Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 10 - Instruments and Measurements 1956, av Ove Hammarström - Nya material - Uretangummi av polyeterglykol, av SHl - Slitstarkt verktygsstål, okänsligt för temperaturväxlingar, av SHl - Delrin — ett komplement till gjutnylon, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stickprovstagningen kan även modifieras att
gälla mätvariabelns tidsmedelvärde över en
inställbar tid. I detta fall integreras variabeln
över stickprovsperioden. Instrumentet är
försett med en särskild anordning som stoppar
provtagningen efter ett visst antal prov eller då
ett visst antal utfall erhållits i någon klass.
Kärnfysikaliska instrument
AB Kebo visade en liten, enkel apparat för
uransökning. Anordningen, som är
batteridriven, bäres vid sökningen omkring i naturen
och ger indikation, då ett ställe med höjd
aktivitet passeras. Givetvis kan endast de i
ytskiktet förekommande uranförande mineralen
spåras på detta sätt.
Ett flertal företag utställde instrument för
tjockleksmätning med /^-strålar. Mätobjektet
införes mellan strålningskällan och en detektor
och beroende på tjockleken (ytvikten) erhålles
en viss absorption av /?-strålarna. Principen är
känd sedan länge, men mätmöjligheterna har
vidgats och mätnoggrannheten ökat. Beroende
på materialets absorptionsförmåga kommer
olika jS-strålande isotoper till användning, t.ex.
TI 204, Sr 90. Mätmetoden är särskilt lämplig
vid mycket tunna skikt men kan även
tillämpas vid mätning av måttligt tjocka metallplåtar
(upp till 0,7 mm stålplåt).
nya material
Uretangummi av polyeterglykol
Tidigare har man tillverkat uretangummi (Tekn. T.
1954 s. 432) i Tyskland under handelsnamnet
Vul-collan (Tekn. T. 1950 s. 787) och i USA under
namnet Chemigum SL (Tekn. T. 1953 s. 763). Dessa
produkter är additionspolymerer av polyesterglykoler
och organiska diisocyanat. I USA har man nu
börjat framställa en ny typ av uretangummi, kallat
Adiprene B, en additionspolymer vars segment är
alifatiska polyetrar i stället för polyestrar.
Enligt uppgift har det nya uretangummit stor
hållfasthet och slitstyrka, god resistens mot
lösningsmedel och ozon samt utmärkta
lågtemperaturegen-skaper. I obearbetat tillstånd är det genomskinligt
och brungult. Det är stabilt vid lagring och fryser
inte ens vid långvarig kylning till — 40°C. Fastän
dess Mooney-viskositet är avsevärt större än
buta-dien-styren- och naturgummis kan det utan
svårighet bearbetas i stora eller små valsverk.
Till skillnad från vanliga kolväteelaster är
Adiprene B ett polärt material. Trots detta absorberar
det vid 25°G bara 0,9 °/o vatten vid 50 °/o relativ
luftfuktighet och 2,5 %> ur med vattenånga mättad
luft; motsvarande siffror är 0,4 resp. 3,1 °/o vatten
för naturgummi och 0,07 resp. 6,0 °/o för
butadien-styrengummi. På grund av sin polära karaktär
motstår uretangummit kolvätelösningsmedel och oljor
och är lösligt bara i vissa polära vätskor.
Det råa uretangummit vulkas genom upphettning
15—60 min till 100—150°C med ett diisocyanat.
Dettas struktur och kemiska aktivitet bestämmer
slutproduktens fysikaliska egenskaper. Man har som
vulkmedel använt flera organiska diisocyanat, t.ex.
toluen-2, 4-diisocyanat, 4,4’-bifenyldiisocyanat,
4,4’-metylendifenylisocyanat och
toluen-2,4-diisocyanat-dimer. Mest har man dock studerat
4,4’-metylendi-o-tolylisocyanat och
3,3’-diisocyanato-4,4’-dimetylkarb-anilid vilka har visat sig vara bäst och billigast.
Till skillnad från polyesteruretangummi kan
Adiprene B förstärkas med kimrök eller kiseldioxid.
Produkten får härvid högre brottgräns vid förhöjd
temperatur samt bättre nötnings- och rivhållfasthet.
Samtidigt minskar emellertid gummits elasticitet och
ökas dess hårdhet och kallflytning under tryck (F B
Hill, C A Young, J A Nelson & R G Arnold i
In-dustrial & Engineering Chemistry maj 1956 s. 927—
929). SHl
Slitstarkt verktygsstål,
okänsligt för temperaturväxlingar
Stor hårdhet och god tålighet mot snabba
temperaturväxlingar är en kombination av egenskaper som
det inte är lätt att realisera hos ett material. Ett
verktygsstål med dessa egenskaper är emellertid
högst användbart, och man lär nu ha framställt
ett sådant. Det innehåller 0,5 °/o C, 0,7 % Mn, 0,27 %>
Si, 3,25 % Cr och 1,4 %> Mo. Dess värmebehandling
är inte svår. Dess bearbetbarhet i mjukglödgat
tillstånd är ca 95 °/o av 1 %> kolståls.
Det nya stålet lär med framgång ha använts vid
varmnitning av ångpannor. Nithammare av det har
hållit för nära 2 500 nitar, medan nithammare av
vattenhärdat kolstål inte kunde användas för mer
än 300 nitar. Vidare kan det nya stålet lätt formas
på nytt när nithammaren blivit oanvändbar. Stålet
behåller sin hårdhet även vid långvarig upphettning.
Vid smidning skall det förvärmas till 650—700°C
innan temperaturen höjs till 1 100—1 120°C.
Smidningen skall avbrytas vid 925°C. Arbetsstycket skall
kylas långsamt, nedbäddat i kalk, aska eller något
annat isolerande material. Normalisering
rekommenderas inte (Engineers’ Digest okt. 1956 s. 409). SHl
Delrin — ett komplement till gjutnylon
Man har länge känt formaldehydpolymerer, men de
är föga beständiga och har därför varit utan
praktisk betydelse. Man tycks emellertid nu i USA ha
funnit ett sätt att tillverka stabila, linjära,
kristallina formaldehydpolymerer. I halvstor skala
tillverkas en produkt, kallad Delrin. Den är en
termoplast som lär lova att bli ett komplement till nylon
för formsprutning och strängsprutning.
Enligt uppgift framställs polymeren genom en
kontinuerlig process vid vilken vattenfri formaldehyd
leds in i ett kemiskt inert reaktionsmedium.
Poly-merisationen regleras så att den fortskrider med
samma hastighet som monomer förs till. Härvid
erhålls en suspension av polymer i reaktionsmediet.
Man tillverkar två typer, betecknade 500X och
150X. Den förra kan formsprutas i vanlig
utrustning, den senare kan strängsprutas till rör eller
stavar. Plasten kan också blåsas till flaskor. Den har
brottgränsen 700 kp/cm2 vid 23°C, böjbrottgränsen
990 kp/cm2 och utmattningsgränsen 350 kp/cm2 vid
21°C och 50—100 »/o relativ fuktighet. Dess
smältpunkt är 175°C, formbeständighetstemperatur 100°C
vid 18,5 kp/cma spänning och vattenabsorption
0,4 o/o vid 24 h nedsänkning i vatten (Chemical &
Engineering News 3 dec. 1956 s. 5926). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
