Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Ekonomisk värmeisolering av byggnader, av Bo Adamson och Wilhelm Tell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Byggnadskostnadsindex; - Byggnadsstyrelsens
för trähus,–-Byggnadsstyrelsens för
stenhus,-Svenska Handelsbankens index.
språngvis, då isoleringstjockleken överskrider
maximitjockleken. Man kan då ej använda
formel (2) utan är hänvisad till att rita upp
årskostnadskurvan med ledning av formel (1) och
därur söka finna vilket värmegenomgångstal,
som ger årskostnadsminimum (fig. 3).
Det ekonomiska värmegenomgångstalet ändras
med värmeförbrukningstalet Q, fig. 4. Kurvorna
är beräknade för Q = 132, 112, 91 och 81
gällande för zon 1, 2, 3 och 4 (se "Anvisningarna
till byggnadsstadgan"). Det största ekonomiska
värmegenomgångstalet är 0,60 och det minsta
0,50 kcal/m2h°C. Skillnaden är här liksom för
många andra vägg- och bjälklagstyper relativt
liten. För de vanligaste typerna är
värmegenomgångstalet för zon 4 högst 60 % och normalt 20
—30 % större än värdet för zon 1.
Värmegenomgångstalet kan variera avsevärt utan att
årskostnaden nämnvärt ökas utöver
årskostnadsminimum (Kj)min (fig. 4). För de flesta vägg- och
bjälklagstyperna kan samma isoleringstjocklek
användas över hela Sverige utan att
årskostnaden överstiger minimiårskostnaden med mer än
några procent.
Som tidigare påpekats är många av de i
formlerna (1) och (2) ingående storheterna osäkra.
Inverkan härav skall här närmare diskuteras för
de i formeln (2) ingående faktorerna. I formel
(2) kan X och Q anses vara konstanta under
byggnadens livslängd. Värmeledningsförmågan X
beror främst av volymvikten och fukthalten.
Avvikelserna från antagen volymvikt och fukthalt
torde i ogynnsamma fall kunna medföra ett fel
i värdet på X av storleksordningen 15—20 %,
medan felet i värdet på Q i ogynnsamt fall torde
uppgå till högst 20 %.
Faktorerna p, Ki och Kv beror av den
ekonomiska utvecklingen och kommer att ändras
under byggnadens livslängd; annuiteten p är
förutom ränta beroende av amorteringstiden.
Förändringarna i framtiden för dessa faktorer kan
ej förutsägas, men i det följande skall med
utgångspunkt från några jämförelser göras en
uppskattning av variationerna mellan åren 1935
och 1956.
En viss uppfattning om variationen av p ger
den fria räntan i Riksbankens statistik över
räntan för avbetalningslån, fig. 5.
Isoleringskostnaden Äj änger egentligen själva
byggnadskostnaden. Man måste emellertid
beakta att byggnadens realvärde beror av
penningvärdesutvecklingen och att Ki därför bör sättas
proportionellt mot byggnadens värde, t.ex.
saluvärdet. Förändringarna hos byggnadens värde är
svåra att bedöma. En jämförelse kan göras med
utvecklingen av byggnadskostnadsindex, fig. 6.
Förändringarna i värmepriset Kv följer i stort
sett bränsleprisets ändringar (t.ex. för
eldningsolja fig. 7).
Med ledning av de gjorda uppskattningarna om
annuiteten, byggnadskostnaden och värmepriset
har ett index för pKJKv framkonstruerats (fig.
8). Detta index visar väsentligt mindre
variationer än de faktorer som ingår i det.
Om man antar att felet i X är 15 %, i Q är 20 %
och i pKi/Ky är 40 % blir det teoretiskt största
felet i ke ca 40 %. Vid ett värde på k som avviker
från ke med ca 40 % kommer årskostnaden dock
ej att avsevärt överstiga minimiårskostnaden
(jfr fig. 4). Ur formel (1) resp. formel (2) kan
således ett värde på k erhållas, som ger en
godtagbar driftekonomi under byggnadens hela livs-
Fig. 7. Detaljhandelspriser för
Stockholm på eldningsolja 2 enligt Sveriges
Oljekonsumenters Riksförbund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
