Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 8 - Världskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1956/57, av N Lll - Flottning eller landtransport av virke, av E Nothin - Normering av ångturbiner, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av totaltonnaget faller 26,48 °/o på Storbritannien
och Nordirland, varjämte 1,81 %> kommer på
Brittiska Samväldets utomeuropeiska länder, eller
tillsammans 28,29 o/o, jämfört med 35,13 °/o ett år
tidigare. Japan kommer på andra plats med 16,91 °/o
och Tyskland på tredje med 9,90 °/o.
I fråga om drivkraften fördelar sig totaltonnaget
på (motsvarande siffror ett år tidigare inom
parentes) :
1 267 (1 158) brt °/o
motorfartyg ... 4 571 806 (3 688 128) 56,7 (55,8)
308 (294) ångare 3 493 262 (2 924 513) 43,3 (44,2)
Byggandet av tankfartyg har ökat avsevärt och
utgjorde 249 om 3 443 399 brt (42,7 %> av totaltonnaget)
mot 212 om 2 627 756 brt (39,7 °/o) vid årsskiftet
1955/56. Av de 249 tankfartygen byggs 115 om
2 384 956 brt för ångdrift, medan 134 om 1 058 443
brt får motormaskineri. N Lll
Flottning eller landtransport av virke. Med
hänsyn till den omställning av virkestransporterna,
framför allt från häst- till motorfordon, men även
från vattenväg till landsväg, som under senare år
gjort sig gällande, bildades hösten 1955
Skogsbrukets Transportutredning för att samordna pågående
eller planerade utredningar inom detta område. I
samförstånd med nämnda utredning upptog IVA:s
Transportforskningskommission detta ämne på sitt
årsmöte den 7 november 1956.
Bland de många synpunkter, som anfördes vid
mötet, må nämnas svårigheten eller omöjligheten
att få fram överskådliga, allmängiltiga
kostnadssiffror för virkets transport med bil resp. med
flottning. Som ett exempel på den mycket stora
olikheten i dessa transportkostnader må anges några
siffror från en undersökning angående
virkestransporterna på och utmed Ångermanälven. Kostnaden
för lastbilstransport av virke uppgår där enligt
avtal till 13,5 öre/tkm vid ett medeltransportavstånd
av 32 km. För smärre biflöden till älven ligger
flott-ningskostnaden mellan 10,5 och 23,5 öre/tkm, i
närliggande sjöar uppgår den till omkring 3 och i
huvudälven till knappt 1 öre/tkm.
Medelflottnings-sträckan i älven är ca 180 km.
Vid en jämförelse mellan totalkostnaden för en
långväga virkestransport med flottning eller per bil
eller med en kombination av båda transportsätten
måste givetvis medräknas motsvarande
terminalkostnader, sjunkning av virke, lagrings- och
bark-ningsförhållanden m.m. En rättvis jämförelse
kompliceras ytterligare av pågående eller planerade
vattenutbyggnader för kraftproduktion, vilkas slutliga
inverkan på flottningskostnaden nu näppeligen kan
helt överblickas. Olika metoder för virkets
transport förbi kraftverksanläggningar (slussning,
flottning i avloppstunnel,
linbanetransport-"buntflott-ning" resp. landtransport) diskuterades vid Svenska
Flottledsförbundets årsmöte i april 1956.
I flera fall och särskilt vid allmän övergång till
landtransport nödvändiggöres en dyrbar
upprustning och utvidgning av traktens vägsystem. I
samband med en dylik vägupprustning bör givetvis
lastbilarnas axeltryck och lastförmåga höjas, varigenom
en avsevärd reduktion av transportkostnaden
möjliggöres.
En undersökning av kostnaden för virkestransport
med bil kan lämpligen uppdelas i en som avser
kortväga transporter till flottled eller närbelägen
industri (i medeltal drygt 20 km) samt i en som
avser långväga transporter till fjärrort (i runt tal 80
km). I "Biltransportutredning 1955" uppges
transportkostnaden i förra fallet till ca 36 och i senare
fallet till ungefär hälften eller ca 19 öre/tkm. Den
övervägande delen av virkestransporter med bil
utföres på relativt svaga vägar, där det ringa tillåtna
axeltrycket verkar fördyrande.
Slutligen har man funnit, att virkestransport med
järnväg, speciellt på långa avstånd, i flera fall blir
lönsam och att en omsorgsfull samordning av
järn-vägs- och biltransport bör kunna nedbringa
totalkostnaden för flera långväga virkestransporter, helst
som SJ ställer i utsikt att i vissa fall medge viss
taxenedsättning. År 1956 medgavs exempelvis en
taxesänkning av 20 °/o för transport av pappersved
vid transportavstånd på 50—250 km (IVA:s
Transportforskningskommission Meddelande 33).
E Nothin
Normering av ångturbiner. Vid konferensen
som hölls av Internationella Elektrotekniska
Kommissionen (IEC) i München 1956 behandlades bl.a.
frågan om normering av ångturbiner (jfr Tekn. T.
1951 s. 980), och man enade sig om följande
normförslag.
Normeringen avser såväl effekt som ångtryck och
ångtemperatur, tabell 1. Vid mellanöverhettning är
lågtrycksångans temperatur normerad till 535 eller
565°G; den får dock icke vara högre än
högtrycksångans. Ångtrycken är normerade med hänsyn till
användning av ångpanna med självcirkulation, och
man har ansett att tiden ännu inte är mogen för
normering av tryck över det kritiska. Absoluta
trycket i turbinavloppet föreslås normerat till 0,035
och 0,065 at a.
För matarvattentemperalur efter turbinens
förvär-maraggregat rekommenderar man tv = ca (0,65 —
0,75) • ts, där tv är matarvattentemperaturen och ts
ångbildningstemperaturen i °C. I anläggningar med
mellanöverhettning blir matarvattentemperaturen i
regel bestämd av trycket efter högtrycksturbinen.
Trycket för mellanöverhettningsångan (pm) väljes
med hänsyn till trycket på högtrycksångan (pj,
varvid pm = ca (0,2 — 0,3) • px. För turbiner med
mellanöverhettning rekommenderas blocksystem
med en panna—en turbin (Elektrizitätswirtschaft
20 aug. 1956 s. 572—573). Wll
Tabell 1. Effekt för ångturbiner samt ångtryck och
ångtemperatur före turbinen; x norm, (x)
specialnorm
Utan mellan- Med mellan-
Ångtryck, at ö överhettning överhettning
34 42 64 88 88 105 126 140 165
Ång-
temperatur, CC 435 455 485 535 565 535 eller 565
Effekt
MW
10 ....................x
(12) .......... (x)
16 ....................x
25 ....................(x) x (x)
40 ....................x x
50 ....................x x x x
63 ....................x x x x
(80) ....................(x) (x) (x) (x)
100 ....................xx xx x
(125) ....................(x) (x) (x) (x) (x)
160 ....................xxx
200 ....................xxx
(250) ....................(x) (x)
(320) ....................(x) (x)
400 ....................xx
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
