Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - Andras erfarenheter - Polyetentillbehör för flaskor och burkar, av SHl - Mjuklod för aluminium, av SHl - Störningar på engelska kraftnät, av F Ö - Böcker - Ett år i luften, av Sven A Hansson - Community action in Western Europe, av Bertil von Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oktober 1956
835
Fig. 3. Hålplatta för
pulver.
För utskakning av vätskor, t.ex. ättika och såser, används
i stor utsträckning polyetenhuvar som sätts över
flaskmynningen. Den äldsta och alltjämt vanligaste typen har i
centrum en försänkning i vilken en liten pip sitter (fig. 1
upptill). Den är särskilt lämplig för relativt lättflytande
vätskor, såsom ättika och bitter. Tillsatsen hindrar att
vätska rinner efter flaskans sidor; efter användning rinner
nämligen vätskeöverskottet ned i fördjupningen där den
kan torkas bort.
För biffstekssås använder en firma en polyetenkapsel
med rektangulär slits (fig. 2). Om denna hålls vågrätt, kan
såsen skakas ut droppvis; om den hålls lodrätt, kan man
hälla vätskan i en stråle.
Hålplattor i form av låga kapslar (fig. 3), som trycks fast
på burkmynningen, används för många slag av pulver, t.ex.
kryddor, mononatriumglutamat och barnpuder. Genom
utnyttjande av polyeten som material för plattorna har man
uppnått att de lätt kan sättas på, att de sitter fast och att
en tät skruvkapsel utan svårighet kan sättas utanpå
hålplattan (Modern Packaging febr. 1956 s. 108—111).! SHl
Mjuklod för aluminium. Ett mjuklod, som kan
användas för aluminium utan flussmedel, är en blandning av
87 °/o Zn, 5 %> Al, 3 °/o Sn och 5 °/o Pb som renats och
homogeniserats med saltsyra vid 820°C. Det härvid
erhållna materialet påstås tränga igenom oxidskiktet på
aluminium och väta metallen. Aluminiumytor belagda med lodet
kan lätt lödas vid varandra eller vid andra metaller som
kan tennlödas. Lodet smälter vid 320°C varför det är
lätthanterligt och kan användas för tunn aluminiumplåt
(Materials & Methods dec. 1955 s. 156). SHl
Störningar på engelska kraftnät. I en utredning om
elektricitetsdistributionen i England anges att 62 °/o av
alla störningar inträffar på kopplingsapparater, ställverk
och kontrollutrustning. Kablar och luftledningar svarar
för 32 °/o och tfansformatorer och dylikt endast för 6 °/o
av störningarna. Märkligt är att 24 °/o av alla störningar
orsakas av rent mekaniska fel medan 27 °/o hänförs till
materialfel, feldimensionering samt tillverknings- och
montagefel. Säkringar, reläer och manöverdon visar sig minst
tillförlitliga, de senare på grund av rent mekaniska fel.
I transformatorer förekom en tid stor syrabildning i
oljan vilket vållade driftsvårigheter. Rensköljning av
lindningarna, lackering av oljelådans insida samt övergång till
ny oljesort avhjälpte syrabildningen. I början trodde man
att enbart oljebyte ej skulle ge någon varaktig
förbättring men detta visade sig tvärtom hjälpa bra och äldre
transformatorer med ny olja visade mycket liten
syrabildning de efterföljande åren.
På högspänningskabelnätet i London har 24 °/o av alla
fel sedan 1 april 1948 vållats av yttre omständigheter som
mekanisk åverkan, brand, vatten, skadedjur och åverkan
hos abonnenter. En del fel på mellanspänningsnätet har
även orsakats av överbelastning.
I 66 kV nätet inträffar årligen ungefär en störning per
160 km ledning, i 33 och 22 kV näten en störning per 100
km. De flesta felen inträffar i kabelmuffarna. 11 och 6 kV
nätet är utsatt för rätt mycket mekaniska skador,
huvudsakligen därför att kablarna i många delar av London ej
kunnat läggas så skyddat som önskvärt vore. Här inträffar
årligen 1 fall av åverkan per 320 km kabel och även
många fel på kabelmuffarna (Proceedings of the
Institution of Electrical Engineers 1955 s. 816; ref. i
Elektrizi-tätswirtschaft 1956 h. 11 s. 372). F ö
Böcker
Ett år i luften. Flygets årsbok, 8:e uppl., redigerad av
Bill Bergman & S Artur Svensson. Allhem, Malmö 1956.
396 s., ill. 15 kr.
Inför denna åttonde årgång vet man inte vem man först
skall ta av sig hatten för: det generösa förlaget och den
skickliga redaktionen, eller den dynamiska utvecklingen
inom flyget. Men det är väl bådas förtjänst att det går att
år efter år sammanställa ett så rikligt innehåll, med så
välskrivna uppsatser och så vackert bildmaterial, och ändå
ge så mycket nytt.
Mästerligt skriven är general Westrings översikt över
flygåret 1955, liksom även överdirektör Lundbergs redogörelse
för Flygtekniska Försöksanstaltens verksamhet; det
avslutande avsnittet om flygforskningens målsättning i
Sverige är ytterst tankeväckande. Vidare kan framhållas ett
par uppsatser om Luftfartsverkets arbete och om våra
luftfartsavtal, samt ett par översikter över
accelerationsforskningens nuvarande läge, och robotvapnen.
Sedan innehåller boken ytterligare ett trettiotal uppsatser
och notiser om militärflyg, trafikflyg och sportflyg,
flygindustrin, internationella luftfartsorgan — kort sagt allt
om flyget — avrundat med en fyllig krönika över flygåret
1955. Allt detta är roligt och intressant att bara bläddra i
eller noggrant läsa; enda skönhetsfläck är några "pigga"
bildtexter som bara lyckas bli smålarviga.
Med sin tryckkvalitet, sitt bildmaterial och sitt band är
boken till sitt pris närmast en gåva till läsaren.
Sven A Hansson
Community action in Western Europé. OEEC, Paris.
31 s.
Det europeiska produktivitetsinstitutet inom OEEC (Tekn.
T. 1955 s. 1) arbetar med underavdelningar i form av
produktionsråd i många länder. Även dessa skall emellertid
decentralisera sin verksamhet så att
produktivitetssträvandena från centralerna i de respektive länderna sprids ut
till periferierna i form av regionala institutioner.
Föreliggande rapport innehåller kortare meddelanden om vad
som i det sistnämnda syftet åstadkommits i Belgien,
Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Norge, Sverige,
Nederländerna och Storbritannien.
Frågan har behandlats på ganska olika sätt i de olika
länderna. För Sveriges del redovisas endast för
kursverksamheten inom Samfundet Näringsliv och Samhälle. I
Danmark har mycken uppmärksamhet ägnats jordbrukets
produktivitetsfrågor. Frankrike redogör för vad ett antal
regionala underorganisationer var för sig åstadkommit.
REFA i Tyskland ger en bild av sina olika underorgan
inom olika specialområden av näringslivet snarare än för
vad som åtgjorts inom olika geografiska områden. I den
italienska rapporten redogöres för bl.a. Olivettis sociala
strävanden. Den norska rapporten betonar bl.a.
vattenkraften och fiskerierna. Nederländerna behandlar både den
vertikala (fackmässiga) och den horisontala (geografiska)
decentralisationen och uppdelningen. Storbritannien
nämner att produktivitetssträvandena stöds av
arbetsgivareförbundet, industriförbundet, fackföreningscentralen,
handels-kammarcentralen, fabrikanternas riksförbund och de
nationaliserade industrierna. I en bilaga beskrivs en intres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
