Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 8 - Nybyggen - Förankrad betongdamm, av G Lbg - Landsvägstunnel under Mont Blanc, av WS - »Skywarrior» blir tankflygplan, av WS - Stor jordskärning, av G Lbg - Ångkraftverksbyggande i USA, av Wll - En italiensk atomstad, av WS - Andras erfarenheter - Dynel-skyddad, glasfiberarmerad plast, av SHl - Brandsäkra smörjoljor, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom dessa hål kunna borra i berggrunden för att
få fästen för förankringskablarna. Man avser
härmed kunna spara 2/a av kostnaderna för den
framlida dammhöjningen. Genom höjningen 4 m
kommer vattenmagasinets 140 milj. m3 att ökas med
50 »/o (Civil Engineering and Public Works
Review 1956 s. 1237). G Lbg
Landsvägstunnel under Mont Blanc
Franska nationalförsamlingen har i januari 1957
godkänt ett anslag på 5 miljarder franc för en
landsvägstunnel under Mont Blanc. Projektet
beräknas komma att kosta sammanlagt 9 miljarder
franc. Italien har tidigare lovat bidra med 5,5
miljarder lire till ändamålet. Resten, ca 700 miljoner
franska franc, skall bestridas av Schweiz.
Landsvägstunneln, som påstås bli världens längsta,
skall sträcka sig från Chamonix till Valle d’Aosta
på den italienska sidan. Arbetet skall troligen börja
vid de båda ändpunkterna redan sommaren 1957
och bli färdigt om tre eller fyra år.
Enligt det nu godkända förslaget blir tunneln 11,9
km lång, 7 ni bred och nära 5 m hög. På var
femtionde meter skall det finnas extra
parkeringsutrym-me ocli på var femhundrade meter garage. WS
"Skywarrior" blir tankflygplan
Amerikanska marinen ändrar om ett antal av det
fartygsbaserade tvåmotoriga reabombplanet Douglas
A3D "Skywarrior" till tankflygplan för
bränsle-påfyllning i luften. Härigenom ökas räckvidden för
flottans jaktplan och bombplan betydligt.
"Skywarrior", Som är USA-inarinens största
fartygsbaserade flygplan, har en topphastighet av över
1 100 kni/h (enl. Douulas Aircraft Co.). WS
Stor jordskärning
Tillfartsvägen till en ny bro i Kalifornien innefattar
en skärning med 900 m längd, 417 in största bredd,
75 m största djup i mittlinjen och 8,6 milj. ni3
volym. Varje arbetsdag skall uttas 23 000 ni3. Anbud
har lämnats på schaktningen och transporten av
jordmassorna för ca 1,70 kr/m3. Slänterna lutar 1 :2
och skall skyddas mot häftiga regn med 9 m breda
banketter på 12 ni nivåskillnader (P Y Salter i
Civil Engineering and Public Works Review 1956
s. 1249). G Lbg
Ångkraftverksbyggande i USA
Av en sammanställning av uppgifter om
nybeställ-da ångkraftaggregat i USA framgår att tendensen
att öka ångtrycken fortfar; inte mindre än sex
aggregat för överkritiskt tryck är beställda, och
högsta angivna ångtrycket är 350 at. Tre
fjärdedelar av den sammanlagda turbineffekten
representeras emellertid av ångtryck på 125 at och
ångtemperaturer på 538°C och däröver. Av turbineffekten
representeras 88 °/o av mellanöverhettningsaggregat
(7 °/o dubbel mellanöverhettning).
Den största angivna turbineffekten är 450 MW
(Tekn. T. 1956 s. 783) för ångtrycket 255 at, alltså
överkritiskt, ocli ångtemperaturen 565°C med två
iiiellanöverhettningssteg; den härför erforderliga
ångpannan, som kommer att placeras utomhus, blir
på 1 320 t/h. Det synes även vara en ökad tendens
till utomhusbygge med ca 40 °/o av de nybeställda
aggregaten placerade helt eller delvis utomhus.
Av ångpannorna byggs ca 70 °/o för naturlig
cirkulation. I samband med användning av överkritiskt
tryck uppvisar enrörspannorna en ökning. De flesta
pannor utrustas med både ekonomiser och
luftförvärmare, och av de senare dominerar den
regenerativa Ljungström-förvärmaren med ca 75 °/o av
antalet aggregat. Antalet eldstäder för tryckeldning
ökar, och av denna typ redovisas ett 70-tal.
Eldstadsbelastningen visar nu en svagt sjunkande
tendens; den vanligast förekommande belastningen
ligger inom området 170—230 kW/m3 (145 000—
190 000 kcal/m3h).
Antalet avtappningssteg till
matarvattenförvärmning varierar mellan 0 och 8; vanligast är 5 steg,
men vid de högre trycken används oftast 6—7 steg.
För matarvattnets avgasning används i ca 25 °/o av
aggregaten kondensorn som avgasare, under det att
man i övrigt har tryckavgasare med ångtryck inom
området 1,7—16 at, motsvarande
mätningstemperaturer på 115—200°C; vanligast är ca 6 at,
motsvarande 160°C. För matarvattenrening används i ökad
utsträckning avsaltning, som representerar ca 55 %
av aggregaten (B G A Skrotzki i Power, Mid-Sept.
1956 s. 45—41). Wll
En italiensk atomstad
skall börja byggas våren 1957 vid stranden av Lågo
Maggiore, där ett landområde utanför den lilla
staden Ispra inköpts för ändamålet av Centre Italiano
Studi ed Esperimente. Den första reaktorn beräknas
kunna tas i bruk 1958 (Unesco Features 24 dec.
1956). WS
andras erfarenheter
Dynel-skyddad, glasfiberarme rad plast
Enligt uppgift kan man öka glasfiberarmerad ester-,
fenol- och epoxiplasts hållbarhet genom att förse
materialet med ett ytskikt av Dynel-väv, som är
tillverkad av ett sampolymerisat av vinylklorid och
akrylnitril. Detta har mycket god resistens mot
kemikalier, och man väntar därför att Dynel-skyddade
glasfiberlaminat skall få användning inom kemisk
industri till behållare, avgastrunimor och
rörledningar för syror och alkalier.
Dynel-väven lär vätas mycket bra av de plaster
soin kommer i fråga för laminaten. Den fylls
därför lätt med flytande plast och så mycket av denna
stannar på ytan att beläggning med ett plastgel är
överflödig. Härigenom förenklas och påskyndas
tillverkningen. Vidare påstås att laminatets krympning
vid formningen minskas vid användning av
Dynel-väv som ytskikt (Chemical & Engineering News 21
maj 1956 s. 2586). SHl
Brandsäkra smörjoljor
l)å ångturbiner numera körs med ångtemperaturer
på upp till 680°C, utgör petroleuinsinörjoljor en
allvarlig brandrisk. De tänds nämligen, om de
kommer i beröring med en het maskindel. 1 USA liar
också på senare tid flera ödeläggande bränder
orsakats genom läckande olja, och man har därför
sökt efter brandsäkra smörjoljor.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
