Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 3 - Utblåsningsledningar från säkerhetsventiler, av Roy Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Rörschema; RL rörlängd, RK rörkrök med
tryckförlust motsvarande L/d = 15, d rördiameter.
Fig. 3. Ångtemperatur som funktion av specifika
volymen vid tre godtyckligt valda ångtillstånd i
utloppet enligt tabell 1.
tvärsnittsarean och v är ångans specifika
volym i ett godtyckligt ögonblick.
Genom att kombinera ekv. (1) och (2) får
man
(3)
Ur denna ekvation erhåller man för ett visst
ångflöde och en viss antagen inre
ledningsdiameter specifika volymen som funktion av en
godtyckligt väld entalpi3. Genom att rita upp
ett diagram, där ångtemperaturen är en
funktion av specifika volymen, och i diagrammet
pricka in beräknade specifika volymer vid
olika antagna tillstånd, får man i
skärningspunkterna den mot varje antaget tillstånd
rådande rätta temperaturen och specifika
volymen och därmed entalpin. Härefter kan ång-
hastigheten w beräknas ur ekv. (1). Ångans
ljudhastighet wc beräknas enligt
wc2 = 1,30 • p ■ v (4)
där p är ångtrycket och konstanten 1,30
gäller för överhettad ånga, fig. 1.
Därefter uppritas i diagram hastigheterna w
och wc som funktion av trycket p.
Skärningspunkten mellan hastigheterna ger då det sökta
utloppstillståndet. Därvid bör observeras att
tryck och temperatur i utloppet stiger med
minskande ledningsdiameter.
Den fortsatta tryckförlustberäkningen kan
ske på olika sätt. Man kan på vanligt vis
pass-ningsräkna fram tryckfallet i ledningen med
utgångspunkt från utloppstillståndet.
Tryckstegringen får ej överstiga det tryck efter
säkerhetsventilerna som bestämmes av att
kritiskt tryckfall får råda i säkerhetsventilen
(fig. 5).
Ett annat sätt är att utgå från att hela det
tillgängliga tryckfallet mellan säkerhetsventilen
och utloppet utnyttjas. Beräkningen därvid
sker med hjälp av Fanno-kurvor4, och man får
då den största möjliga ekvivalenta rörlängden5
som funktion av inre tubdiametern (fig. 6).
Exempel
En utblåsningsledning med given längd och
dragning och ansluten till
utblåsningsledning-ar från säkerhetsventilerna, fig. 2, skall
dimensioneras. Med hjälp av konstruktiva
arrangemang, så att inga yttre krafter verkar på
säkerhetsventilerna, göres anslutningarna täta
och tryckhållfasta.
Som ångflöde antas q — 139 kg/s. Ångtillstånd
före säkerhetsventilen ia = 3,135 • 10" J/kg. För
att avblåsa denna ångmängd fordras sju
säkerhetsventiler med 225 mm utblåsningsledningar.
Den gemensamma utblåsningsledningen skulle
då enligt de amerikanska normerna få
diametern 225] 600 mm.
Antas emellertid diametern d = 0,4 m, varvid
A = 0,1258 nr, får man med ekv. (3)
och
1 / 3,135-
v=V -öfii
10« — i
61 •10«
(5)
En första beräkning, tabell 1, har gjorts för
utloppstrycken 4, 5 och 6 bar och vid dessa
tryck lämpliga temperaturer. Värden på i och
Tabell 1. Beräkning av specifik ångvolym v vid tre godtyckligt valda ångtillstånd; ångans
begyn-nelsetalpi i0 = 3,135 • 106 J/kg
Ångtryck .................. N/m2 4 • 105 5 • 105 6 • 105
bar .4 5 6
Ångtemperatur ........................°C 220 240 270 240 270 300 250 280 310
v enligt ångtabell ....................m7kg 0,5590 0,5833 0,6192 0,4648 0,4939 0,5227 0,3940 0,4184 0,4425
i ..................................................108 J/kg 2,903 2,944 3,005 2,940 3,002 3,064 2,957 3,020 3,082
(io — i) ......................................10° J/kg 0,232 0,191 0,130 0,195 0,133 0,071 0,178 0,115 0,053
v enligt ekv. (5) ......................mVkg 0,616 0,560 0,461 0,565 0,466 0,341 0,540 0,434 0,295
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
