Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1956 - En industris instrumentavdelning, av Gustav V Rosenqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
978
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. A. Karakteristikor för regleringsventiler.
tilen placerad behållare ett störande moment. Ju
större den är, desto svårare gör den regulatorns
arbete. Alltså kan behållaren med fördel
undvaras, om proportionell reglering tillgrips (fig. 3
nedtill). Om behållaren behövs av andra orsaker
(t.ex. som buffert med tanke på stora
belastningsvariationer) kan båda regulatortyperna
komma i fråga. Valet mellan dem påverkas då
bl.a. av om ångavdelningen kan acceptera de
pulseringar i ångförbrukningen, som
tvåpunkts-regleringen för med sig.
Vid sidan av valet av riktiga mätsystem och för
ändamålet anpassade regleringsfunktioner, är
det ofta förbisedda valet av riktiga
regleringsorgan, dvs. vanligen regleringsventiler, en detalj
av mycket stor betydelse. Ofta förekommer det
att man, liksom vid val av en avstängningsventil,
tar en regleringsventil av samma dimension som
det rör, i vilket den placeras. Detta är ett stort fel.
Regleringsventilens uppgift är att behärska
strömningsförloppet i ett helt system. Därför bör
en så stor andel som möjligt av systemets totala
tryckfall placeras inom regleringsventilen. Detta
leder nästan undantagslöst till att
regleringsventilen bör vara mindre än det rör, i vilket den
placeras. Det är därför alltid skäl att vid
dimensioneringen av regleringsventiler följa de
specialregler, som finns för ändamålet. Först om
ventilen beredes tillfälle att arbeta mitt i sitt
arbetsområde, kan man förvänta bästa möjliga
slutresultat.
Regleringsventilens karakteristik bör också
ägnas uppmärksamhet. I synnerhet vid svårare
regleringsfall (då större proportionalitetsbredd
med eller utan integralreglering måste tillgripas)
är det av vikt, att en ventil med riktig
karakteristik väljs (fig. 4).
Man får ej glömma, att man i stället för att
utföra regleringen genom att strypa en ström efter
en pump med en regleringsventil kan spara kraft
genom att styra pumpens varvtal. Detta kan ske
antingen med en motor med kontinuerligt
reglerbart varvtal (t.ex. en likströms- eller en
kommutatormotor) eller med en koppling med
kontinuerligt reglerbart överföringsförhållande (t.ex.
en hydraulisk, mekanisk eller magnetisk
koppling).
Vad som här har sagts om processplaneringen
gäller närmast då en ny anläggning skall byggas.
När en förefintlig äldre anläggning skall
instrumenteras, är man mycket mera bunden, vilket
gör uppgiften svårare och slutresultatet vanligen
sämre.
Fastän instrumentingenjören fullgjort sin
viktigaste uppgift när instrumenten beställts, är det
givet, att han bör leda och övervaka
instrument-arbetsledarnas arbete vid planeringen av
installationen och vid installationens utförande. I
mera krävande fall, t.ex. vid kaskadreglering,
kan instrumentingenjörens medverkan fordras,
då känsligheten hos de olika
regleringsfunktionerna skall ställas in. Vidare bör han organisera
och övervaka instrumentskötseln. Om denna på
någon punkt tenderar att bli för dyr, bör han
ingripa. Reservdelsanskaffningen fordrar relativt
mycken tid.
Av instrumentingenjören fordras alltså, att han
utom en fullständig kännedom om mät- och
regleringstekniken och de reglerande organen
också i stora drag behärskar de processer, som
han skall reglera. De olika
instrumenttillverkarna och deras produkter bör han naturligtvis
också ha en uppfattning om. Vidare fordras av
honom kunskaper i elektronik, pneumatik,
hy-draulik, rörströmnings- och rörledningsteknik
samt om korrosion och problem vid höga tryck.
Sedan formerna för
instrumenteringsverksamheten stabiliserats och personalen fått en viss
erfarenhet, har instrumentingenjören i vissa bolag
erhållit också andra uppgifter än de rent
instrumentella. Dels har han fått hand om
specialundersökningar inom driften, för vilka
driftpersonalen ej har nödig tid, t.ex. jaga fiberförluster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
