Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1956 - Markbärighet och tryckbankar vid kohesionsjord, av Sten Odenstad - Nya metoder - Pelletering av vätskor utan fryskning, av SHl - Miniatyrkamera för industri-TV, av WS - Elektrolytisk aluminering, av SHl - Kallsvetsning av korrosionsfasta nickellegeringar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1035
Insättning av samhöriga värden, enligt fig. 4, på q/r0, k fa
och ka/t0 i ekv. (4) visar att villkoret ——1 är upp-
L — u
fyllt inom det av diagrammet på fig. 4 täckta registret.
Därmed är sålunda visat att diagrammet på fig. 4 är
den sökta lösningen på problemet.
Tillämpning
Vid horisontal lerterräng med nedåt rätlinigt växande
skärhållfasthet utformas och dimensioneras tryckbank
enligt fig. 4, där kurvorna återges med g/r0 som oberoende
variabel. Tryckbankskrönets lutning och bredd erhålles ur
det mot q/t0 svarande värdet på k/o. Invid lastytan q
lägges tryckbankskrönet på sådan nivå, att lastsprånget
to/0,181 där erhålles.
Diagrammet är utformat utan att hänsyn tagits till fasta
bottnens nivå. Detta rättfärdigas av att lerans
hållfasthetstillväxt med djupet ofta är så stor, att farligaste glidytan
icke når ned till fast botten. Om den enligt fig. 4 beräknade
glidytan dock skulle skära igenom fasta bottnen, beroende
på antingen att fasta bottnen ligger på ringa djup eller att
lerans skärhåUfasthetstillväxt med djupet är ringa, kan de
äldre dimensioneringsdiagrammen med konstant
skärhållfasthet hos leran och horisontalt krönplan hos tryck
banken nyttjas. Samma blir förhållandet om lastytan q är
så smal, att den enligt fig. 4 beräknade glidytan icke skär
markytan under den.
Nya metoder
Pelletering av vätskor utan frysning. Man har ganska
länge gjort små fasta kulor av vätskor enligt en metod
kallad Garburolith-processen. Härvid framställs en
emulsion av vätskan och en vattenlösning av alginat, erhållet
ur tång. Enligt en ny teknik innesluts vätskan i ett
tunn-väggigt alginathölje.
Härvid används en apparat med två koncentriska rör.
Längs det yttres vägg matar man in en viskös
alginatlös-ning. Denna rinner ned och bildar en hinna över rörets
nedre mynning. Sedan släpps en droppe av den vätska, som
skall pelleteras, från innerröret. När den träffar
alginat-hinnan buktas denna ut, bildar en hals vid rörmynningen
och lossnar slutligen. Härvid sluts kapseln och faller sedan
i ett bad där alginatet härdas innan det torkas.
Den nya metoden är mycket enklare än den gamla då
ingen emulgering behövs, och vätskan kan utvinnas bara
genom krossning av kapslarna. I Europa har metoden
kommit till kommersiell användning i flera fall. Sex
kapslar innehållande en rengöringsvätska säljs t.ex. i en liten
plastask; när man trycker ihop denna krossas kapslarna,
och vätskan kan gnidas in med askens översida som har
ett par hål. Man innesluter också gummilatex i kapslar
som används vid reparation av cykelslangar. I Afrika och
Sydamerika är pelleterad parfym sista skriket (Industrial
& Engineering Chemistry juli 1956 s. 14 A). SHI
Miniatyrkamera för industri-TV. Televisionen har fått
en starkt ökad användning inom industrin (Tekn. T. 1951
s. 672) genom tillkomsten av vidikonröret (Tekn. T. 1950
s. 526), som har möjliggjort en kompakt och enkel
upptagningsutrustning (Tekn. T. 1954 s. 316). Ytterligare
användningsområden torde nu öppnas för industri-TV genom
en i Västtyskland utvecklad miniatyrkamera.
I den nya kameran används ett vidikonrör kallat
"mini-resistron", som har extremt små dimensioner. Rörets
ljuskänsliga skikt består av antimontrisulfid (Sb2S3). Den
användbara bildytan är 7,5 mm i diameter, dvs. den
maximala bildrutan är 4,5 X 6 mm, då bilden avsöks på samma
sätt som vid vanlig television. Den erforderliga ljusstyrkan
är ca 500 lx vid bländare 1 : 2 och 30 %> ljusreflexion hos
objektet. Till kameran finns ett urval objektiv med
brännvidder från 6,5 till 45 mm, motsvarande bildvinklar från
Fig. 1. Miniatyrkamera för TV-avsyning av metall- och
plaströr från insidan.
37,5° X 31° till 7° X 5,5°. Bildupplösningen motsvarar ca
300 linjer i både horisontal och vertikal led. He’a kameran
är 47 mm i diameter och 135 mm lång. Den väger 0,5 kg.
De erforderliga förstärkar- och impulskretsarna samt
nätspänningsaggregatet är sammanförda i en bärbar enhet
(24 X 33,5 X 42 cm), som kan befinna sig upp till 50 m
från kameran.
Ett specialutförande av kameran, fig. 1, avsedd för
kon-trollavsyning av metall- eller plaströr från insidan,
påminner något om de vanliga kamerorna för invändig
fotografering av borrhål (Tekn. T. 1955 s. 261; 1949 s. 934; 1948
s. 827). Även rör som är nedlagda i jorden eller av andra
skäl inte är tillgängliga utifrån, kan noggrant undersökas
med kameran. De måste då ha minst 56 mm inre diameter,
och rörkrökarnas radie får inte understiga 350 mm. Fyra
på kameran fästa 1,5 W glödlampor lyser upp röret; de
får sin ström från nätaggregatet över matarkabe,n.
Kameran styrs i röret av fjädrande rullar i kamerahöljet.
Rör-avsyningskameran har endast ett fast inställt objektiv med
12,5 mm brännvidd och ljusstyrkan 1 : 16 (enl.
Sonoprodukter AB, Stockholm, och Grundig-Werke G.m.b.H.,
Fürth). WS
Elektrolytisk aluininering. En lösning av NaF • 2 AI
(C2H5)3 eller Na[Al(C2H3)F] • A1(C2H5)3 har mycket god
ledningsförmåga och kan användas för katodisk utfällning av
aluminium med 99,999 °/o renhetsgrad även om anoden är
av orent aluminium. Vid aluminering av metaller lär man
erhålla en porfri beläggning med synnerligen gott
korrosionsmotstånd. Samma förfarande kan användas för
raffinering av aluminium enligt samma princip som vid
elektrolytisk kopparraffinering. Energiförbrukningen blir
härvid 2—3 kWh/kg renaluminium.
Elektrolyten kan lätt framställas genom direkt reaktion
mellan olefiner, väte och aluminium, t.ex. enligt formlerna
Al + 3 C2H4 + 1,5 H2 —► A1(C2Hb)3
Al + 3 (CH2 : CHCH3) + 1,5 H2 —► A1(C3H7)3
En nackdel är att elektrolyten är luftkänslig och därför
måste skyddas med ett skikt paraffinolja eller en gas.
Under elektrolysen förbrukas praktiskt taget ingen
elektrolyt (Metal Industry 6 april 1956 s. 269). SHI
Kallsvetsning av korrosionsfasta nickellegeringar.
För att erhålla porfria svetsar i nickellegeringar måste
man använda gasbågsvetsning. Som skyddsgas föredras
argon på grund av dennas relativt stora täthet varigenom
rena rotytor erhålles. Vidare ger argon en stabil ljusbåge,
minskar volfram-elektrodens erosion och ger porfri
svets-metall. Svetsgods av nickellegering flyter inte lika lätt som
vissa andra metaller, och inträngningen blir inte djup.
Överhettning vid svetsningen måste emellertid undvikas,
då den kan medföra allvarlig förlust av
desoxidations-medel, och man har därför i USA utarbetat en fogkon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
