Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursmetodik, av Hans G:son Hafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resp. till midskeppsåmningarna samt et
fylligheten av trimvattenlinjen.
Deplacementet vid en aktuell löpning tas ur
ett diagram över förändringen under dagen
baserad på tankpejlingar morgon och kväll
samt bränslemätarnas ställning vid dessa
tidpunkter och vid löpningen. För oundvikliga
skillnader mellan tankmätningarna och
depla-cementmätningarna införes en korrektion, som
fördelas jämnt över dagen, fig. 4.
Beräkning av den fart (vk) som fartyget skulle
gjort i st.f. provtursfarten (vp) med samma
effekt (Pk = Pp) om deplacementet varit det
kontraktsenliga (Du) i st.f. provtursvärdet (D„)
sker vanligtvis med amiralitetsformeln:
c
eller
Denna metod är tillräckligt noga om Dp hålles
nära genom ballastning e.d. men torde få
ersättas med en exaktare omräkning vid
mycket avvikande deplacement.
V ar v t als mät ning
Noggrann varvtalsbestämning erfordras dels
för fartygets framtida manövrering och dels
för effektberäkning. Vid gång på mätt mil
registreras totalt använda varv mellan märkena
på varvräknare i maskinrummen. Dessa
manövreras från bryggan genom elektromagnetisk
till- och frånslagning och varvantalet jämföres
med tidsbestämningen, som göres för
fartmätningen. För att säkerställa
varvtalsbestämningen om till- och frånslaget ej fungerar
fotograferas stundom en ständigt löpande
varvräknare och en klocka vid lämpliga tidpunkter
under löpningarna. En enklare metod är ma-
Deplacement
Fig. 4. Deplacementvariation under en provtursdag
beräknad på bas av deplacementet före avgång med
hänsyn till bränsle- och vattenförbrukning samt en
korrektion, föranledd av jämförelse med
deplacementet efter hemkomst.
Fig. 5. Kalibrering av mellanaxel, t.v. fast hävarm,
t.h. arm med hydrauliska domkrafter; givare
(Ford-Siemens) med roterande spolpar och släpringar.
nuell klockning" av t.ex. 500 varv. Däremot ger
mekaniska eller elektriska tachometrar
vanligen ej användbara värden.
Effektmätning
På handelsfartyg med långsamtgående
dieselmotorer indikeras cylindertrycket, varefter
axeleffekten kan beräknas med hänsyn till den
mekaniska verkningsgraden. För ångturbiner
kan effekten ej mätas på detta sätt, utan man
beräknar effekten ur ångdata eller gör en
tor-sionsmätning.
Ångberäkningen baserar sig" på sedan länge
kända och säkra metoder för bestämning av
ångmängden genom maskinen och på
turbin-tillverkarens erfarenheter över de egna
konstruktionernas verkningsgrad vari dock en viss
osäkerhet ligger. Utgångsvärdena är ångtryck
och ångtemperatur före pådragsventilerna,
ångtryck före resp. munstycksgrupper, ävensom
efter dessa om kritiskt tryckfall ej råder,
kon-densortrycket ocli varvtalet.
För noggrann mätning av munstyckstrycken
användes kontrollmanometrar som
fotograferas. Kondensortrycket bestämmes numera med
slutna kvicksilverrör av typ Kenotometer. Det
osäkraste värdet är ångtemperaturen, där
kvicksilvertermometrar placerade i slutna
fickor hittills varit den mest använda
mätmetoden. Försök pågår att använda termoelement i
kombination med registrerande skrivare. För
vanliga temperaturer har använts element av
Chromel-Alumel för ånga och järn-konstantan
för rökgaser. Man försöker undvika slutna
fickor och i stället införa elementet, som är
inbyggt i en strålningsskyddande, perforerad
hållare, direkt genom en nippel i rörväggen.
För torsionsmätning erfordras ett säkert
värde på den använda mellanaxelns förvridning
som funktion av momentet. För noggrannare
mätningar brukar axeln kalibreras genom
belastning med hydrauliska domkrafter med
avläsning direkt på torsionsindikatorn med
givaren placerad på rätt plats, fig. 5. Kalibrering
av 8 axlar har givit skjuvmoduler mellan 8 270
och 8 540 kp/mnr, vilket innebär —2 resp.
+ 1,25 % avvikelse från ett handboksvärde på
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
