Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 31 juli 1956 - Bränsleelementet, av Eduard Justi - Kooperativ brittisk forskningsanstalt för bilindustrin, av EBr - Trafikolyckor vid olika kommunikationsmedel, av EBr - Danmark har 25 000 TV-mottagare - Från USA exporteras 129 t tungt vatten - Amerikanska flygvapnets bränsleförbrukning - Världens överskott på kvävegödsel - Vattenförbrukningen i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
TEKNISK TIDSKRIFT
Vätgaselementet
I Storbritannien har Bacon konstruerat ett
element med två porösa nickelplattor som
elektroder och en 6 N kaliumhydroxidlösning som
elektrolyt. I den ena elektroden trycks syrgas in och
i den andra vätgas. Med ett värmeelement hålls
cellen vid mer än 200°C varigenom elektrolytens
ångtryck blir 27 at. Vid den relativt höga
drifttemperaturen är nickelelektroderna så aktiva att
gaserna kommer ut i elektrolyten i jonform.
Genom att elektrolytskiktet mellan elektroderna
kan göras tunt uppnås 33 A/dm2 strömtäthet vid
0,79 V eller t.o.m. 65 A/dm2 vid 0,62 V.
Verkningsgraden är härvid ca 40 % av den teoretiska.
I Tyskland har Justi utarbetat ett
vätgasele-ment som arbetar vid rumstemperatur och som
vid mindre än 100°C och utan högt övertryck
ger större strömtäthet än Bacons cell.
Syrgas-elektroden är en ihålig cylinder av poröst kol, i
vilken syrgas pressas med 1,5 at övertryck och
som i 6 N KOH vid 90°C ger en strömtäthet vid
kortslutning med en zinkkatod på 70 A/dm2.
Vät-gaselektroden är en porös nickelplatta. Den hålls
under ungefär samma drifttryck som
syrgas-elektroden och kan ge en strömtäthet av samma
storleksordning som den. Elektrolyten är en 6 N
kaliumhydroxidlösning.
Elementets elektroder har så stark katalytisk
verkan att de ger nästan full teoretisk emk (1,0
V) vid en temperatur under 100°C. Dess inre
motstånd är litet, och det kan ge stor
strömtäthet. Vidare är elektroderna relativt okänsliga för
katalysatorgifter varigenom gaser av normal
teknisk renhet kan användas.
Kooperativ brittisk forskningsanstalt för bilindustrin.
På privat initiativ upprättades i Storbritannien 1946 en
forskningsanstalt för bilindustrin, Motor Industry Research
Association (MIRA). Företaget är byggt på kooperativ
grund med nära 900 medlemmar, bestående av bil- och
motorfabriker, tillverkare av motor- och bildelar, diverse
privata laboratorier, bilhandlare m.fl. vilka svarar för
av kostnaderna, medan resten erhålles som statsanslag.
Företaget samarbetar med Institution of Mechanical
En-gineers. Dess uppgift är närmast forskning, teknisk
information och anordnande av laboratorie- och fältprov
såväl för motorer och bilar som för olika utrustningsdetaljer.
En automobilhandbok, innehållande
konstruktionsbeskrivningar och servicehandledningar, har även utgivits (1956).
De stora provbanorna för bilprovning tillkom först 1949
och utnyttjas av över 100 olika bilfirmor o.d. Där provas
inverkan av hastigheten, olika slag av vägar (korrugering
etc.), körning i vatten, bromsning, buller m.m.
Laboratorierna har olika slag av utrustning för effektprovning,
bromsprovning, ljus- och ljudprovning men även
maskiner för olika hållfasthetsprov, utmattningsprov etc. Ett
speciellt elektroniskt laboratorium finns för bl.a. studier
av mekaniska påkänningar, vidare en metallurgisk
avdelning och ett betydande referensbibliotek. Särskild
maskinverkstad för den egna tillverkningen av provutrustning
har inrättats.
Företaget torde ha tillkommit i avsikt att stödja den
engelska bil- och motorindustrins export. Den engelska
bilfabrikationen är känd för hög kvalitet men även för
en viss konservatism och den har ju numera vissa
svårigheter att konkurrera med andra produktionsländer på
området, särskilt Tyskland. En forskningsinstitution av
föreliggande slag är utmärkt för bibehållande och höjande av
kvaliteten, kontroll av material o.d. Men det är ju blott
en sida av problemet. Framsteg på det egentliga
konstruktionsområdet blir de privata firmornas egen sak (enl.
British Motor Research Association). EBr
Trafikolyckor vid olika kommunikationsmedel. Från
amerikansk statistik har följande siffror för antal
dödsolyckor i förhållande till transportarbete och till
trafikintensitet för olika slag av inrikes transportmedel för
personer hämtats:
Antal dödade passagerare per 1,6 • 108 personkilometer
År Inrikes flyg Järnvägar Busslinjer Personbilar
1946 ........................1,2 0,18 0,19 2,5
1947 ........................3,2 0,16 0,21 2,3
1950 ........................1,1 0,56 0,18 2,2
1952 ........................0,4 0,06 0,16 2,8
Antal dödade passagerare per 1,6 • 108 fordonskilometer
År Inrikes flyg Järnvägar Busslinjer Personbilar
1946 .............24,0 25,8 3,4 5,5
1947 ........................62,1 17,7 3,3 5,1
1950 ........................26,3 49,3 2,3 4,8
1952 ........................10,0 5,5 2,2 5,4
I kolumnen för busslinjer är såväl stads- som
interstads-trafik medräknade och i kolumnen för personbilar ingår
såväl privat- som taxibilar. Statistiska jämförelser av detta
slag måste utnyttjas med stor försiktighet. Det uppges, att
de betydande förbättringarna för flyget under de senaste
åren är en följd av livligt konstruktivt förbättringsarbete
på grund av stor publicitet om onormalt antal
flygkatastrofer 1946—1950, särskilt 1947. Man får en rätt
begränsad uppfattning om relationerna genom att uppgifter på
antal skadade och även åldersuppgifter saknas. Det kan
påpekas, att i 18—19 års grupperna två tredjedelar av
antalet dödade faller på personbilsförare och att 80 °/o av
dödsfallen i trafiken för flickor sker i bilar. Räknat per
miljon transporterade passagerare var antalet dödsskadade
under 1952 för flyget 2,0, för järnvägarna 0,04 och för
bussarna 0,008. För personbilarna saknas uppgift.
Busstrafiken synes genomgående uppvisa de fördelaktigaste
siffrorna (R Mc Farland & A Moseley, "Human factors in
highway transport safety", Harvard School of Public
Health, USA 1954). EBr
Damnark har 25 OOO TV-mottagare i maj 1956, 64 °/o
av befolkningen har goda och ytterligare 20 °/o "betingat
goda" mottagningsförhållanden.
Från USA exporteras 129 t tungt vatten till Europa,
Indien och Australien till ett pris av 28 $/lb. Storbritannien
köper 50 t, Frankrike 30 t, Indien 21 t, Australien 11 t,
Italien 10 t och Schweiz upp till 7 t.
Amerikanska flygvapnets bränsleförbrukning är 37 000
m3/dag och det amerikanska civilflygets 2 000 m3/dag. Om
tio år räknar man med en åtgång av 55 000 resp. 11000
m3/dag.
Världens överskott på kvävegödsel beräknas i juni 1956
vara 370 000 t kväve, varav största delen lagras i USA.
Vattenförbrukningen i USA till bevattning, industri och
hushåll, som 1950 var ca 640 milj. m3/dygn, utgjorde då
14 °/o av den totala avrinningen genom landets alla floder.
Den fyrfaldigades från 1900 till 1950 och väntas bli
fördubblad 1950—1975.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
