- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
1152

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1956 - TNC: 22. Ordproblem. Årets facit, av JW - Problemhörnan, av A Lg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1152

TEKNISK TIDSKRIFT

kursiverade termen, i två varianter, rekommenderar TNC
därför till användning.

Ett påpekande i den ursprungliga problemspalten skall
här upprepas: Även skenbar täthet och skentäthet är
naturligtvis användbara termer, om man ser upp för den
nära till hands liggande misstolkningen av "täthet" som
motsats till luckerhet eller porositet. — Denna fara för
misstolkning har lett den senaste brevskrivaren till
reflek-tionen att "gravitet" strängt taget vore en bättre term.

113. Förslaget att kalla en viss sotningsmetod för
hagel-sotning, och sötningsmedlet sotningshagel, kvarstår tills
detta nomenklaturområde blir aktuellt för diskussion i sin
helhet.

114. Namnen på ett industriföretags avdelningar och
underavdelningar, t.ex. avdelning, byrå, kontor, sektion, blev
föremål för ett inlägg som avhandlades i årets TNG-spalt
nr 13. Det i saken redan anförda får tjäna som ledning
när dessa frågor konmer på tal. Förhållandena är i
praktiken så olikartade att en fastare nomenklatur inte är
möjlig att uppställa.

115. Detta "ordproblem" var i verkligheten en bel
ordlista med förslag till svenska översättningar för engelska
termer på den matematiska statistikens område. Något
nytt i ärendet har i TNC-arbetet inte förekommit.

116. Förslaget att termen "koercitivkraft" skulle ändras
till koercivitet är besläktat med ordproblem nr 110 så till
vida att det vid lämpligt tillfälle bör överföras till den
internationella diskussionen.

117. TNC:s försvar för att teknikerna (av tydlighetsskäl)
skriver dammning och rammning, fastän Svenska
Akademiens ordlista enkelstavar m-ljudf’ i dessa ord, har
uppkallat en brevskrivare till genmäle. Kan säger att om TNC
kunde påverka professor Pelle Holm "så att nästa
upplaga av SAOL stavar dammning etc., så vore det
naturligtvis alldeles utmärkt". Och han har också andra
stavnings-ändringar på sin önskelista. Men ban håller styvt på att
så länge SAOL stavar på ett visst sätt "finns det intet som
helst skäl att ändra på skrivsättet".

118. Problemet att finna lämplig svensk term för
"transfer line" kan ännu inte anses slutdiskuterat. Till de i
spalten redan nämnda förslagen har ytterligare fogats ett:
"produktionsbana".

119. Den föreslagna termen reluktansspänning torde vara
oantastlig och kan utan vidare användas av den som så
önskar. Jämför dock vad som ovan sagts om ordproblem
nr 116. JW

återföras på normalformen genom lämplig substitution.
Eftersom

eos 2<p = 1 — (12 • sin*p)2
väljes i detta syfte

V2 • sin <p = sin oc
varav genom differentiering

eos oc

d (p = - ––d oc

V 2 • eos (p

(4)
<b>

Men då

.eos <p = X 1 — sin2 (p
blir enligt (5)

d<p =



eos oc

y-^-m

d oc



Jt Jt „

Av (4) framgår att oc = — för <p — — varigenom (3)
övergår till

.s = 2 V ~2 ■ a i

r d oc

J V^W-

(7

sin2 a

där (-4=1 kan uppfattas som sin" 45°. I tabell över elhp-

W 2/

tiska integraler (t.ex. i "Hütte") finner man

Problemhörnan

Problem 8/56 var följande: "Beräkna båglängden hos
lemniskatan. Dennas ekvation må vara (x2 + y2)2 =
= a2 (x2 — y") eller r2 = a2 eos 2 <p."
Vid räkning med polära koordinater är bågelementet

ds = V(rd<p)*+(dr)* = j/r2 + • d<p

(1)

Skriver man lemniskatans elevation r —"]/ eos 2 cp erhålles
genom differentiering

, sin 2 <p

dr = - a- • d (p

ycos 2 <p

som tillsammans med (1) ger

d<p

ds == a • ■•

V eos 2 (p

Av symmetriskäl kan hela båglängden skrivas

(2)

d oc

|/l — sin2 45°-sin2 x

= 1,85407

varav s = 5,2441 .. • a.

Denna lösningsmetod har tillämpats av bl.a. Lars
Rund-löf, Uno Olsson och — med en något avvikande
räkningsgång — av L E Lindfors, sign. NGS, Sbck och Ög (flera
varianter). Andra problemlösare (N F Enninger, J B
Ferge-stad, H Hägglund, A Norrman, sign. Nn) har valt att
eva-luera (3), scftn också kan skrivas

-4 M= «’

J VII’-a4

genom serieutveckling och integrering term för term.

Problem 10/56. Vilket är det minsta positiva hela tal
som har egenskapen att bli fördubblat om dess sista siffra
flyttas så, att den kommer först i talet?

s — 4 a

d(p

(3)

j/cos 2 (p
0

Detta är en elliptisk integral (av första slaget), som kan

Rättelse: I lösningen 6/56 (Tekn. T. 1956 s. 679) står \T2

som uttryck för ett heltonsintervall i den tempererade

6 _ -

skalan; det skall givetvis vara ]/ 2. A Lg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:53:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/1172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free