Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1956 - Böcker - Philips Isotop-Tjänst - Incandescent Heat Co. Ltd. - Reseberättelser - Hänt inom tekniken - Högre kurs »Metallisk ytbeläggning» - Förslag till mätningskungörelse - Verkstadsindustrins automatiseringsplaner inventeras - Riskfriare arbete med kärntekniska metoder - Internationell märkning av farliga försändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 september 1956
811.
Philips Isotop-Tjänst, Stockholm, har givit ut en
20-sidig broschyr, innehållande en förteckning över de
radioisotoper som kan erhållas från reaktorn i Kjeller och
synkrocyklotronen i Amsterdam samt korta beskrivningar
av ett antal instrument. Bland dessa kan nämnas
inten-simetrar och impulsräknare för GM-rör, en fickdosimeter,
universalenheter för högspänning och impulsräkning och
för intensitets- och tidmätning, GM- och
scintillations-detektorer.
Incandescent Heat Co. Ltd., Birmingham, har sänt ut
en elegant broschyr på 14 s. "Direct-arc melting furnaces"
över trefas ljusbågsugnar, tillverkade av det till koncernen
hörande Metalectric Furnaces Ltd., Smethwick, England.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga i bibliotekets
läsesal för intresserade:
Wirén, E: Rumsbildningar i stadsplanen m.m. i några
norditalienska städer 1956. Stockholm 1956. 20 s.
Fridell, I & Lindskog, I: Fastighetsbildning för
jord-bruksändamål i Holland och Västtyskland. Mora 1956.
47 s., 8 fig.
Djurle, E: Optikkonferenser i Cambridge och
Philadelphia samt studier vid institutioner för optisk forskning
i USA. Stockholm 1956. 30 s.
Hänt inom tekniken
Högre kurs "Metallisk ytbeläggning" anordnas den
8—10 oktober 1956 i Stockholm av Svenska
Teknologföreningen. Kursen är avsedd närmast för ingenjörer inom
ytbehandlingsområdet samt för konstruktörer som har att
välja den lämpligaste ytbehandlingen för sina
konstruktioner ur korrosionsskyddssynpunkt eller med tanke på
estetiska kvaliteter.
Sedan STF för snart elva år sedan ordnade en kurs i
ytbehandling av metaller, har utvecklingen inom detta
område gått raskt framåt. Många metaller som då ansågs
sällsynta utfälls nu i teknisk skala för specialändamål.
Forskningen på metallutfällningens område har givit
impulser till nya förfaranden och kunskapen om
metallutfällningens mekanism har något börjat klarna.
Den nu aktuella kursen skall ge en fördjupad inblick i
metalliska ytbeläggningsmetoder ur såväl teoretisk som
praktisk synpunkt samt en vägledning för hur detaljer
och konstruktioner bör utformas med tanke på
metallbeläggningen.
Under kursen anordnas en utställning av arbetsstycken
och ytbehandlingsapparater.
Förslag till mätningskungörelse. Svenska
Teknologföreningens avd. för Lantmäteri har yttrat sig om
Lantmäteri-styrelsens förslag till ny mätningskungörelse avsedd att
ersätta nu gällande förordning av 1920 om sättet för
utförande av vissa mätningsarbeten m.m.
Svenska Teknologföreningen yttrade sig 1955 om ett av
Lantmäteristyrelsen utarbetat preliminärt förslag till ny
mätningskungörelse och baserade sig därvid i allt på det
yttrande som avd. för Lantmäteri hade avgivit i ärendet
(Tekn. T. 1955 s. 890). Av Lantmäteristyrelsens nu ingivna
förslag till mätningskungörelse framgår att STF:s yttrande
torde ha bifogats förslaget, varför avdelningen anser sig
nu kunna anknyta till detta förslag.
Det preliminära förslaget avstyrktes av STF väsentligen
av den anledningen att förslaget tyngdes av överflödiga
metodikföreskrifter och att tidpunkten för ikraftträdandet
av en ny mätningskungörelse bedömdes mindre väl väld.
Föreningen betonade särskilt, att metodikföreskrifterna
icke borde gälla för städernas mätningsväsende. I det
slutgiltiga förslaget har man beaktat föreningens synpunkter i
så måtto, att städer med eget mätningsväsende icke före-
slagits bli berörda av föreskrifterna om
mätningsmetoderna. Avdelningen konstaterar detta med tillfredsställelse.
I motiven till det slutliga förslaget har
Lantmäteristyrelsen framfört vissa synpunkter på frågan varför
metodikföreskrifterna hade sitt berättigande i en
mätningskungörelse. Även med den begränsning av tillämpningsområdet
som de föreslagna metodikföreskrifterna har fått genom
att städernas mätningsväsende går fritt, finner
avdelningen de framförda motiven icke tillräckligt bärande för att
dessa föreskrifter överhuvudtaget skall behöva tynga en
mätningskungörelse. Avdelningen vidhåller sålunda på
denna punkt sin uppfattning, att mätningskungörelsen blott
och bart bör avse bestämmelser som reglerar
noggrannhets- och standardkrav.
Efter tidpunkten för STF:s yttrande om det preliminära
förslaget har K.M:t tillsatt en kommitté som har att
utreda organisationen av den av Lantmäteriet och
Kartverket bedrivna verksamheten (Tekn. T. 1956 s. 759), vilket
ytterligare stärker avdelningen i dess uppfattning att
tidpunkten för en ny mätningskungörelse är mindre väl väld.
Avdelningen ifrågasätter, om det är lämpligt att nu
utfärda en ny mätningskungörelse. Om så likväl skulle bli
fallet, bör förslaget omarbetas, så att metodikföreskrifterna
utesluts eller i varje fall skärs ned betydligt.
Verkstadsindustrins autoniatiseringsplaner
inventeras. Styrelsen för Sveriges Mekanförbund har tillsatt en
kommitté med uppdrag att kartlägga den svenska
verkstadsindustrins ställning och framtidsmöjligheter i
nuvarande tekniska utvecklingsskede.
Den svenska verkstadsindustrin svarar för en fjärdedel
av Sveriges export. Den måste noga följa den tekniska
utvecklingen hos konkurrenterna i de stora industriländerna
och har därigenom kommit att inta en central plats då
det gäller automatisering. Avsaknaden av entydiga begrepp
på området har emellertid medfört såväl alltför högt
spända förväntningar om framtida produktionsresultat
som alltför pessimistiska farhågor för automationens
sociala verkningar.
Mekanförbundets styrelse har därför funnit det angeläget
att kartlägga i vilken omfattning och inom vilka områden
automatisering genomförts eller planeras inom
verkstadsindustrin. Man vill inventera de ekonomiska
förutsättningarna hos våra företag — förutsättningar som måste finnas
för att automatiseringen skall vara ekonomiskt motiverad.
Man måste också beakta de tekniska möjligheter som står
till förfogande, både materiellt och personellt. Man vill
vidare få veta hur man inom företag med automatisering
på framtidsprogrammet ämnar planera för en anpassning
och omställning i samband med automatiseringen.
Riskfriare arbete med kärntekniska metoder. Frågan
om de radioaktiva strålarnas skadeverkningar på den
mänskliga organismen har debatterats alltsedan det först
blev tal om att använda atomenergin för fredligt bruk.
International Organization for Standardization (ISO) har
nu tillsammans med International Electrotechnical
Commission (IEC) beslutat att börja med standardisering inom
det kärntekniska området. Arbetet skall ske i intim
kontakt med andra organisationer som redan sysslar eller
kommer att syssla med liknande uppgifter. I avsikt att
redan från början förvissa sig om sådan samverkan och
därmed hindra dubbelarbete har ISO och IEC underrättat
Förenta Nationernas generalsekreterare, Dag
Hammarskjöld, om sina planer, för att denne officiellt skall
meddela alla FN:s olika avdelningar och speciellt då
International Atomic Energy Agency.
Internationell märkning av farliga försändelser. Inom
Internationella Arbetsorganisationen (Ilo) arbetar man på
att skapa internationellt godkända märken som kan
klistras på farliga försändelser. Sakkunniga från elva länder
har varit samlade i Genève för att utarbeta den slutliga för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
