Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1956 - Andras erfarenheter - Aluminium-koppar-kadmiumlegering, av SHl - Böcker - Fotografering i färg, av SHl - Amatörradio, av B G Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
992
TEKNISK TIDSKRIFT
Vid praktiska prov har man funnit att
Al-Cu-Cd-lege-ringen är betydligt lättare att smida än DTD683 (5,5 %>
Zn, 2,5 % Mg, 0,5—1,5 %> Cu), BSL65 (4,2 % Cu, 0,7 °/o
Mg, 0,7 »/o Si, 0,6 % Mn) och DTD130 (2 °/o Cu, 1 % Mg,
1 °/o Si, 1 °/o Ni). Dessa prov har utförts med
strängpressat material, men man har på laboratoriet smitt även
ko-killgjutna ämnen vilka visade god smidbarhet vid 500°C
eller högre temperatur.
Man har strängpressat profiler med 1,25—100 mm
godstjocklek med hastigheter på 7,5—12 m/min utan att
ytsprickor uppstått. Användbar hastighet beror på
sektionernas godstjocklek men är genomgående 2—3 gånger så
stor som för BSL65. Man rekommenderar värmning av
götet 6—8 h till 450—470°C och strängpressning vid 430—
450°C. Vid strängpressning försämras materialets
egenskaper genom kallbearbetning mellan upplösningsbehandlingen
och utskiljningshärdningen. Profilerna måste nämligen
riktas genom sträckning efter upplösningsbehandlingen.
Aluminium-koppar-kadmiumlegeringen hårdnar mycket
mindre än t.ex. BSL71 (utskiljningshärdad BSL65) vid
höjning av glödgningstemperaturen (fig. 2). Den kan
därför mjukglödgas mycket snabbare än BSL71 mellan
kall-bearbetningsstegen, varigenom produktionshastigheten blir
större.
För att legeringen skall få största möjliga hållfasthet
vid utskiljningshärdningen måste man bringa så mycket
koppar som möjligt i lösning vid
upplösningsbehandlingen. Kopparns löslighet i den fasta fasen växer med
stigande temperatur till legeringens soliduspunkt som är ca
545°C. Då man måste hålla en viss säkerhetsmarginal,
rekommenderas 530 ± 5°C för upplösningsbehandlingen. I
praktiken fordras 6—8 h hålltid för gjuten, men för tunn
plåt är 15 min tillräckligt. Efter värmebehandlingen
snabbkyls materialet.
Man kan utskiljningshärda Al-Cu-Cd-legering vid samma
temperatur som BSL65. Största hållfasthet erhålls vid
relativt låg temperatur och lång hålltid, men den fördel som
kan uppnås på detta sätt är så pass liten att den inte
motiverar alltför lång härdningstid. Legeringens hållfasthet
avtar emellertid avsevärt om man utskiljningshärdar den
vid mer än 185°C.
Utmärkande för Al-Cu-legeringar, innehållande liten
mängd Cd, In eller Sn, är att deras hållfasthet i härdat
tillstånd blir mindre, om de kallbearbetas mellan upplös-
ningsbehandlingen och utskiljningshärdningen. Varpå detta
beror är inte fullt utrett, men en kallbearbetning med 5—
10 %> reduktion tycks fullständigt upphäva
tillsatsmetallens inverkan så att legeringen beter sig som en vanlig
Al-Cu-legering.
Vill man uppnå så stor hållfasthet som möjligt, måste
man vidta alla tänkbara åtgärder för att minska den
distorsion som uppstår vid snabbkylningen efter
upplösningsbehandlingen så att den kallbearbetning som behövs för
riktning av arbetsstycket blir så liten som möjligt (E A G
Liddiard & H K Hardy i Metal Treatment & Drop Forging
febr. 1956 s. 67—71). SHl
Böcker
Fotografering i färg, av Walther Benser. Nordisk
Rotogravyr, Stockholm 1956. 202 s., ill. 28 kr.
Gunnar Tonnquist har översatt och bearbetat en
"praktisk handledning" i färgfotografi med titeln "Farbiges
Photographieren". Boken innehåller ingen teori utan
endast praktiska råd till amatörfotografer. Den innehåller
t.ex. avsnitt om motivval, färgkomposition och
bildbeskär-ning; val av kamera och film, exponering och ljusmätning,
belysningens betydelse (färgtemperatur, mildring av
skuggor, filter m.m.).
Vidare lämnas uppgifter om färgfilmens hållbarhet,
möjligheterna att korrigera färgstick och färgfotografering
med konstljus. Därefter följer avsnitt om montering av
färdiga positiv, visning av dessa och användning av
objektiv med olika brännvidder vid fotografering. Förf. slutar
med en samling erfarenheter som han gjort vid
fotografering i olika länder.
Boken är skriven i en lätt och lekande stil och därför
trevlig och lättläst. Den är tryckt i Tyskland och
innehåller ett antal synnerligen väl reproducerade färgbilder
av vilka många är mycket vackra. Förf. beskriver utförligt
under vilka omständigheter de är tagna och hur de
komponerats. Boken synes särskilt lämplig för nybörjare; den
torde inte innehålla mycket utöver det som den något
erfarne amatören redan vet. SHl
Amatörradio, 2:a uppl., av Jan Kuno Möller & Hans
Eliaeson. Forum, Stockholm 1955. 260 s., 162 fig.
19,50 kr.
Första upplagan av denna bok utkom 1948 (Tekn. T. 1949
s. 96). I den andra upplagan, som omredigerats av Hans
Eliaeson,,har införts två nya kapitel handlande om
UKV-teknik och "rävjakt".
Efter en del historik och bestämmelser för amatörradio
ägnas ett 30-tal sidor åt elementär radioteknik för
nybörjare. Sedan följer praktiska tips och
konstruktionsbeskrivningar för olika delar av en sändaramatörs utrustning,
t.ex. mottagare, sändare, nätaggregat och modulatorer. I
nästa kapitel förklaras radiovågors utbredning samt några
fundamentala principer för antennens verkningssätt. Efter
ett kort kapitel om radiostörningar avslutas boken med en
’del tabeller över för sändaramatören intressanta storheter.
Då boken förmodligen är avsedd som praktisk vägledning
åt nybörjare borde nog mera utrymme ägnats åt
fotografier över de i texten beskrivna konstruktionerna. Speciellt
gäller detta kapitlet om 144 MHz-utrustning, Här om
någonstans borde det funnits detaljerade fotografier, då ju
den mekaniska uppbyggnaden är A och O vid dessa
frekvenser. Kapitlet med alla dess skrivbordsproducerade
kopplingsscheman kunde lika gärna ha utelämnats. Detta
kan emellertid inte sägas om kapitlet "Rävjakt", som
skrivits av Alf Lindgren. Här väcks intresset för det som
berättas, då bilderna på ett utmärkt sätt kompletterar texten.
I det stora hela är boken trevlig och lättläst och kan
säkert stimulera såväl fackmän som lekmän att ta itu med
och övervinna de stötestenar som finns på vägen till
sän-daramatörcertifikatet. B G Magnusson
Fig. 2.
Brottgräns och
0,1-gräns efter
glödgning för
- Al-Cu-
Cd-legering
och–-
BSL71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
