Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Värmekällor för byggnader, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
682
man värme från omgivningen och "pumpar" upp
detta värme till en högre temperaturnivå, så att
det kan utnyttjas för uppvärmningsändamål.
Man får härigenom en multiplicering av den
inmatade elenergin för värmeändamål.
Multiplikationsfaktorn, som är beroende av
temperaturskillnader och aggregatstorlek, ligger ofta inom
området 2—4.
Som yttre värmekälla är vatten förmånligast ur
värmesynpunkt, men vi kan inte här i Sverige
räkna med att få tillgång till större mängder
rinnande vatten vintertid. Visserligen finns det
vissa möjligheter att använda jordvärme, men i det
följande räknas med att värmet i den omgivande
luften utnyttjas. En olägenhet härvid är
emellertid att värmepumpens avgivna effekt sjunker
vid sänkt yttertemperatur (Tekn. T. 1953 s. 812),
under det att byggnadens värmebehov ökar. På
grund av att värmepumpen är dyr i anskaffning
är det därför knappast ekonomiskt att ha en
värmepump för hela effektbehovet, utan man
kan kombinera värmepumpen med
elvärmeelement (fig. 1). Härigenom sänker man visserligen
genomsnittsvärdet på multiplikationsfaktorn,
men man får en billigare anläggning. I detta
sammanhang kan nämnas att man i
värmeisolerade djurstallar har en värmekälla med ganska
hög temperatur, som kan utnyttjas vid
uppvärmning av lantbostäder med värmepump.
För att kunna ge ett fullständigt svar på frågan
hur värmet skall alstras skulle man behöva göra
en mycket omfattande utredning, vars resultat
för övrigt måste bli ganska osäkert på grund av
osäkra primäruppgifter. Skall en dylik utredning
läggas till grund för ett byggnadsprogram, måste
också hänsyn tas till tendensen i
prisutvecklingen för olika energiformer, vilken fråga dock
endast kan göras till föremål för spekulationer.
Ett försök till uppskattning av ekonomin för
olika system har emellertid gjorts med jämförelse
mellan elenergi och oljeeldning, fig. 2. För
elenergi har räknats med elvärmeelement och
värmepump med multiplikationsfaktorn 2,5, för
oljeeldning med en enfamiljsvilla, eldningsolja 1
’ TEKNISK TIDSKRIFT
och 50 % verkningsgrad samt med ett större
hyreshus, eldningsolja 3 och 80 %
verkningsgrad.
Anläggningskostnaden har för
centralvärmeanläggning med oljeeldning antagits till 900
kr/kW nyttig värmeeffekt för villan, 600 för
hyreshuset, 400 för elvärmeelement och 1 000 för
värmepump. Amorteringstiden har antagits till
20 år för oljeeldning och värmepump och 30 år
för elvärmeelement. De årliga
underhållskostnaderna har för oljeeldning och värmepump satts
till 1,5 % av anläggningskostnaderna och för
elvärmeelement till 1 %. Räntefoten har satts till
5 %.
Belastningsförhållandena avser
stockholmstrakten och oljepriserna medelvärden för 1955.
Härvid har värmeförbrukningen antagits
motsvara 85 000 gradtimmar. För ett
uppvärmningssystem beräknat för + 20°C innertemperatur
och - 20°C yttertemperatur, alltså 40°C
temperaturskillnad, blir anläggningens utnyttjningstid
85 000 : 40 = 2 125 h.
Enligt det på bas av beräkningarna uppgjorda
diagrammet (fig. 2) får man en skärningspunkt
mellan linjen för oljeeldning i villa och
elvärmeelement vid 6 öre/kWh och med linjen för
värmepump vid 8 öre/kWh. Detta betyder att
kostnaderna för eluppvärmning och oljeeldning skulle
vara lika stora vid dessa priser på elenergin.
Fastän den uppskattning som gjorts av ränta
och amortering samt kostnad för underhåll av
anläggningarna är grov, bör man kunna dra den
slutsatsen att det finns vissa förutsättningar för
att elvärmning av mindre byggnader kan vara
berättigad.
Som sammanfattning kan sägas att
utvecklingen på uppvärmningsområdet synes leda mot
ökad centralisering av värmeförsörjningen i
tätorter med olje- eller koleldning, som då tiden är
mogen sannolikt kommer att ersättas av
atomvärme i de större anläggningarna. För
små-anläggningar måste man räkna med att bibehålla
eldningen eller att övergå till elektrisk
uppvärmning. Wll
Fig. 1. Effekttillförsel och effektavgivning
för värmepump med ytterluften som
värmekälla samt totalt effektbehov för
byggnadsuppvärmning vid kombination med
elvärmeelement; det streckade området
representerar effekt från elvärmeelement.
Fig. 2. Uppskattad kostnad för nyttig
energi, innefattande kostnader för ränta,
amortering, underhåll och tillförd energi,
vid varierande kostnad för elenergi,
in-beräknat fasta avgifter; o fast årskostnad
för värmeanläggningen beräknat per kWh
nyttig energi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
