Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 30 oktober 1956 - Fiskförädling, av SHl - TAPline utökas, av WS - 7,4 milj. TV-mottagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
920
TEKNISK TIDSKRIFT
Fiskolja och fiskmjöl
Världsproduktionen av fiskoljor och fiskmjöl
var 1951 ca 400 000 t resp. 800 000 t. I Danmark
och Norge har tillverkningen av dessa produkter
vuxit betydligt sedan 1948, huvudsakligen
beroende på ökning av sillfångsten. I Island har
sill-mjölstillverkningen minskat genom att sillfisket
slagit fel; däremot har produktionen av
fiskmjöl ur fiskavfall ökat mycket.
I Danmark och Norge har praktiskt taget hela
ökningen av sillfångsten gått till mjöl- och
oljetillverkning. Största delen av denna sill är av
lika god kvalitet som den som används till mat.
Detta gäller särskilt för vintersillen från Norges
kust. Det måste sägas vara föga
tillfredsställande att en så värdefull råvara inte kan utnyttjas
som livsmedel. Man kan emellertid i stor
utsträckning betala lika mycket för fabrikssill som
för matsill. De norska fabrikerna tog 1956 80 %
av vintersillen och 1954 81 % av den totala
norska sillfångsten.
Mager fisk
För upparbetning av magert fiskmaterial,
vanligen bestående av huvuden, ryggar och filéavfall
från torskfiskar, används i stor utsträckning
uppvärmning eller kokning och pressning av
råvaran. Härvid koagulerar äggviteämnena och två
tredjedelar av vattnet avlägsnas varigenom den
efterföljande torkningen underlättas. Råvaran,
vars fetthalt oftast är mindre än 1 %, ger ingen
olja vid denna behandling. Pressvätskan
innehåller 20—25 % av råvarans torrsubstans, och det
är därför lönande att indunsta den.
Vid en annan, enklare metod (Störd—Myren
eller Vega-metoden) torkas råvaran direkt efter
lämplig sönderdelning. Man använder
kontinuerliga torkar, vanligen i två steg, och en del av
varan får cirkulera för undvikande av
hopklibb-ning. Både anläggnings- och driftkostnaderna
blir lägre för denna typ än för koknings- och
pressningstypen, och det erhållna mjölet har
visat sig vara av tillfredsställande kvalitet.
Direkttorkning har inte fått större användning utanför
Norge därför att man fruktar att avgaserna från
fabriken skall förpesta omgivningen.
Trots framstegen i utnyttjandet av råvaran har
fiskinälvor ännu inte fått användning. De ger
ett mycket vitaminrikt mjöl, och de svårigheter
som möter vid deras hantering kan säkert
övervinnas.
Fet fisk
Vid bearbetning av fet råvara (sill eller annan
fet fisk och fett fiskavfall) används nästan
uteslutande kokning, pressning och utvinning av
oljan ur pressvätskan genom centrifugering.
Flera andra metoder för torr upparbetning
genom direkt torkning i vakuum eller vid
atmosfärstryck med eller utan oljeutvinning har länge
varit i bruk men i liten och numera avtagande
utsträckning. Orsaken härtill är de stora
förbättringar som gjorts vid utnyttjandet av limvattnet,
dvs. den från oljan befriade pressvätskan.
Kokningen sker numera med indirekt ånga i
liggande dubbelmantlade cylindrar som kan vara
upp till 1 m i diameter och 15 m långa. De
innehåller en med ånga värmd skruv som matar fram
varan. Den största norska anläggningen
avverkar 500—550 t/dygn. Pressningen drivs så
långt som möjligt för att högt oljeutbyte skall
uppnås. Presskakan torkas oftast i
rökgasvärm-da, kontinuerliga torkar, men ångtorkar
förekommer också. Pressvätskan silas före
oljesepareringen i nätsilar eller behandlas på senare tid
alltmera i slamcentrifuger. Oljan utvinns sedan
i centrifuger eller oljeseparatorer.
Limvattnet indunstas oftast i flereffekts
vakuumindunstare, men tryckindunstning
förekommer också. Den senare metoden ger bästa
värmeekonomin, då 12—15 at ö ånga kan
utnyttjas stegvis så att den från det sista steget kan
användas för andra ändamål i fabriken.
Temperaturen blir emellertid ganska hög varigenom en
del av de värdefulla ämnena i limvattnet
förstörs. Tryckindunstningens värde är därför
tvivelaktigt.
Vid vakuumindunstning sparas 50 % värme i
jämförelse med direkt torkning av sillen eller av
limvattnet tillsammans med presskakan. Den
förstnämnda metoden drar något högre
anläggningskostnad men ger någon platsbespa^ring. Den
är troligen ekonomisk vid relativt lång drifttid.
Direkt torkning kan genomföras mycket
skonsamt. Torktiden är kort och varans temperatur
behöver inte överstiga 90—100°C. SHl
Litteratur
1. Heen, E: Fisk som råstoff i næringsmiddelindustrien. Tekn.
Ukebl. 103 (1956) s. 783.
2. Thorbjarnarson, T: Den isländske fiskeindustris tekniske
ud-vikling. Timarit Verkfr. Islands 1956 h. 3.
3. Notevarp, O: Olje, mel og andre industriprodukter au fisk.
Tekn. Ukebl. 103 (1956) s. 721—733.
TAPline utökas. TAPline, den 1950 färdigställda 1 717
km långa transarabiska rörledningen (Tekn. T. 1950 s. 969)
från Persiska Viken till Sidon vid Medelhavet, vilken
kostade ca 1 000 Mkr. att bygga och som kan transportera
över 15 Mt/år olja, skall utvidgas för en kostnad av
ytterligare 70 Mkr. Ledningens kapacitet ökas härigenom med
i runt tal 5 Mt/år.
Iraq Petroleum Co. har också utbyggnadsplaner. Början
görs med den 890 km långa ledningen Kirkuk—Banyas,
anlagd för en kostnad av 600 Mkr. Dess kapacitet skall
utökas till ca 22 Mt/år mot tidigare 14 Mt/år. Den rörledning
från Kirkuk, som skulle mynna ut i Haifa och som på
grund av fientligheterna mellan judar och araber avbröts
vid gränsen till Israel, skall nu färdigställas, men i stället
ledas till Sidon i Libanon. Bägge arbetena skall vara klara
senast 1960 (Petroleum 1956 h. 4 s. 16). WS
7,4 milj. TV-mottagare och 14,7 milj.
ljudradioapparater tillverkades 1955 i USA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
