Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 8 - Stora tankfartygs dimensionering och hållfasthet, av Nils Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora tankfartygs
dimensionering och hållfasthet
Direktör Nils Svensson, Göteborg
629.123.56.071
Från våren till hösten 1956 har ordet stora i
förbindelse med tankfartyg fått en belt ny
innebörd. I början av 1956 fanns visserligen
några 84 000—87 000 tdw tankfartyg i order,
men dessa ansågs nog utgöra rena undantag.
Kanalernas begränsande inverkan
Stora tankfartyg eller supertankers i allmänhet
var fartyg om ca 30 000—40 000 tdw,
dimensionerade så att de skulle kunna passera
Suezkanalen, kanske inte idag men när de då
pågående utbyggnadsarbetena var färdiga.
Nas-sers beslag av Suezkanalen medförde att
världens blickar ofrivilligt drogs emot denna kanal
och den flaskhals, som den i framtiden
kommer att utgöra för världens oljedistribution.
Om man bortser ifrån den osäkerhetskänsla,
som ligger i att vara beroende av en
sjöfartsled, vars tillgänglighet avhänger av politiska
förhållanden, torde Suezkanalen i längden inte
vara mäktig att svälja den alltmer ökade
transporten av olja från främre orienten till Europa.
Kan man då inte bygga ut kanalen ytterligare?
Vem skall göra det? Är det tekniskt möjligt?
Lönar det sig?
Suezkanalen, fig. 1, som är 168 km lång, har
sedan den invigdes för 87 år sedan ständigt
utvidgats, fördjupats och förbättrats. Vid de
förarbeten, som föregick de arbeten, som
pågick före konflikten, den s.k. åttonde
utbyggnadsplanen, gjordes en serie mycket
noggranna modellförsök med fartygsmodeller av
olika storlek och fart och olika utformning av
kanaltvärsnittet.
De gjorda försöken visade att 4,5 var ett
lämpligt förhållande mellan kanalens tvärsnittsarea
och fartygets undervattenskropps
tvärsnittsarea. Farten i konvojerna skulle då kunna
hållas vid sju knop med rimliga
propellermaskin-effekter och utan att sanden i kanalens botten
och sidor virvlades om i allt för hög grad.
För ett fartyg med 34’ djupgående fann man
att vid det då rådande minsta tvärsnittet av
kanalen skulle det krävas 15 000 hk för att
Föredrag i Tekniska Samfundet den 13 november 1956.
driva fram fartyget med sju knop. Om
djupgåendet ökades till 36’ gick det praktiskt taget
inte att komma upp till denna fart hur mycket
hästar man än spände på. Av de gjorda
försöken visade det sig alltså att det var
nödvändigt att inte endast göra kanalen djupare
för att erhålla lämplig genomfart med 36’
fartyg, utan kanalens tvärsnitt måste också ökas.
När utbyggnaden är färdig (0111 den nu blir
det någon gång) beräknar man att
genomfarten skall ske med två konvojer dagligen i var-
Fig. 1. [-Suezkanalen.-]
{+Suez-
kanalen.+}
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
