Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Ekonomisk värmeisolering av byggnader, av Bo Adamson och Wilhelm Tell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700 ’ TEKNISK TIDSKRIFT
blem, där årskostnaden skall vara den minsta
möjliga, är man som nämnts tvungen att göra
bedömanden rörande kostnadsutvecklingen under
byggnadens livstid för dels själva byggnaden och
dels dess uppvärmning. Dessa bedömanden är
svåra att göra eftersom prognoserna måste
omfatta ett 50-tal år.
Ett annat sätt att se den ekonomiska
dimensioneringen är som ett förräntnings- och
amorteringsproblem, där den vinst, som göres på grund
av minskad värmeförlust genom en bättre
isolerad byggnadsdel (yttervägg, bjälklag e.d.),
användes för att förränta eller amortera den extra
kapitalinvestering, som den ökade isoleringen
innebär. Om man övergår från en viss minsta
isolering för en byggnadsdel — bestämd enligt
t.ex. "Anvisningarna till byggnadsstadgan" eller
av statiska skäl — kan man skriva
förräntning-en R av en ökad isolering:
_ A K’p _ (K’p)2 — (K’p)i . ,
AKb {Kb)i - (KBh [ )
där K g är byggnadskostnaden och K’D är den
årliga "driftkostnaden", varvid här annuiteten av
byggnadskostnaden dock ej medräknas i
driftkostnaden; index 1 änger byggnadsdelen med
den större värmeisoleringen. Man kan också med
utgångspunkt från förräntningen och en
bestämd räntefot bestämma amorteringstidens
storlek.
Årlig driftkostnad
Den årliga driftkostnaden sammansättes av:
kostnaden för värmet, som passerar ut genorn
byggnadselementet,
annuiteten av utrymmeskostnaden samt
annuiteten av underhålls- och
reparationskostnaden.
Värmekostnaden är beroende av
konstruktionens materialdata, tjockleken hos
värmeisoleringen, värmepriset och värmeförbrukningstalet
Q för den ort där byggnaden är belägen.
Utrymmeskostnaden Kv kan som nämnts bestämmas
antingen för fallet att byggnadens yttermått är
fast bestämda och att en ökad isoleringstjocklek
då måste inkräkta på bostadsytan, eller för fallet
att innermåtten (dvs. bostadsytan) är bestämda,
medan byggnadens yttermått tillåtes växa med
den ökade isoleringstjockleken. Vid modernare
friliggande bebyggelse borde det sistnämnda
fallet vara tillämpligt. Underhålls- och
reparationskostnaderna är oftast att hänföra till ett
byggnadselements yttre och inre ytor och dessa
kostnader påverkas då ej av en ökad
isoleringstjocklek. Vid beräkning av driftkostnadsdifferenser
kommer därför underhålls- och
reparationskostnaderna att utgå.
Fig. 9. Värmeförbrukningstalet Q (enligt SOU 1942: 20); A
motsvarar zon 1, B zon 2, C zon 3 och D zon A.
Fig. 10. 1-stens
fasadtegel (78
hål 1,8/1,4),
invändigt isolerat
med a cm
trä-ullsplatta; förräntning vid
ökning av
isoleringen utöver
a = 5 cm
(k = 0,76
kcal/m’h°C).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
