Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1956 - Modellundersökning av erosion i ett broläge, av Erling Reinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1027
Fig. 7. Tvär sektion av högra djupfåran, upptill–-februari
1950, - • - juni 1953, - februari 1954, nedtill ■- april
1955, - - - juli 1955.
strömmade i en kroklinjig, accelererad rörelse
in mot resp. broöppningars mittlinje. Härigenom
erhölls en stark koncentration av strömmen
nedanför broöppningarna, där också de största
hastigheterna uppträdde. Med hjälp av ledbankar
vid vägbanksändarna kunde en jämnare
hastighetsfördelning över tvärsnittet uppnås.
Färjban-ken nedanför Prästholmen visade sig rikta
vattenströmmen mot Haradsöns övre ända, varför
yttre delen av färjbanken borde tas bort.
Undersökningarna visade, att höga
vattenhastig-heter skulle uppkomma, om broöppningarna
gjordes små, och teoretiska beräkningar i anslutning
härtill gav vid handen, att erosion i avsevärd
omfattning i så fall kunde väntas. Hur erosionen
skulle fördela sig över tvärsnittet i detalj och till
vilket djup den skulle ske, kunde emellertid
dessa undersökningar i fast modell och därpå
baserade beräkningar icke ge tillförlitlig
upplysning om. Beräkningen kan nämligen endast ge
besked om erosionen för den uppmätta
vatten-föringsfördelningen men icke hur denna
förändring av bottnen i sin tur förändrar
vattenförings-fördelningen och strömriktningarna i tvärsnittet
och dessa i sin tur erosionens storlek etc.
Erosionsförsök
Eftersom man befarade att den erforderliga
vattenhastigheten för erosionsförsök i sand
skulle bli så stor att stråkning uppkom i vattnet
utfördes vissa förberedande försök med sågspån
som eroderbart material. Dessa försök blev icke
helt lyckade. Fortsättningen av erosionsförsöken
utfördes därför med sand. Sandsorten valdes
efter förberedande prov i en ränna. Därvid
visade det sig, att man vid både fin, jämnkornig
sand med medeldiametern 0.35 mm och vanlig
naturlig putssand med stor halt fint material
erhöll revelbildning, när vattenhastigheten något
översteg den vid begynnande erosion. Eftersom i
prototypen revlar, som enligt skalan skulle vara
en eller ett par meter höga, icke observerats, var
dessa sandsorter olämpliga. För putssand, där
det mesta av det finaste materialet bortsiktats,
erhölls en jämn erosion utan störande revlar.
För erosionsförsöken valdes därför sådan siktad
sand. Den fick graderingen
kornstorlek mindre än andel
mm °/o
2 ...................... 92
1 ...................... 73
0,5 ...................... 30
0,25 ...................... 7
Sanden har ungefär samma gradering som
sanden i älven vid Harads.
Försöken med denna sand i rännan visade, att
modellskalan borde vara minst dubbelt så stor
som i den fasta modellen för att erosion skulle
uppkomma utan risk för stråkning. Med hänsyn
till laboratorieutrymmet valdes modellens
längd-och höjdskala till 1 : 80, men eftersom hela
älvbredden då icke fick plats, gjordes först en
modell av den högra djupfåran och, sedan
undersökningarna av broöppning A i denna var
färdiga, en modell över den vänstra djupfåran med
broöppning B. Därvid utfördes den senare
modellen spegelvänd för att spara
ombyggnadsarbete av tillopps- och utloppsanordningarna.
Fördelningen av vattenmängden på de två
delarna beräknades med ledning av
hastighetsmätningarna i modellen med fast botten.
Modellerna byggdes av sand med hjälp av
överliggande mallar av träfiberskivor, fastsatta på
träbjälkar, som spände tvärs över modellen.
Eftersom i den fasta modellen
strömningsförhållandena i stort var klarlagda och i erosions-
Fig. 8. Sandmodellen med broöppning A2 över högra
djupfåran. Vägbanken har försetts med den först provade typen
av ledbank. Modellskala 1 :80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
