Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1956 - Andras erfarenheter - Kalciumkarbonat som fyllmedel i PVC, av SHl - Granulerade insektbekämpare, av SHl - Hänt inom tekniken - Fredrik Ljungström Grashof-medaljör - Arbetsmarknaden inom de tekniska yrkena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
’ TEKNISK TIDSKRIFT
inte dess resistens mot värme och ljus. Ett material fyllt
med aktiverat karbonat står bättre emot repning än ett
med icke aktiverat fyllmedel (H M Macturk & I Phillips
i British Plastics nov. 1955 s. 463—467). SHl
Granulerade insektbekämpare. Ett av de viktigaste
framstegen vid bekämpning av majsborraren tycks vara
användning av granulerade preparat av DDT.
Majsborraren är en fjärilslarv som äter en kanal i majsens stjälk
så att denna bryts av innan kolven mognat. Den
granulerade insektbekämparen rullar ned i bladveck och
blad-slidor där majsborraren börjar sitt angrepp och är därför
synnerligen effektiv.
Man har sålunda vid prov nått gott resultat vid
användning av 16—22 kg/ha av ett preparat innehållande 5 °/o
DDT. Detta är bara något mer än hälften så mycket som
behövs vid besprutning med DDT-emulsion. Vanligen ger
DDT som granulerat preparat visserligen inte bättre
resultat än samma bekämpare som emulsion, men den
granulerade formen är lättare att hantera och anbringa, är
tydligen drygare, kan påföras även i blåsigt väder och
förorenar skörden mindre.
DDT är inte den enda insektbekämpare som är effektiv
mot majsborraren men bara den har hittills provats i
granulerad form. Heptaklor och EPN
(etyl-p-nitrofenyl-tionobensenfosfonat) har sålunda också givit gott resultat
och endrin, aldrin, dieldrin, isodrin, paration, toxafen och
Strobane har visat sig lovande.
Granulerade preparat erhålls genom impregnering av en
bärare med en lösning av insektbekämparen. Vid prov
med olika bärarmaterial har man funnit tobaksstjälkar
och bentonit bäst. Partikelstorleken är av stor vikt. Större
korn påverkas mindre av luftströmmar, men för en given
vikt blir deras antal mindre. Bästa resultatet har man
uppnått med 0,25—0,5 mm kornstorlek. Impregneringen
har erbjudit vissa problem, som dock tycks ha lösts, och
vissa bärare katalyserar sönderdelningen av
insektbekämparen. I senare fallet har man satt till litet karbamid som
neutraliserar bärarens sura punkter varigenom preparatet
blir stabilt.
Då granulerade insektbekämpare faller genom nästan allt
bladverk till marken eller vattnet under det, kan de med
fördel användas bl.a. mot mygglarver och skadeinsekter
i marken (Agricultural & Food Chemislry dec. 1955 s.
988—990). SHl
Hänt inom tekniken
Fredrik Ljungström Grasliof-medaljör. Verein
Deut-scher Ingenieure här i samband med sitt 100-årsjubileum
(Tekn. T. 1956 s. 479) den 13 maj 1956 i Berlin tilldelat
Fredrik Ljungström, Fiskebäckskil, sin högsta utmärkelse,
Grashof-medaljen.
Detta hederstecken instiftades 1894 och tilldelas efter
beslut av VDI:s styrelse personer som genom vetenskaplig
eller praktisk verksamhet inom ingenjörsfacket utmärkt
sig framför andra. Det har tidigare utdelats 49 gånger och
vid hundraårsfirandet i Berlin utdelades ytterligare två
medaljer varav en till Ljungström.
Motiveringen till utmärkelsen lyder i översättning: Redan
vid unga år utmärkte sig Fredrik Ljungström genom ett
flertal uppfinningar inom olika tekniska områden. Genom
sitt fortsatta outtröttliga arbete har han utom många
andra grundläggande uppfinningar inom krafttekniken och
skeppsbyggnadskonsten framför allt skänkt världen den
efter honom uppkallade luftförvärmaren. Genom sina
uppfinningar har Fredrik Ljungström i högsta mått gjort sig
förtjänt att utmärkas som skapande ingenjör.
Arbetsmarknaden inom de tekniska yrkena. Den
ökning av antalet lediganmälda platser inom de tekniska
arbetsområdena som visade sig 1955 fortsatte under bör-
jan av 1956. Den 16 april 1956 var drygt 1 200 lediga
platser anmälda, mot knappt 1 100 ett år tidigare.
Genom tjänstemannaförmedlingen efterfrågades främst
yngre ingenjörer utbildade vid tekniskt läroverk eller
institut och helst med något eller några års praktiska
erfarenheter efter avlagd examen. Såvitt gäller behovet av
sådan teknisk personal torde förmedlingen ha ganska god
överblick över hela arbetsmarknaden. Även åtskilliga
platser för yngre ingenjörer med utbildning vid teknisk
högskola fanns anmälda. Nyrekrytering av civilingenjörer
sker emellertid till inte obetydlig del direkt vid
högskolorna utan någon anmälan till förmedlingen. Det vid olika
tillfällen föreliggande totala nyrekryteringsbehovet av
högskoleingenjörer torde därför vara betydligt större än som
kommer till uttryck i den officiella statistiken.
Inom de tekniska yrkena var antalet anmälda sökande
ungefär detsamma som under motsvarande tid 1955, dock
kunde en liten ökning noteras. Under april månad var
antalet sökande omkring 2 800, under de övriga månaderna
något mindre. Endast ett mycket litet antal av de sökande
kunde noteras som arbetslösa. Flertalet, ungefär
utgjordes av ombytessökande, dvs. ingenjörer och andra
tekniker som redan innehade anställning men som
önskade komma ifråga till annan, från meriterings- och
utbildningssynpunkt lämpligare plats.
Tillgången på sådana sökande som främst efterfrågades
— yngre läroverks- och institutsingenjörer med praktisk
erfarenhet — var otillräcklig i förhållande till efterfrågan.
Trots den rådande knappheten på sökande med lämpliga
kvalifikationer kunde sammanlagt något över 2 000 platser
inom de tekniska arbetsområdena tillsättas under årets
fyra första månder. Antalet var nästan exakt detsamma
som under motsvarande tid 1955.
Efterfrågan på ingenjörer var särskilt stor inom det
maskintekniska facket. Den avsåg främst ritare, konstruktörer
och arbetsstudieingenjörer. Tillgången på sökande för
dessa arbetsuppgifter var långt ifrån tillräcklig. Ett
ganska stort behov av ingenjörer för ritnings- och
konstruktionsuppgifter gjorde sig gällande även inom andra
områden, bl.a. elektrofacket, där rekryteringen också
avsåg väl kvalificerade ingenjörer till forsknings- och
laboratoriearbete. Den nedgång i byggnads- och
anläggningsverksamheten som ägde rum under hösten och vintern
följdes av en uppgång som blev tydlig först i mars och
april. Efterfrågan på arbetskraft inom detta område kom
emellertid inte upp i nivå med läget motsvarande tid 1955.
I fråga om rekryteringen av ingenjörer till
byggnadsbranschen, särskilt för ritning och konstruktion, förelåg
vissa svårigheter, samtidigt som arbetsledare i denna
Tabell 1. översikt över antalet arbetssökande tekniker
den U maj 1956
Kategori [-Samtliga arbetssökande-] {+Samt- liga arbets- sökan- de+} därav [-Nyexaminerade arbetssökande Arbetslösa,-] {+Nyexa- minera- de ar- betssö- kande Arbets- lösa,+} som ej
beräknas få
anställning inom två veckor
[-ombytessökande arbetslösa-]
{+omby- tessö- kande arbets- lösa+}
Civilingenjörer ............ 38 28 9 7 6
Läroverksingenjörer ...... 567 408 108 191 10
Ingenjörer med examen fr. kommunala tekniska skolor 314 244 70 73 2
Ingenjörer med examen fr. privata tekniska skolor .. 563 476 74 102 17
Tekniker i
ingenjörsställning utan avlagd
ingenjörsexamen .............. 72 64 8 5
Tekniker med
verkmästare-eller förmansexamen resp. 621 504 117 17 57
övriga tekniker ........... 385 305 80 2 18
Summa 2 560 2 029 466 392 115
Summa den 16/5 1955 2 383 1 923 480 342 148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
