- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
905

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Träelement till bostadshus, av Karl Rune Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

16 oktober 1956

905

Träelement till bostadshus

Civilingenjör Karl Rune Svensson, Stockholm

691.81

Redan på 1920-talet började de första fabrikstillverkade
husen av trä att dyka upp på marknaden och slog snabbt
igenom dels därför att resningen gick så snabbt, dels
därför att egnahemsbyggaren utan att direkt vara fackman
kunde delta i resningen av de enkla elementen. Den
bärande stommen i dessa element utgjordes vanligen av
2Vs—3" plank, vilket medförde stor virkesåtgång
samtidigt som elementen blev tunga att hantera.

Till följd av starkt stegrade virkespriser under senaste
världskriget blev det nödvändigt att förenkla
konstruktionerna. Då det samtidigt ställdes som villkor för
byggnadstillstånd och statliga lån att grövre plankdimension än 2"
icke skulle få användas i väggar lades produktionen snabbt
om till väggblock med 2" plank som bärande stomme, fig. 1.

Virkesåtgången var 4—4,5 kbf/m2 och dessa väggar blev,
trots den byggande allmänhetens konservatism, ganska
snart distanserade av element bestående av en brädpanel
på ömse sidor om ett regelverk. I mellanrummt mellan
panelerna anbringades högvärdigt värmeisoleringsmaterial,
fig. 2. En sådan vägg kan innehålla ca 2,7 kubikfot virke
per kvadratmeter och har dessutom betydligt bättre
värmeisoleringsförmåga än en plankvägg.

Dessa typer av konstruktioner var under många år de
enda förekommande. På senare tid har emellertid intresset
för elementbyggeri av skilda orsaker ökats och många nya
system för träelementbyggeri har vuxit fram.

Mockfjärdssystemet

Ett intressant system för byggande av monteringsfärdiga
element utgör det av AB Bostadsforskning lanserade. Hela
husbyggnadsproblemet har här angripits i ett
sammanhang, varvid samtliga detaljer har anpassats till varandra.
Även metoder för lagring och transport har utarbetats i
samband med den konstruktiva utformningen.
Väggblock-systemet har här frångåtts och i stället har man övergått
till betydligt mindre enheter som är lätta att transportera
och montera.

Såväl väggar som bjälklag sammansättes av våningshöga
element med sektionsmåtten 20 X 20 cm, fig. 3. Två sidor
av ett element består av 20 mm krysslimmad träpanel i
tre skikt och de två övriga sidorna av hård träfiberskiva,
på vilka limmats remsor av Wellit som trycks hårt mot
varandra vid monteringen och ger god tätning. Elementen
är fyllda med komprimerad kutterspån.

Väggelementen har urtag upptill och nedtill för syllar.
Dessa syllar är perforerade med tapphål på 20 cm
avstånd från varandra och tjänstgör som
förbindningselement mellan väggelementen. Vid monteringen slås
elementen i spånt och förankras upptill och nedtill med en
trätapp i resp. syll. Bjälklagselementen monteras på ungefär
samma sätt och förankras även dessa i perforerade syllar.

Fig. 1. Väggblock bestående av 2" plank som bärande del,
virkesåtgång ca i,3 kbf/m’.

Fig. 2. Väggblock bestående av 13 mm reglar med
högvärdig isolering, virkesåtgång ca 2,1 kbf/m’.

Takkonstruktionen består av åsar, som vilar på stolpar,
vilka i sin tur stöder på ett vindbjälklag av samma typ
som bottenbjälklaget, över åsarna placeras taket i form
av färdiga skivor från nock till takfot. Skivorna är
försedda med underlagspapp, ströläkt och tegelläkt.

Alla delar till ett hus om 75 m2 (utom grund och taktegel)
paketeras i fyra paket om högst 5 t och transporteras på
järnväg eller bil till byggnadsplatsen. Montaget skötes av
fyra specialutbildade montörer och tar 2—3 veckor.

Fiberplankan

Ytterligare ett steg i träbesparande syfte har tagits av
Hultsfreds-industrierna i och med införandet av den s.k.
fiberplankan, som är en högporös fiberplatta av ny typ.
Materialet i denna består av defibrerat träavfall och en
halvkemisk halmmassa, som även tjänstgör som
bindemedel. Själva plankan utgöres av dessa högporösa
fiberplattor med pålimmade kantlister av trä. Listerna upptar
den vertikala belastningen och fibermaterialet, vars
volymvikt är omkring 0,2 kg/dm3, har den värmeisolerande
funktionen. Fiberplankan tillverkas antingen med 3"
tjocklek och 25 cm bredd eller 4" tjocklek och bredderna 25 och
30 cm. Dessutom finns hörnblock, överblock (vid dörrar
och fönster) samt passbitar av varierande dimensioner.
Elementen är mycket lätta. En 4" planka med 30 cm bredd
och normal vägglivshöjd väger inte mer än 20 kg, varför
monteringsarbetet om så skulle behövas kan göras av en
man, fig. 4.

Den färdigmonterade väggen förses med valfri ytbekläd-

Fig. 3. Sektion genom
stom-element enligt
Mockfjärds-systemet; t.v.
bjälklagsele-ment, t.h. ytterväggselement

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:53:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0925.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free