Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - Hänt inom tekniken - Nya tidskrifter - SEN-normer - TNC: 15. »Svarvning av diameter», »förekomst av radie», av JW - Debatt: Bilkonstruktionens förbättring och trafikolyckorna, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 september 1956
791.
närmast en gemensam kundtidskrift för förbundets
medlemmar — reproduktionsanstalter och skrivbyråer — och
skall sålunda syssla med skriv- och trycktekniska problem.
Redaktör är Bo Nilsson.
"Epikote Age" är en ny engelskspråkig kundtidskrift
utgiven av Shell Petroleum Co. Ltd., London. Den
behandlar den mångskiftande användningen av plastmaterialet
Epikote, som är en epoxiplast (jfr Tekn. T. 1952 s. 308).
"Extruderitems" är en ny amerikansk tidskrift för
kundinformation om formsprutning och strängsprutning av
plaster. Den utges av Union Carbide International Co.,
Plastics Department, 30 East 42nd Street, New York 17.
SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
har utsänt förslag till normer för rullisolatorer,
isolator-fästen, SEN 24 06 25, 90, 91, 95, 97. Remisstiden utgår den
10 november 1956. Intresserade kan rekvirera förslaget
från Svenska Teknologföreningen.
TNC
15. "Svarvning av diameter", "förekomst av radie"
Vid svarvning av axlar och andra föremål tilldrar sig
diametermåtten så stort intresse, att verkstadsmannen inte
sällan ger ordet "diameter" en konkret innebörd och
använder det i stället för t.ex. "maskindel med viss
diameter". Som språklig företeelse är detta ju alls icke
enastående. I stället för att säga exempelvis att människor av
olika ålder mycket väl kan trivas tillsammans, säger man
kanske att "olika åldrar kan trivas tillsammans". I
verkstäderna tycks det vara vanligt att tala om t.ex.
"svarvning av föreskriven diameter"; "arbetsstyckets alla
diametrar slipas samtidigt"; "diametern måste utföras med
mycket liten tolerans". I noggrant språk bör det heta:
svarvning (av en axel e.d.) till föreskriven diameter;
arbetsstyckets alla (cylindriska) delar slipas samtidigt;
diametermåttet måste hållas med mycket liten tolerans.
Man bör komma ihåg att diametern är något så abstrakt
som en tänkt linje i en tänkt tväryta, och oftast inte linjen
själv utan endast dess längdmått. Det bör därför på sin
höjd vara talspråket förbehållet att utföra, svarva och
slipa diametrar; i skrift bör det undvikas.
På liknande sätt har "radie", i betydelsen krökningsradie,
kommit att bli använt för själva krökningen eller det
krökta eller avrundade partiet. Man "anbringar en radie" på
en kant eller i en kal; man "svarvar en radie" osv. I
stället borde man säga: avrundar (till viss radie); svarvar en
käl e.d.
I fallet radie tillkommer en annan besvärande
omständighet. Ju starkare, skarpare, en krökning är, desto mindre
är krökningsradien. Om man nu använder ordet radie i
betydelsen krökning kan det därför bli förväxling av vad
som skall kallas stort och litet. På vägområdet skiljer man
mellan en vägs krökning i horisontalplanet och dess
krökning i vertikalplanet, eller mellan horisontalkurva och
vertikalkurva, vanligen utbildade som cirkelbågar. Ibland är
krökningen sammansatt av båda slagen, så att man har
anledning att tala om en horisontalradie och en
vertikalradie. Det förekommer emellertid att man använder ordet
radie i betydelsen kurva och skriver t.ex. "en
horisontalradie på 850 m" när man menar en horisontalkurva med
radien 850 m, och "en enkel horisontalradie" när man
menar en enbart horisontalkrökt kurva. Man talar om
"förekomsten av någon som helst vertikalradie" som anledning
till skymd sikt; då har man uppenbarligen släppt den
rätta innebörden av ordet radie. Man menar förekomsten
av en aldrig så liten krökning i vertikal led. Men en aldrig
så liten krökning motsvarar en aldrig så stor radie, och
gränsfallet "frånvaro av vertikalradie" skulle översatt till
korrekt språk betyda: oändligt stor vertikalradie. Man bör
därför säga t.ex.: Vid förekomst av vertikalkrökning —
även om den är liten — kommer sikten att ... JW
Debatt
Bilkonstruktionens förbättring och trafikolyckorna
Enligt amerikansk statistik har antalet dödsolyckor i
biltrafiken, räknat i förhållande till körlängden under året,
under de gångna 25 åren nedgått med ca 50 %>, om antalet
påkörda fotgängare inräknas (Tekn. T. 1956 s. 461). Detta
statistiska relationstal brukar väljas, emedan man antar,
att antalet bilolyckor i stort sett är proportionellt mot
körlängden. Det torde vara obestridligt, att den väsentliga
orsaken till denna förbättring måste tillskrivas
konstruktionsförbättringar för bilarna och endast i mindre grad
förbättrat vägnät och ökad körskicklighet.
Trafiksäkerhetens förespråkare förnekar icke dessa
verkligt betydande framsteg för bilkonstruktionen men anser
dock, att de på långt när icke är tillräckliga. Framstegen
för arbetarskyddet inom industrin, där man statistiskt
räknar antalet olyckor i relation till antalet årsarbetare
eller antal arbetstimmar, kan uppskattas motsvara 80—
90 »/o nedgång av dödsolyckorna under samma tidrymd
trots en väldig expansion. Denna förbättring fortgår
alltjämt ehuru i långsammare takt. I jämförelse härmed är
motsvarande framsteg för biltrafiken ganska ringa.
Nu är frågan, om dessa relationstal är jämförbara. Det
förefaller, som om de icke vore det, då ju antal körmil
är en produktionssiffra. Tänker man sig t.ex., att en fabrik
genom olika förbättringar fördubblar sin produktion vid
givet antal arbetstimmar och oförändrad olycksfrekvens
under dem, så har antalet olyckor i förhållande till
produktionen (antal tillverkade enheter) visserligen nedgått
ined 50 %> men någon förbättring av olycksfallsfrekvensen
har icke uppkommit.
För biltrafiken kan det på samma sätt sägas, att genom
ungefär fördubblad medelhastighet för bilarna kör — eller
producerar — man numera ungefär dubbelt så lång
vägsträcka som för 25 år sedan på samma tid. Om olyckorna
är proportionella mot den körda vägsträckan, skulle man
sålunda kunna vänta sig dubbelt så många olyckor.
Emellertid blir antalet olyckor i förhållande till körtiden
oförändrat, vilket motsvarar 50 °/o minskat antal olyckor,
räknat i förhållande till körlängden, som man ju också fått
fram i den nämnda amerikanska statistiken. Någon
förbättring i olycksfrekvensen under bilkörningen har man
sålunda icke fått, lika litet som vid den i exemplet
nämnda fabriken. Förbättringarna i bilkonstruktionen (bättre
manöveregenskaper, bättre kurvstabilitet,
väghållningsförmåga, belysning etc.) har tydligen ungefär precis
kompenserat de ökade trafikrisker, som den ungefär
fördubblade genomsnittshastigheten för bilarna medfört.
Den ökade bilhastigheten har icke medfört minskat
utnyttjande i tid räknat. Man kör numera minst dubbelt så
långt som för 25 år sedan på grund av den snabbare
bilen. Oberoende av, om man numera använder lika lång
eller längre tid för bilkörning med dubbelt så stor
medelhastighet som för 25 år sedan, betyder den statistiskt
konstaterade förbättringen av 50 °/o i antal dödliga
kollisionsolyckor i förhållande till körlängden, att antalet
olyckor i förhållande till körtiden förblivit oförändrad
under dessa år.
Den totala årliga körlängden följer i stort sett
bilökningen, bortsett från de egentliga krigsåren med
bensinransonering o.d. Av svensk statistik finner man, att under de
senaste 25 åren bilantalet och därmed också i stort sett
årliga körlängden ungefär femfaldigats, medan de dödliga
trafikolyckorna samtidigt ökats ca 275 %>. Av förut
nämnda skäl betyder det, att olycksfrekvensen under bilkörning
i vårt land liksom i USA varit ungefär konstant eller
möjligen något ökats, beroende kanske på stor ökning av
tvåhjuliga motorfordon och strukturellt klena småbilar.
Det återstår ännu mycket att göra på bilkonstruktionens
område genom "human engineering" (Tekn. T. 1953 s. 119),
dvs. ökat hänsynstagande till mänsklig förmåga och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
