Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1956 - Nya material - Rekordfina silar av ljuskänsligt glas, av SHl - Kryphållfasta kromstål i ångkraftverk, av Wll - Styv polyeten, av SHl - Textilier av syntetfibrer för tekniskt bruk, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1122
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Hål i ljuskänsligt glas, t.v. etsade från ena sidan,
t.h. etsade från båda sidorna.
<
styrningar i termoelement, jiggar vid sammansättning av
små detaljer och till skärmar för minnesrör. Skärmarna
har tidigare gjorts av ett koppartrådnät överdraget med
ett tunt isolerande skikt. Nu har man utvecklat glassilar,
överdragna med en ledare. Silarna finns med håldiametrar
på 0,29 och 0,052 mm och med 0,1—1,4 mm tjocklek.
En annan användning av etsat ljuskänsligt glas är till
borsthållare i lägesgivare som omvandlar en roterande
rörelse till binära tal. Ursprungligen bestod borsten av en
0,165 mm tråd i en hållare av glasfiberarmerad plast. I
denna kan man inte borra finare hål än 0,38 mm,
varigenom tråden blev dåligt fixerad. Numera använder man
två 0,165 mm trådar i borsten för att öka driftsäkerheten,
och glashållaren har rektangulära hål, 0,19 X 0,38 mm, i
vilka två trådar träs in bredvid varandra.
Genom exponering för ultraviolett ljus och
värmebehandling kan glasets struktur och egenskaper ändras. De
vanligaste formerna kallas B och C vilka är oexponerat resp.
exponerat och därefter värmebehandlat glas. Form C är
ett etsbart opalglas som har högre mjukningspunkt än den
genomskinliga formen B. Den uppstår genom att det
exponerade glaset kristalliserar vid värmebehandlingen.
Efter exponering under ett negativ och värmebehandling
består glaset av båda formerna. Genom total etsning i
utspädd fluorvätesyra kan man lösa bort form C. Det
återstående B-glaset är alltjämt ljuskänsligt och kan därför
om så önskas omvandlas till kristallint C-glas genom en
ny exponering. Denna kan också göras partiell genom
användning av ett negativ. Typ C har mer än 1 000 gånger
så stor resistivitet som typ B.
Glaset kan erhållas i plattor med 1,4—6,4 mm tjocklek
före etsningen. Denna kan utföras från plattans ena sida,
varvid den ^ndra skyddas med ett vaxöverdrag, eller från
båda sidorna. I förra fallet får man koniska, i senare
fallet dubbelkoniska hål (fig. 1).
Genom exponering och värmebehandling kan det
ljuskänsliga glaset omvandlas till ett kristallint material som
liknar keramik. Denna typ, som kallas Fotoceram, är
mycket hårdare än vanliga glas, har ca 3 gånger så stor
hållfasthet och lika stor resistivitet som typ C (M Byer i
Materials & Methods juni 1956 s. 134—137). SHl
Kryphållfasta kromstål i ångkraftverk. Den moderna
ångtekniken med höga ångtryck och höga
ångtemperaturer kräver stål med hög skalningstemperatur och hög
kryphållfasthet. Så länge som den högsta
metalltemperaturen var under 565°C var det i allmänhet tillräckligt med
låglegerade ferritiska stål med god kryphållfasthet.
Sedan emellertid ångtemperaturerna höjts till 565°C eller
595°C, den senare temperaturen motsvarande
materialtemperaturer på minst 620°C, har man blivit tvingad att
övergå till austenitiska material. Dessa är emellertid dyra, och
deras förbindning med icke austenitiska material är
ganska besvärlig, speciellt på grund av den stora
skillnaden i värmeutvidgning för de båda materialtyperna.
Det är sålunda ett önskemål att få fram bättre ferritiska
stål. För att man skall få samma skalningsmotstånd vid
620°C som ett 1 °/o Cr-Mo-stål har vid 565°C är det
nödvändigt att höja kromhalten till 7—8 °/o. Stål med dessa
kromhalter men utan andra legeringsämnen har emellertid
dålig kryphållfasthet. Denna måste därför höjas genom
tillsats av ytterligare legeringsämnen.
En undersökning av hur olika mängder av sådana
legeringsämnen inverkar har gjorts, och härvid har främst
aluminium, molybden samt kolhalten varierats. Efter dessa
mer förberedande systematiska undersökningar har en
jämförelse gjorts mellan ett nytt Cr-Mo-Ti-stål med 8 °/o
Cr, 3 % Mo och kommersiella stål, bl.a. ett ferritiskt
Cr-Mo-stål med 2,25 °/o Cr, 1 %> Mo och ett austenitiskt
Cr-Ni-Nb-stål med 18 °/o Cr och 12 °/o Ni. Följande resultat
erhölls för krypbrottgränsen vid 625°C:
Material
2,25 °/o 0,5 »/o 8 ®/o 18/12/1
Cr-Mo Mo-V Cr-Mo-Ti Cr-Ni-Nb
Krypbrottgräns vid
3 000 h .......... kp/mm* 6,9 8,8 13,7 16,8
10 000 h .......... kp/mm2 5,0 6,1 11,2 13,9
Förutom laboratorieundersökningar har man gjort
verk-stadstekniska prov med det nya materialet och bl.a. funnit
att det kan kallbearbetas, men att det är fördelaktigare
att varmbearbeta det. Det är även svetsbart och kan
argon-bågsvetsas till andra ferritiska material (M G Gemmill,
H Hughes, J D Murray, F B Pickering & K W Andrews
i Journal of the Iron & Steel Institute okt. 1956 s. 122—
144). Wll
Styv polyeten. I Storbritannien har man börjat
tillverkning i halvstor skala av styv polyeten som erhålls genom
en modifierad högtrycksprocess. Det nya materialet kallas
Alkathene HD, medan vanlig mjuk polyeten har
handelsnamnet Alkathene 20. De båda kvaliteterna har följande
egenskaper
Alkathene HD Alkathene 20
Täthet .......................... Brottgräns vid 0,940 0,
draghastigheten 15 cm/min––- 179 112
30 cm/min ..... 192 111
75 cm/min ––- 224 98
Förlängning vid
draghastigheten 15 cm/min ..... .........°/o 380 450
30 cm/min..... .........°/« 300 490
75 cm/min..... .........o/o 180 500
Formbeständighetstemperatur ... ........"C 116 83
Elasticitetsmodul vid böjning ... 3 500 1 820
Sprödhetspunkt .................. ........°C — 70 — 30
Formsprutade eller strängsprutade artiklar av Alkathene
HD har alltså inte bara större styvhet utan tål också högre
temperatur utan att förlora sin form. De kan sålunda
steriliseras genom upphettning 15 min till 110°C. Rör av styv
polyeten tål högre tryck och temperatur, och kablar,
isolerade med den, kan användas vid högre arbetstemperatur.
Folier av styv polyeten har mindre genomsläpplighet för
vattenånga och gaser än folier av mjuk polyeten och är
mer resistenta mot oljor och fett.
Under 1956 beräknar man att den brittiska tillverkningen
av Alkathene HD skall bli 100—200 t (British Plastics mars
1956 s. 110). SHl
Textilier av syntetfibrer för tekniskt bruk. Tyger av
olika slag överdragna med akrylharts och filt av
Teflon-fiber eller Teflon-impregnerad filt är två nya typer av
textilmaterial av vilka den förra är särskilt lämplig som
isolermaterial inom elindustrin, medan den senare gör
god tjänst som filter- och packningsmaterial under särskilt
påfrestande betingelser.
Teflon-filten (Armalon) kan användas vid upp till 200°C
eller under vissa betingelser t.o.m. vid 260°C. Den
påverkas praktiskt taget inte av starka syror eller alkalier
varför den kan kokas i t.ex. kungsvatten, rykande
svavelsyra eller salpetersyra och i natronlut utan att förlora
nämnvärt i hållfasthet. Vidare påverkas Teflon inte av
vanliga flytande bränslen, smörjmedel, hydrauliska vätskor
eller lösningsmedel. Inga kända material häftar vid Teflon;
det har liten friktionskoefficient och absorberar inte
vatten.
Teflon-filt kan därför med fördel användas som filter
för korrosiva vätskor och gaser. När filtret blivit fyllt med
fast material kan det relativt lätt göras rent då det tål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
