Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 14 augusti 1956 - Andras erfarenheter - Akustisk kvalitetskontroll av läder, av J-R Törnquist - Böcker - Nomografi i praktisk tillämpning, av Bertil v. Alfthan - Anvisningar för anordnande av skyddsrum (ASkr), av Bertil Lundberg - Berättelse över Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförenings verksamhet under år 1955, av Wll - Väsentliga faktorers inverkan på förhållanden vid långskeppsstapelavlöpning, av Erik Ullman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
663
heten tios mediet och E Young’s modul. Relationen gäller
endast om ljudvågens dämpning kan försummas. I annat
fall tillkommer en term i högra ledet beroende av en
viskositetskonstant. Vid 3 000 Hz har följande dämpningar
uppmätts:
ovanläder till skor .... 0,1 —0,2 neper/cm
polyeten .............. 0,012 neper/cm
nylon ................. 0,003 neper/cm
Enligt definitionen är Young’s modul kvoten mellan
påkänning och förlängning. Ljudhastigheten i t.ex. läder bör
därför vara störst i den riktning, som erbjuder det största
motståndet mot töjning, dvs. i fibrernas längdriktning.
Vid utförda försök med läderprover av boskapshudar
varierade ljudhastigheten med provets tvärdimensioner.
Hastigheten ökade med bredden upp till ett bestämt maximum
beroende av frekvensen. I boskapshudar är fibrerna
godtyckligt orienterade medan de i svinläder är orienterade i
ett korgflätningsmönster med de båda fiberaxlarna
vinkelräta mot varandra i hudens plan. Delta kan verifieras
genom ljudmätningar på prover utskurna i olika riktningar
i förhållande till fiberaxlarna, fig. 1.
Ytterligare undersökningar visade att
utbredningshastigheten genom läder ökar med åldringen av provet till ett
maximalt värde. Delta kan utnyttjas vid en rutinmässig
kvalitetskontroll på så sätt, att ljudets
utbredningshastighet i ett prov mätes och jämföres med ett åldrat
standardprov (National Bureau of Standards Technical Bulletin,
mars 1956 s. 35). J-R Törnquist
Böcker
Nomografi i praktisk tillämpning. Kompendium av
Harry Rindeskär. Västmanlands Arbetsstudieförening,
Västerås 1956. 141 s., 148 fig. 20 kr.
Detta kompendium utgör fortsättningen på en serie
kompendier, som utgivits av Västmanlands
Arbetsstudieförening.
Det finns talrika läroböcker i nomografi; kompendiet
innehåller en litteraturförteckning om 31 titlar. Värdet av
detta kompendium ligger däri, att det ger en utmärkt
vägledning i frågorna om för vilka ändamål och på vilka sätt
man lämpligen skall använda sig av nomografi för att lösa
praktiska problem. Dels ger kompendiet en mycket klar
framställning av de nomografiska metodernas karaktär
och utformning, dels innehåller det en hel del
"halvvägslösningar" av praktiska problem, som därigenom kan
bringas till betydligt snabbare definitiva lösningar i de
enskilda fallen.
Kompendiet är särskilt tillrättalagt för användning på
arbetsvetenskapens område, men är tillika användbart för
många andra ändamål. Framställningen är så klar och
tydlig, att även en lekman på det matematiska området i
många fall kan lösa ganska svåra problem med
kompendiets hjälp. Det börjar med definitioner och
konstruk-tionsanvisningar, går vidare över beräkningsmetoder och
funktionssanirnanhang fram till olika, delvis även
komplicerade former för olika slag av nomogram.
Bertil v. Alfthan
Anvisningar för anordnande av skyddsrum (ASkr),
2:a uppl. K. Civilförsvarsstyrelsen, Stockholm 1955. 62 s.,
13 fig., 13 pl., 7 bil. 2,50 kr.
Denna upplaga ersätter helt första upplagan (Tekn. T.
1950 s. 1099), fastställd den 1 september 1950. Ändringarna
i den nya upplagan beslår huvudsakligen av
förtydligan-den och kompletteringar beträffande utförande av
normalskyddsrum i byggnader. I ett avseende innebär dock
de nya anvisningarna en väsentlig ändring. Där
förstärkning av bjälklagsplatta över förbindelsegång från
skyddsrum till det fria är erforderlig skall denna förstärkning
normalt ske genom ökning av den statiska armeringen
med 20 °/o över plattans bela yla. Denna anvisning har
behållits oförändrad från föregående upplaga men
kompletterats med maximering av avståndet mellan
armerings-stängerna i samtliga armeringsriktningar till 12 cm. Detta
alternativa villkor innebär i de flesta fall en väsentlig
ökning av den erforderliga armeringsmängden.
Armerings-föreskrifterna för själva skyddsrumsanläggningen har
utvidgats med alternativa stålkvaliteter och stångdimensioner
(bilaga 7). Speciellt kan noteras att som
underkantsarme-ring i skyddsrumsplatta numera får användas 0 8c/cl2cm
av kvalitet Ks40 såsom minimiarmering.
Sedan föreliggande upplaga publicerats har Kungl. Maj:t
beslutat att dispens från gällande bestämmelser om
skyldigheten att färdigställda enskilda normalskyddsrum skall
ges för bostadshus och kontorshus. Civilförsvarsstyrelsen
har efter uppdrag utfärdat nödiga anvisningar (ASkr,
andra upplagan, Ändring 1). Dessa anvisningar innebär att
dels utförande av inre begränsningsväggar för gasfång vid
ingångar och reservutgångar, dels anskaffning och
insättning av dörrar och luckor med tillhörande karmar saml
luftrenare och andra utrustningsdetaljer tills vidare må
anstå.
Anvisningarna är liksom förut utförda i lösbladssystem.
Bertil Lundberg
Berättelse över Mellersta och Norra Sveriges
Äng-pannelo renings verksamhet under år 1955. Mellersta
och Norra Sveriges Ångpanneförening, Stockholm 1956.
99 s„ 21 fig.
Den sedvanliga intressanta redogörelsen för bränsle och
kraft under året lämnas av K-G Ljungdahl. Bland
rapporterade skador kan nämnas materialfel i en plåt i en
tub-ångpanna, vilket konstaterades genom
ultraljudundersökning, överhettning av överhettarlåda genom dålig
ångtill-försel på grund av att en skärmplåt i åpgdomen lossnat,
invändiga sprickor i eldstadstuber i ett sodahusaggregat,
explosioner av kondensalbehållare, tryckluftcylinder,
torkcylinder och autoklav. En anläggning för mekaniserad
fliseldning beskrivs i anslutning till en ritning, och en
redogörelse med principschema och driftdiagram lämnas
för Norrköpings kraftvärmeverk.
I en uppsats om oljecisterner och cisternnormer redogör
G Edling för haverier med stora oljecisterner och de
slutsatser man har dragit härur i fråga om fordringar på
plåtmaterialet. Krypning hos en cylindrisk mantel utsatt för
inre övertryck behandlas i en uppsats av M Björklund.
I den elektrotekniska avdelningens redogörelse finns ett
diagram över dödsfall genom elektrisk ström under åren
1906—1955 och närmare beskrivning av två dödsolyckor
under 1955. Wtl
Väsentliga faktorers inverkan pä förhållanden vid
längskeppsstapelavlöpning, av Jan-Erik Jansson.
Svenska Tekn. Vetensk.-Akad. i Finland Acta bd 17.
Helsingfors 1955. 175 s., 52 fig., 52 tab.
Stapelavlöpningsberäkningar utförs vid varven före varje
sjösättning men är i allmänhet tidsödande och därför
kostsamma. Förf. har i det föreliggande arbetet — som är
hans doktorsavhandling — utvecklat en standardmetod
som avsevärt förenklar de besvärliga beräkningarna.
Undersökningarna behandlar avlöpningen fram till det
skede då glidytkontakten mellan banorna och släden
upphör, och inverkan av skrovvikt, skrovform, banornas
lutning, avlöpningshastigheten m.m. har teoretiskt undersökts.
Resultaten har redovisats i dimensionslös form,
varigenom de är användbara för fartyg av olika storlek och
proportioner. Förf. anger alt beräkningsmetoden kan
användas vid t.ex. projektering av bäddar, bestämning av
storlek på fartyg som kan byggas på existerande bäddar,
och beräkning av möjligheterna att stoppa fartyget efter
avlöpningen samt dimensionering av erforderliga
bromsanordningar.
I inledningen diskuteras val av skrovdata och bandata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
