- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
82

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursmetodik, av Hans G:son Hafström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2. Backprov; förändringar i fart och varvtal
vid omkastning från full fart framåt till full fart
back; 100 °/o motsvarar kontrakterad fart och varvtal.

koppling eller i använda hjälpmaskiner. Den
avgör även när maskineriet går kontinuerligt
och det är klart att börja en avläsningsserie,
vilket meddelas provtursledaren genom
avläs-ningsledaren. För maskineriets drift och
säkerhet ansvarar i övrigt fartygets
maskinbesätt-ning.

Far t pr ov

De första proven brukar omfatta bestämning
av fartygets fart och varvtal vid ett antal olika
farter. Normalt sker detta på en fartbana, mätta
milen, där man är beroende av god sikt för
att se tvärmärkena. Vind, ström och sjöhävning
bör även vara mycket måttliga. Finns dessa
förutsättningar bör man, innan de försämras,
försöka hinna med alla farterna. Av detta skäl
har det visat sig ändamålsenligt att inte belasta
fartprovturen med t.ex. omfattande
kapacitetsmätningar i maskin eller med andra prov.
Kan blott varvtalet hållas konstant under
löpningen mellan märkena spelar det ingen roll
om det varierar före och efter förutsatt att
kontinuerlig fart uppnåtts. Man kan alltså göra
förhållandevis kraftiga girar mellan
löpningarna och behöver inte invänta att
temperaturer och tryck stabiliserat sig i maskineriet.
Detta avkortar väsentligt tiden för fartproven.

Kapacitetsprov

För att noggrant mäta effekten och
bränsleförbrukningen samt alla data inom maskineriet,
när detta går under konstanta förhållanden,
utföres särskilda kapacitetsprovturer. Efter
inreglering till önskat varvtal får fartyget löpa
minst en halv timme för att stabilisera
temperaturerna etc. Därefter göres minst 4—5
avläs-ningsserier med ca 15 min intervall. Halva
tiden löper man lämpligen mot vinden, halva
med. Ångpådragen hålles konstanta, varigenom
effekten blir praktiskt taget oförändrad.
Varvtalet avläses och kan användas för beräkning

av farten med hjälp av fartprovens resultat.
Givetvis är det fördelaktigt om farten även kan
kontrolleras på annat sätt. Om
kapacitetsproven kombineras med fartbestämning med
Dec-ca Navigatör kan man rent av slopa fartproven.

Garantiprov

För fartygen stipulerar kontrakten vanligen
vissa fart- och bränsleförbrukningsgarantier,
t.ex. vid full fart och vid en eller flera
ekonomiska farter. Dessa prov brukar göras längre,
kanske 3—6 b. De utförs vanligen som
förlängda kapacitetsprov och ersätter då dessa vid de
aktuella farterna. Bränsleförbrukningen
bestäms dock som tidsmedelvärdet av hela
förbrukningen under provet. Garantiprovet vid
kontrakterad full fart tjänar även som bevis
för att fartyg och maskineri tål drift under
lång sammanhängande tid.

Pannprov

Ångpannorna blir vanligen ej fullbelastade
under de tidigare provturerna. Ett speciellt
pannprov anordnas därför ofta med en panna,
särskilt om det gäller en ny typ. Detta prov
omfattar körning med ett antal olika belastningar
och utföres ungefär som ett kapacitetsprov.
Dock utökas mätpunkterna på pannan och
minskas övriga mätningar något.

Styrprov

En särskild provserie anslås lämpligen till
styrprov för bestämning av rodermoment och
effektförbrukning, girdiameter och
krängningsvinkel vid olika roderutslag och farter. För
detta ändamål brukar löpningar göras efter
ett för ändamålet anpassat program, fig. 1.
Detta avser att ge såväl maximalvärden i
början av girarna och vid dubbelgirar som
konstantvärden vid fullt utbildade girar. Omfattar
provet många farter och rodervinklar åtgår
kanske en bel dag, varunder samtidigt
styrmaskineriet blir omsorgsfullt provat.

Stopp- och backprov

Fartygets stoppförmåga provas genom att från
t.ex. full fart kasta om propellrarnas
rörelseriktning så snabbt som maskineriet tål, fig. 2.
Varvtalets variation med farten mätes bäst
genom fotografering av varvtalsvisare och
varvräknare var 5:e sekund eller oftare. Manuell
protokollföring får ersätta fotografering, om
sådan ej kan organiseras. Om pådraget till
backturbinen fotograferas samtidigt med
varvtalsvisaren, registreras även
manöverhastigheten på ett praktiskt sätt. För mätning av
fartändringen finns numera Decca Navigatörn att
tillgå och med dennas hjälp kan fartygets läge
registreras t.ex. var 5:e sekund. Fartygets
egenskaper vid gång back provas vanligen vid
stegvis ökad fart, vilken bestämmes med Deccan.
Förutom mätning av varvtalet göres vanligen
bara funktionsobservationer. En uppfattning
om backeffekten kan erhållas med
torsionsmä-tarna, men vanligtvis fluktuerar moment och
varvtal så att säkra mätningar omöjliggöres.

/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free