tidigare år, men även data över tendensen
under 1955 ges. Man ger uppgifter om produktion,
konsumtion, internationell handel och priser för råhudar och
skinn. Vidare behandlas förbättring av dessas kvalitet och
distributionsmetoderna. Liknande uppgifter ges för
garveri-industrin och skoindustrin. SHl
Siporex handboken, utgiven av Stockholms
Siporex-fabrik AB — Internationella Siporex AB. Stockholm 1955.
319 s., 244 fig.
Den ordentlige byggaren, som under årens lopp samlat
och systematiserat byggfackets otaliga broschyrer och
meddelanden kan nu slänga det som kommit från Siporex.
Detta företag har nämligen för att bringa reda i sina
publikationer samlat innehållet i dessa i en handbok.
Där står allt som är värt att veta inte blott om materialet
Siporex-lättbetong utan också det mesta som hör
samman med själva byggandet med detta material. 46 sidor
ägnas elementbyggeriet — det är väl använda sidor! Boken
är förnämligt redigerad. Hn
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga i bibliotekets
läsesal för intresserade:
Fagerström, H: Jorddammar i USA 1955. Stockholm
1956. 95 s., 16 textplanscher, 18 fotogr.
Rosén, J: Aerodynamik i Frankrike, England, Tyskland
och Schweiz med tonvikten lagd på vindtunneltekniska
frågor. Trollhättan 1956. 36 s.
Problemhörnan
Problemred. återkommer till uppgift 5/56 som avsåg
bestämning av den omskrivna cirkeln till tre varandra
utvändigt tangerande cirklar. Här behandlas den av L E
Lindfors och N F
En-ninger nyttjade
inversionsmetoden, vars
allmänna princip först i
all korthet må
beskrivas i anslutning till fig.
з. På sätt som
delfiguren a visar kan
en punkt P tillordnas
i en bildpunkt P1
enligt föreskriften OP •
• OP1 = r2, där r är
radien i "grundcirkeln"
c0. Enligt samma regel
kan man avbilda en
figur vilken som helst,
t.ex. en cirkel. Det
visar sig härvid att
avbildningen, "inversionen", i så fall också blir en cirkel för
så vitt den första cirkeln icke går genom punkten O. Om
den första cirkeln däremot går genom punkten O,
förvandlas dess inversion till en rät linje enligt delfiguren c.
Konstruktion: Upprita med en av tangeringspunkterna,
t.ex. D, som centrum en hjälpcirkel d, vars radie är lika
med längden av tangenten från D till den tredje cirkeln.
Cirkeln d användes som grundcirkel för en inversion,
varvid cirklarna a och b övergår till parallella linjer, t och u,
genom resp. cirklars skärningspunkter med d. Men
eftersom cirkeln c skär d under räta vinklar, avbildas den i
sig själv. Då ju a och b tangerar c, kommer
tangerings-punkternas bildpunkter att vara belägna på linjerna t och
и. Problemet har därmed förvandlats till bestämning av
den cirkel som samtidigt tangerar de två parallellerna och
cirkeln c; den är i fig. 4 visad prickad.
Tangeringspunkterna Ta, Tb och Tc återavbildas härefter i Ta’, Tb’ och Tc’
på cirklarna a, b och c med från inversionspunkten D
utgående strålar, varav inses att de så erhållna punkterna
blir tangeringspunkter för den omskrivna cirkeln (vars
centrum är O). — Även den förut behandlade "metod 2"
torde delvis vara baserad på inversionsprincipen.
Fig. 3.
Problemhörnan återkommer i augusti med lösning till
problem 6/56. Dess red. motser dock redan nu och med
tacksamhet lämpliga förslag till nya uppgifter för nästa
säsong. A Lg
Fig. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
