Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - Propellerkavitation, av Curt Borgenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Kritiskt tryck för kavitation enligt Strasberg3 med
värdet O motsvarande ångtrycket; pg!på kvot av gastryck
och ångtryck.
visade sig vara tillräckligt klart. Resultaten
bekräftar, att kavitationen ofta sätter in på andra
platser och på annat sätt än vad tankförsöken
antyder samt visar också tydligt hur kraftigt
axelbärarnas medström inverkar på
kavitationens uppkomst och utbredning.
En annan anledning till kavitationsförsökens
vansklighet är, att fenomenets grundförlopp har
visat sig betydligt mycket mer komplicerat än
man tidigare föreställt sig. Den klassiska teorin,
att vattnet skulle förångas när trycket
understiger ångbildningstrycket, och att ångblåsornas
implosion sedan skulle hamra sönder materialet,
stämmer inte helt i praktiken.
Man har t.ex. konstaterat, att vatten under vissa
förhållanden tål mycket större undertryck utan
att förångas, och man har uppmätt värden för
det kritiska trycket som varierar från
ångbildningstrycket ned till minus 300 at. Kavitationens
inträdande måste alltså vara beroende av
ytterligare ett antal faktorer.
Likaså är det tryck som uppstår vid
implosionen mycket varierande, och det är endast under
vissa betingelser som implosionerna ger upphov
till materialfrätor.
Mekanismen vid kavitationens uppkomst
För att komma till klarhet om de ytterligare
faktorer, som utöver trycket är bestämmande
för kavitationens uppkomst, har man gjort
strömningsförsök i kavitationstank och därvid
observerat det kritiska tryck, vid vilket
kavitationen sätter in (Ziegler1, Williams—McNulty2).
Omslaget till kaviterande förhållanden kan
därvid ej tillfredsställande bestämmas på rent
visuell väg, utan man har i allmänhet använt sig
av en hydrofon eller liknande hydroakustisk
pick-up med vilken man registrerat det
undertryck vid vilket bullernivån börjat stegras kraf-
tigt. Resultaten visar, som väntat, stor spridning,
beroende bl.a. på egenskaperna hos vattnet i
ka-vitationstanken. Förekomsten av salter,
föroreningar och kemikalier i vattnet påverkar
kavitationens uppkomst. Bl.a. inverkar förekomst
av natriumnitrit och natriumfosfat och andra
liknande tillsatser som brukar tillfogas i vattnet
i tanken för att minska korrosionen på
tankväggarna.
Även vattnets luft- och gashalt har stor
inverkan. Luft och gaser finns dels lösta i vattnet, dels
fritt i form av små blåsor. Man har utvecklat
olika metoder att bestämma lufthalten
(Nu-machi9) och sökt påvisa någon regelmässighet
i dess inflytande (Edstrand8). Dess inverkan har
visat sig bl.a. bero på typen av kavitation.
Sålunda är dess inverkan större vid s.k.
"bubbel-kavitation", vilken t.ex. förekommer kring
profiler intill propellernavet, med stort
tjockleksförhållande. Lufthalten inverkar däremot
mindre vid den "skiktkavitation" som uppstår utmed
bladytan på en snabbgående propeller.
Lufthalten är emellertid inte entydigt
bestämmande för vattnets egenskaper. Även
diametrarna och förekomstfrekvensen hos de små
gasblå-sorna inverkar. Vad man ser i
kavitationstan-ken som en begynnande kavitation är i själva
verket en tillväxt av redan befintliga, ofta
mikroskopiska, gasblåsor. Tillväxten sker till en
början genom att luft som är löst i vattnet, frigöres
och förenar sig med gasblåsorna, vilka även
expanderar genom undertrycket. Då trycket sänkes
ytterligare, sker en förångning av vattnet i
ytorna intill blåsorna, så att de ytterligare växer till
större dimensioner.
Det är givetvis fullt väntat att förloppet av den-
Fig. 4. Erosion av aluminiumcylindrar vid olika lufthalter
i vattnet enligt Rasmussen"; cylinderdiameter 24,8 mm,
vattenflöde 8,35 l/s; provtid 9 6 h, o 18 h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
