Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1956 - Nya metoder - Läckning ur tryckluftsnät, av Wll - Konservering av grönfoder, av SHl - Los Angeles smog bekämpas, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Direkt mätning av läckflödet; 1 grenledning, 2
ventiler, 3 ventil i huvudledningen, 4 flödesmätare, 5
utblås-ningsventil för grovinställning, 6 utblåsningsventil för
fininställning, 7 manometer, 8 termometer.
En mätning av läckflödet måste göras vid en tidpunkt då
ingen nyttig förbrukning förekommer, t.ex. en
lördagseftermiddag. Därvid bör man dela upp nätet i olika
sektioner och mäta läckningen i varje sektion för sig. Vid
mätningen bör man först ha alla serviskranar stängda, och
sedan öppnar man dem och gör en ny mätning, så att
man får reda på läckningen i slangar och pådrag.
Man har tre olika metoder för att mäta läckningen,
nämligen direktmetoden, fullslagsmetoden och
urladdnings-metoden. Emedan de olika mätmetoderna är behäftade
med olika felmöjligheter bör man för den löpande
kontrollen använda en och samma mätmetod för att få
jämförbara värden. Direktmetoden innebär att man direkt
mäter läckluftsflödet med någon genomströmningsmätare,
t.ex. omedelbart efter luftklockan, fig. 1. Vid mätningen
laddar man upp nätet till normalt tryck, ställer in
kompressorn på den lägsta last som fordras för läckflödet och
blåser ut överskottsluft genom utblåsningsventilerna.
Vid fullslagsmetoden bestämmer man den
intermittens-faktor med vilken kompressorn måste arbeta för att
uppehålla trycket i luftnätet. För denna mätning behövs
tid-tagarur och en god, möjligast tröghetsfri manometer. Om
man känner kompressorns kapacitet, kan man då på bas
av tidmätning beräkna läckflödet.
Urladdningsmetoden är baserad på mätning av
trycksänkningshastigheten i ett avstängt nät. Härvid måste nätets
volym vara känd för att man skall kunna räkna ut
läckflödet. Det är dock ganska svårt att genom uppmätning av
nätets dimensioner bestämma denna volym. Man kan i
stället göra en mätning av trycksänkningen med en
inkopplad tillsatsläcka med känd dimension, varefter man
kan räkna sig till volymen.
De nämnda mätmetoderna har olika fördelar och
nackdelar men alla tre är fullt användbara.
Urladdningsmetoden är särskilt lämplig för undersökning av ett rörnäts
olika delar. Läckluftflödet omräknas lämpligen till en
"ekvivalent läckarea" varmed avses arean av ett ideellt
munstycke, som släpper igenom lika mycket luft som
rörnätets verkliga läckor (G Hjertén, J Munck af
Rosen-schöld & T Rohloff i Jernkontorets Annaler 1956 h. 6
s. 425—150). Wll
Konservering av grönfoder. En gammal metod för
konservering av grönfoder är packning av detta i torn av trä,
stål eller betong, men först på senare tid har man i USA
funnit sätt att minska lagringsförluster genom fodrets
förstöring. Man använder nu kemiska konserveringsmedel,
särskilt natriumbisulfit, och tillsatser, såsom karbamid.
Utestängande av luften med plastfolier synes också vara
en lovande metod.
När ett grönfoder packats i en silo förändras det genom
andning, enzymers verkan, aeroba och framför allt
an-aenba bakteriers verksamhet. Socker bryts ned till
alkoholer och sedan till syror som till slut når så hög
koncentration att bakteriernas verksamhet hindras. Vid
processen, som tar ca 1 månad, avtar fodrets näringsvärde.
Om ensilaget inte störs, förblir det sedan oförändrat, men
om luft får tillträde, utvecklas svampar som förstör
fodret. Detta hindrar man numera genom tillsats av
konserveringsmedel eller genom utestängande av luften med en
plastfolie.
För att öka fodrets näringsvärde sätter man till melass,
majsmjöl eller betmassa. Härvid fortgår andningen ostörd,
och när den slutat alstras syror genom jäsning, men
härvid jäser inte bara fodret utan också tillsatserna. Förlusten
av näringsämnen blir alltså densamma som utan tillsatser.
Med konserveringsmedel, såsom svaveldioxid,
natriumbisulfit och oorganiska syror, kan man emellertid minska
förbrukningen av näringsämnen genom jäsning.
Genom tillsats av syror, t.ex. svavelsyra, klorvätesyra eller
fosforsyra, kan man sålunda begränsa icke önskvärda
jäsningsprocesser, men de hindrar inte fodrets andning
och i vanligen använda koncentrationer inte heller
mjölksyrajäsning. Vidare är syrorna korrosiva och måste ofta
neutraliseras med kalk innan fodret kan användas.
Natriumbisulfit förbrukar syre och minskar därigenom
förlusten av näringsämnen genom andning. Vidare är det
ett gift för mikroorganismer och hindrar därför dessas
verksamhet. Svaveldioxid har samma verkan men är
besvärligare att hantera. Bisulfit har därför fått betydande
användning i USA. Det är billigare än de flesta andra
konserveringsmedel, det förbättrar fodrets smak och hindrar
förstöring av de värdefulla karotenerna.
Andra tillsatser används dock alltjämt, t.ex. målen
spannmål, citrusmjöl och karbamid. Den sistnämnda ökar
fodrets kvävehalt men påverkar inte dess jäsning. På senaste
tid har man gjort försök med silor av polyvinylkloridfolie.
Man kan på detta sätt utestänga luften och åstadkomma
fullständigt anaeroba betingelser (Agricultural & Food
Chemistry jan. 1956 s. 11—12). SHl
Los Angeles smog bekämpas. Los Angeles ligger i en
kittel som bildas av kringliggande berg och som ibland
täcks av ett lock. Detta består av ett luftskikt som är
varmare än luften vid marken. Det kan under vissa
väderleksförhållanden bli ända till 1 000 m tjockt, och om det
ligger lägre än bergstopparna och vinden är svag, stänger
det inne rökgaserna från fabriker, eldstäder och bilar
(fig. 1 t.v.). Härvid uppstår smog, dvs. en dimma som
irriterar ögonen och skadar vegetationen (Tekn. T. 1954
s. 1031).
Om det varma luftskiktet höjs över bergen eller om det
blåser hårt, lämnar rökgaserna kitteln och ingen smog
uppstår (fig. 1 t.h.). Man kan emellertid hindra dess
uppkomst, oberoende av väderleksförhållandena, genom
minskning av stoftmängden i rökgaserna. Därför har man genom
lagar ("Air Pollution Control Laws") tvingat industrin att
vidta åtgärder som sedan 1948 lär ha kostat 25 M$.
Resultatet härav är att mer än 900 t/dygn luftföroreningar
hindras att komma ut i atmosfären. Sålunda hejdas per
dygn mer än 65 t rök från skorstenar och 70 t från
gjuterier och stålverk; 400 t svavel återvinns;
oljeraffinaderierna tillvaratar 390 t ångor, och man planerar att
ytterligare hindra att kolväten slipper ut från raffinaderier,
lagerbehållare och tankvagnar. Air Pollution Control
Di-strict ämnar vidare minska luftföroreningen genom att
angripa de 1 200 t/dygn kolväten som oförbrända släpps ut
av två miljoner bilar (enl. Air Pollution Control District,
Los Angeles). SHl
Fig. 1. Hur Los Angeles smog bildas; t.v. varmluftslocket
pålagt, smog uppstår; t.h. locket lyft, röken rinner ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
