Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1956 - Hänt inom tekniken - Sveriges första reguljära TV-sändare - SHI-kurs »Kopplingsteknik för plaströr» - TNC: 17. Benämningsprinciper, forts., av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1956
887
TNC
Fig. 1. TV-sändarens antenn utnyttjar 30 m av toppen på
den ena au Nacka-sändarens 193 m höga master.
Sveriges första reguljära TV-sändare,
stockholmsområdets televisionssändare i Nacka, togs i bruk den
29 september 1956. Bildsändaren använder frekvensen 62,25
MHz (kanal 4), och har en största uteffekt på 14 kW.
Antennen utstrålar energi huvudsakligen i horisontalplanet
och "förstärker" effekten ca 6 gånger. Antennsystemets
verkningsgrad är 86 %>. Antennens uteffekt motsvarar
sålunda, sett ur mottagarnas synpunkt, 60 kW. Antennen,
fig. 1, sitter i toppen på den ena av mellanvågssändarens
193 m höga stålmaster; den är ca 30 m hög och börjar
sålunda på ca 163 m höjd.
TV-sändarens ljudsändare, som använder frekvensen
67,75 MHz, har en största uteffekt på 2,8 kW, varvid
motsvarande använda uteffekt från antennen blir ca 15 kW.
Sändaren, som är av tyskt fabrikat, har kostat ca 750 000
kr. inklusive sidbandsfilter, tull, frakt och installation.
Kostnaden för antenn, matarkabel m.m. har uppgått till
ca 250 000 kr. Totalkostnaden är sålunda ca 1 Mkr.
Televisionsprogrammet överföres från TV-studion i
Stockholm till sändaren i Nacka över en mikrovågsradiolänk,
vars sändarändutrustning provisoriskt är placerad på KTH.
Radiolänken skall senare eventuellt ersättas med en
ko-axialkabel.
SHI-knrs "Kopplingsteknik för plaströr" anordnas i
samarbete med Rörledningsfirmornas Riksorganisation den
12—17 november 1956 som dagskurs i Stockholm; kursen
upprepas den 26 november—1 december. I föreläsningarna
behandlas olika plastmaterial och deras användning,
plaströr av polyeten och polyvinylklorid, kopplingsteknik och
bearbetning av plaströr. De praktiska övningarna
omfattar svetsning med varmluft av plaströr, fogning genom
flänsning, kylning, limning och gängning samt genom
standardkopplingar, maskinbearbetning.
Kursavgiften är 130 kr. Upplysningar erhålles genom
Statens Hantverksinstitut, Stockholm 4, tel. 44 06 80.
17. Benäniningsprineiper, forts.
Utöver de i föregående TNC-spalt gjorda utdragen ur en
ISO-rapport om "Naming principles" är följande däri
givna regler särskilt beaktansvärda.
Undvik flerordstermer och sammansättningar där
huvudordet eller huvudleden ej korrekt anger ett överbegrepp!
"Levande kraft" är ej någon kraft i detta storhetsnamns
rätta betydelse, utan bör hellre kallas rörelseenergi;
"atomvikt" är ingen vikt utan ett förhållande mellan vikter,
alltså en talstorhet; "varvtal" är inget tal, ingen
dimensionslös storhet, utan en frekvens; "nysilver" är inte ett slags
silver; "torrdestillation" är inte någon destillation. Alla
dessa exempel står i ISO-rapporten.
Undvik materialnamn som namn på föremål av annat
material! Detta gäller även när materialnamnet är
huvudled i ett sammansatt föremålsnamn. Ologiskt är givetvis
att tala om ett "glas" av plast eller "dricksglas" av plast,
"sänglinne" av bomullsväv, "patentkork" av helt andra
material än kork. Ord sådana som de inom citationstecken
angivna förutsätter numera i regel inte något bestämt
material, och bör framför allt ej tjäna som mönster för
nya termer.
Undvik flertydighet när faran för missförstånd är
uppenbar! Risk föreligger särskilt om de alternativa betydelserna
hos en term ligger nära varandra eller ofta förekommer i
samma text, t.ex. "såg" avseende dels ett handverktyg,
dels en maskin, dels en anläggning; "tryck" dels
tryckkraft, dels tryckkraft/yta; "induktion" dels företeelsen
elektromagnetisk induktion, dels storheten magnetisk
flödestäthet. Samma term borde ej användas dels för det
enskilda fallet eller för delen, dels för det allmänna fallet
eller för helheten, t.ex. "eter" avseende dels vanlig eter
(etyleter), dels vilket ämne som helst inom etergruppen;
"lager" dels lagerskålar eller lagerbussning, dels
kombinationen därav med lagerstomme och smörjanordning m.m.;
"isolator" dels en av isolermaterial bestående del, dels
denna del tillsammans med fästdetaljer m.m. av metall.
Om faran för missförstånd ej är stor kan flertydighet vara
tillåtlig, men när ett flertydigt ord ingår i en text måste
denna formuleras så, att det klart framgår vilken
betydelse som avses.
Undvik synonymer! Detta gäller i all synnerhet liktydiga
ord inom samma användningsområde, t.ex. "sliper" och
"syll", "golvtravers" och "skjutbord", men också inom
olika områden, t.ex. "spole" eller "reaktor" inom den
elektriska krafttekniken och "drossel" inom teletekniken.
Varningen gäller dock ej’alternativt bruk av längre och
kortare ordformer, t.ex. vektorstorhet och vektor, elektrisk
motor och elmotor, eller av ord ur det egna språket och
(t.ex. för vetenskapligt bruk) ord av internationell typ,
såsom femplaning och pentaeder, kärnfysik och nukleonik.
— Frågan om synonymer är emellertid betydligt mera
komplicerad än man kanske kan utläsa ur ISO-rapporten, och
kommer att bli föremål för en särskild TNC-spalt.
Använd i definitioner endast ord som antingen har en för
den avsedde läsaren känd innebörd eller som särskilt
definieras i sammanhanget!
Gör inte en ordförklaring mera exakt och mångordig än
som behövs! (Genom lämplig formulering kan man undgå
risken att den blir för vid.)
Påpeka när en ordförklaring endast tar sikte på ett
begränsat användningsområde för termen och därför
avsiktligt gjorts trång!
Gör före fastställandet av ett områdes nomenklatur en
saklig indelning av ord och ordförklaringar! Alfabetiska
ordlistor måste grundas på en förut gjord saklig indelning.
Därför att så ej alltid sker finner man ofta i alfabetiska
ordlistor att definitionerna för besläktade begrepp inte
passar samman.
— Om man jämför dessa ur ISO-rapporten hämtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
