- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
1088

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Tacryl — en svensk syntetfiber, av Olof Sundén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1088

TEKNISK TIDSKRIFT

Töjning

Fig. 4. Spänning s-töjningskurvor för syntetfibrer och ull;

- Tacryl, A, B och C sträckt resp. 5, 7 och JO gånger;

■ • • Terylene, D och E låg- resp. högsträckt;–-Orion 42,

- ■ - ull.

Akrylfibrerna saknar nylon- och
Dacron-fibrer-nas benägenhet att ge en noppig tygyta. Helt fria
från denna egenskap är de dock inte lika litet
som någon annan fiber. Tacryl, som har en för
syntetfibrer och även för akrylfibrer ovanligt
hög friktion ger rätt använd tyger med
ytterligare minskad benägenhet att bli noppiga.

I allmänhet anses akrylfibrerna ha blott
måttlig styrka och nötningshållfasthet, vilket
sammanhänger med att de inte kan göras starka
genom hög orientering utan att samtidigt bli sköra
och spricka. De anses vidare vara starkt
smutsdragande, en effekt som skylls på deras starka
benägenhet till elektrostatisk uppladdning, men
som i själva verket är en kombination av
sprick-ning och elektrostatisk smutsattraktion.
Akrylfibrerna blir nämligen smutsiga först sedan de
utsatts för nötning, och man kan då också
mikroskopiskt fastställa att smutsen samlas i och
omkring typiska fibersprickor.

Tacryl skiljer sig tack vare styrka (fig. 4) och
relativt liten sprödhet från andra akrylfibrer och
har dessutom synnerligen goda
utmattningsegenskaper (tabell 1). I fuktig värme synes Tacryl
bibehålla sina egenskaper förvånansvärt bra. Det
visar ej heller samma typ av sprickning och
fi-brillering vid nötning soin flertalet andra
akrylfibrer, utan nöts ungefär som ull och står
därför också bra emot nedsmutsning. Fiberns
runda eller elliptiska tvärsnitt gynnar givetvis också
nötningshållfastheten samt minskar
benägenheten för sprickning och skenbart skörheten.

Tacryls porositet bidrar givetvis till att fibern
känns komfortabel och att den lätt suger upp
impregneringsmedel och färgämnen ur
lösningar. Å andra sidan ger porositeten och opaciteten
ett försämrat optiskt utbyte av färgningen. Om
däremot fibern vätes en lång stund med vatten
eller en annan vätska, så att denna får tränga
in i strukturen, mörknar fibern eller tyget
relativt mycket, vilket bl.a. gör att vissa fettfläckar
framträder tydligt och måste avlägsnas genom
relativt riklig indrähkning med t.ex.
trikloretylen.

Tacryl färgas liksom andra akrylfibrer bäst
med basiska färgämnen och vissa
dispersionsfär-ger, men även sura yllefärger kan användas om
nitrilgrupperna i fibermaterialet får reagera med
kuprojoner till någon form av basiska komplex.
Tacryl tar upp basiska färger bättre än andra
akrylfibrer. Dispersionsfärger och sura färger
är dock inte fullt så bra för Tacryl som för
exempelvis Orion. Genom Tacryls porositet blir
färgernas smethärdighet som regel bättre än för
andra akrylfibrer. Ljushärdigheten hos basiska
färgämnen på Tacryl blir ofta något sämre i
fadeometer än i dagsljusbelysning.

Tacryl levereras endast som ull och åtminstone
ännu ej som silke. Fibern tillverkas emellertid

Tabell 1. Tacryls mekaniska egenskaper

Arkrylfiber Tacryl Polyesterfiber

vanlig högsträckt vanlig högsträckt ull silke

Brottgräns,

20°C, 65 %> relativ fuktighet____ 2,3 3,5 3,2 5,0 3,5 6,0
90°G våt ..................... 0,5 1,2
Förlängning, -
20°C, 65 %> relativ fuktighet ....... °/o 23 18 40 25 37 17
90°C våt ...................... ....... °/o 170 65’
Relativ knuthållfasthet .......... ....... °/o 94 — 90 75 95 66
Modul vid 1 °/o förlängning ...... ... p/den. 0,45 0,50 0,50 0,60 0,50 0,70
Flytgräns ...................... 1,0 1,1 1,0 1,2 1,0 1,1
Förlängning vid flytgränsen ..... ....... %> 2,2 2,0 2,1 2,2 2,4 1,7
Vikningsutmattning ............. , . . . cykler 3 300 — 10 500
Torsionsutmattning (enligt TNO, Delft) cykler 4 75—800 1 500 3 400 — 1 400
Elastisk återhämtning
vid 1 p/den. spänning .......... ....... % 55 65 85 26 88
vid 1,5 p/den. spänning......... ....... °/o 21 30 38 15 62
vid 3 %> sträckning ............ ....... °/o 51 48 50 68 60
Friktion enligt Textilinstitutet
statisk ........................ 0,43 0,57

kinetisk ..................................................................0,32 0,50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:25:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/1108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free