Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 8 - Böcker - Grafiska yrken, bd 1 & 2, av L Pihl - Konjunkturläget hösten 1956, av Göran Albinsson - »Finspong Saga», av WS - Werkstatt und Betrieb 90 år - TNC: 4. Vinkelenheten 1 gon, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte ändamålsenligare bildmaterial i flera fall skulle
kunnat anskaffas. Vissa illustrationer borde helt
kunnat strykas, då liknande bildmaterial
förekommer i flera uppsatser. Ett stort antal bilder av t.ex.
tryckpressar i samma storleksklass från olika sidor
gör att man riskerar att verket efter några år
förefaller omodernt. Tryckpressfabrikanterna ändrar ju
i dag sina tryckpressars yttre år från år.
Författarna borde i större utsträckning än som
skett genom litteraturanvisningar ha redovisat
varifrån de hämtat sina uppgifter. De skulle därigenom
också öppnat möjligheter för läsaren att själv ägna
intressanta områden ett djupare studium.
Det övervägande antalet uppsatser är emellertid,
trots de brister som anförts, föredömligt skrivna
och redogör klart och uttömmande för sitt ämne.
Verket innehåller flera goda illustrationer i
fler-färgstryck, och den typografiska utformningen är
tilltalande med klar textuppställning. Banden är
bundna i blågrön klot. Texten på bandens ryggar
ger emellertid mer intryck av varukatalog än ett
värdefullt sammanställningsverk, varför det kan
vara klokt att vara rädd om det trevliga
skyddsomslaget.
Trots sina brister har verket dock övervägande
positiva sidor, och det kan varmt rekommenderas
alla som har med grafisk teknik att göra. Det har
mycket värdefulla upplysningar att ge såväl den
grafiske fackmannen som den verksamme
reklam-mannen. L Pihl
Konjunkturläget hösten 19S6.
Konjunkturinstitutet Medd. A: 29. Stockholm 1956. 97 s. 3,75 kr.
När Bent Hansen för ett par år sedan blev chef för
Konjunkturinstitutet deklarerade han, att institutets
personal borde ha mera tid för långsiktig forskning.
Ett sätt att åstadkomma detta vore att
konjunktur-översikterna, som tidigare utkommit vår och höst,
bara utgavs en gång om året. Denna "hotelse" har
nu satts i verket. Den intresserade allmänheten har
fått vänta ett helt år på rubricerade skrift.
Som vanligt ges i separata kapitel översikter av
det internationella konjunkturläget, utrikeshandeln,
arbetsmarknaden och löneutvecklingen samt
försörjningsbalansen. Jordbruket och det nva
prissättningssystemet har ägnats ett kapitel och under
rubriken "sparande, investeringar och ekonomisk
politik" har fem forskare skrivit var sitt avsnitt.
En ny medarbetare är Lars Werin, som skrivit om
utrikeshandeln. Han framkastar den intressanta
tesen, att den svenska utrikeshandeln strukturellt
förändrats på ett sådant sätt, att man här har att
finna en väsentlig orsak till Sveriges svaga
bytesbalans. Hans preliminära undersökning har dock
inte kunnat bemästra problemet att skilja på
pris-och kvantitetseffekter. Men skulle hans tes vara
riktig, uppstår naturligtvis den frågeställning, som
Hansen ställer i sitt obligatoriska
sammanfattningskapitel: Är det verkligen möjligt att enbart med
rena konjunkturpolitiska medel söka förebygga en
strukturbestämd utveckling, som endast kan
bemästras med medel, som på längre sikt påverkar
importbenägenhet och exportförmåga?
I övrigt är Hansens konklusioner skrivna i den
sakliga men ändå högst personliga stil, som alltid
stimulerar hans läsare. Speciellt avnittet om den
ekonomiska politiken utmärkes av friska och
delvis nya synpunkter.
Rapporten ansluter sig värdigt till sina
föregångare. Att här två namn plockats fram ur
författar-kollektivet innebär ingen nedvärdering av de övriga.
Göran Albinsson
"Finspong Saga" (61 s., ill.) är en engelskspråkig
version av den av Torsten Althin författade skriften
"Finsponga Bilder", som utgavs 1952 av Stal i
Finspång (Tekn. T. 1952 s. 1085). Skriften skildrar
Finspångs och Finspongs Bruks öden (med Louis
de Geer på välförtjänt hedersplats) och beskriver
brukets arvtagare av i dag — Stal — och detta
företags tillverkningar. Med sin ledigt skrivna text och
sina välvalda bilder bör boken ha goda
förutsättningar att bli läst av utländska Stal-kunder och
ge dem bilden av en anrik, högmodern svensk
industri — "non sans cause". WS
Werkstatt und Betrieb 90 år. Den tyska
specialtidskriften för produktionsteknik i verkstäder,
Werkstatt und Betrieb, har till sitt 90-årsjubileum
utgivit ett jubileumshäfte (1957 h. 1) med 112 s.
text och 170 s. annonser. Häftet, som kostar 2,50
DM, innehåller ett trettiotal originaluppsatser om
olika grenar av modern verkstadsteknik.
Tidskriften grundades med namnet Der Practische
Maschinen-Constructeur av M H Uhland, rektor för
Technikum zu Frankenberg-Chemnitz; efter många
sammanslagningar med andra tidskrifter genom
åren fick den sitt nuvarande namn 1933. Utgivare
är professor G Stromberger, Darmstadt, och
förläggare Gari Hanser Zeitschriftenverlag, Munchen 27.
/tnc
4. Vinkelenheten 1 gon
Den på hundradelning av räta vinkeln grundade
vinkelenheten, som inom geodesin trätt i stället för
den på nittiodelning grundade enheten, kallas 1
ny-grad. Beteckningen var från början 1°, men
säkerligen främst på grund av möjligheten till felläsning
som 1° har beteckningen i de flesta länder ändrats
till lg.
Ett sådant namn som "nygrad" är ju av tydligt
provisorisk karaktär. Liksom t.ex. "Nya
fiskaffären" så småningom kanske blir en stads äldsta
fiskaffär och då om inte förr blir föremål för
namnbyte, är det fullt förklarligt att man velat ge
vinkelenheten ett annat namn. Nu ses allt oftare
namnet 1 gon.
Med stor sannolikhet kommer inom svenskt
lantmäteri snart detta namn, 1 gon [uttalat: 1 gån], att
införas för 1/100 av räta vinkeln, och beteckningen
blir då osökt l^’. Från TNC:s synpunkt är en sådan
namnändring att hälsa med tillfredsställelse.
Tillsammans med 1 grad, 1° = 1/90 av räta
vinkeln, användes underenheterna 1 minut, 1’ = 1/60
grad, och 1 sekund, 1" = 1/60 minut, övergången
till 1 nygrad = 1/100 av räta vinkeln medförde på
sin tid underenheterna 1 nyminut, V = 1/100
nygrad, och 1 nysekund, — 1/100 nyminut. Namnen
verkar föga tilltalande, särskilt därför att "minut"
och "sekund" av gammalt leder tanken till
60-del-ning. Frågan hur dessa underenheter skall
benämnas och betecknas om 1 nygrad döpes om till 1 gon
har blivit ett särskilt problem. Ett förslag att kalla
TEKNISK TIDSKRIFT 1 957 jfQfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
