Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Gallerbottnar för destillationskolonner, av Anders Rasmuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gallerbottnar
för destillationskolonner
Tekn. lic. Anders Rasmuson, Stockholm
"Turbogrid" är Shellkoncernens
varumärkesbeteckning för en bottentyp, som på svenska
kan kallas gallerbotten (Tekn. T. 1952 s. 1058).
Denna term är dock icke fullt adekvat, som
framgår av det följande. Den kan beskrivas som
en silbotten med avlånga perforeringar.
Gallerbottnar förekommer i stort sett i två
utförings-former, den ena uppbyggd av ett antal
parallella stavar med rektangulärt tvärsnitt (fig. 1),
den andra i form av plåtelement med
utstansade slitsar (fig. 2 och 3). I övrigt
karakteriseras bottentypen av att fallrör saknas, och alltså
både vätskefasen och gasfasen passerar genom
slitsarna.
Genom konstruktionens enkelhet kan
materialet väljas inom ett vidsträckt område; glas och
trä har t.ex. använts i vissa fall. Detta
möjliggör gallerbottnens användning, där andra
bottentyper är olämpliga på grund av
materialproblem. Eftersom fallrör saknas, varierar inte
vätskenivån från inlopp till utlopp. Någon
motsvarighet till kaskadplaceringen av
klockbott-narna blir därför inte erforderlig.
Arbetssätt
Vid låga belastningar kommer både vätskefasen
och ångfasen att fördelas över samtliga slitsar,
och inget vätskeskikt bildas på bottnen (fig.
4 A). Det blir alltså en mycket liten kontakt
mellan vätskefasen och gasfasen, huvudsakligen
förlagd till slitsarna. Vid ökning av
belastningen bildas ett vätskeskikt på bottnen, vilket
resulterar i en markerad ökning av tryckfallet
per botten, samtidigt som kontakten mellan
vätske- och gasfasen huvudsakligen sker i
vätskeskiktet ovanför slitsarna (fig. 4 B).
Den belastning, vid vilken ett vätskeskikt
börjar bildas på bottnen, har kallats
dispersions-punkten. Vid ytterligare ökning av
belastningen kommer vätskefasen och ångfasen att
passera genom olika grupper av slitsar eller delar
av slitsar (fig. 4 C och D). Fördelningen sker
slumpvis och ändras med tiden, varvid
vätskeskiktet bringas i en vågsvalliknande rörelse
Del av föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 20
april 1956.
66.048.37
med en period av ca 1 s och en amplitud
omvänt proportionell mot vätskeskiktets höjd på
bottnen. Ökningen av belastningen resulterar
samtidigt i en ökning av vätskeskiktets
tjocklek och av tryckfallet per botten. När detta
tryckfall, mätt i ifrågavarande vätskepelare,
motsvarar avståndet mellan närliggande
bottnar, har flödningspunkten nåtts.
Det praktiskt användbara kapacitetsområdet
för bottentypen begränsas av dispersionspunk-
Fig. 1. Gallerbotten
av parallella stavar.
Fig. 2. Plåtelement för gallerbotten’.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
