Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 10 - Nya material - Gjutlegering av kiselrikt aluminium, av SHl - Jonbytarfolier, av SHl - Råvaror för polyuretaner och ytaktiva ämnen, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Aluminiumlegering med 22 °/o kisel, etsad med fluorvätesyra, t.v. icke modifierad, i mitten och t.h.
modifierad med natrium resp. utspädd fosforkoppar; X 100.
Gjutlegering av kiselrikt aluminium
Kolvar till bilmotorer görs i USA vanligen av
aluminiumlegeringarna A 132 och D 132 som
innehåller 9 resp. 12 °/o kisel. I Europa används en
legering med 22 °/o kisel vars värmeutvidgning är mera
lik gjutjärnets och vars nötningshållfasthet är
avsevärt större. I hypereutektiska
kisel-aluminium-legeringar uppstår emellertid tyvärr stark segring
och tillväxt av kiselpartiklar varigenom gjutstyckena
blir svårbearbetade och får opålitlig hållfasthet.
Vid flera gjuterier har man försökt övervinna
denna svårighet genom tillsats av
modifierings-medel, såsom fosforpentaklorid, natrium eller
na-triumsalter. Fosforpentaklorid har visat sig särskilt
olämplig därför att obehagliga ångor uppstår när
den sätts till smältan. Tillsatsen av natrium och dess
salter är svår att reglera, och verkan av den har
helt försvunnit, om blandningen hålls smält bara
15—20 min.
Man har emellertid funnit att segring och
korntillväxt kan undvikas genom modifiering med
utspädd fosforkoppar (fig. 1). Den provade
legeringen höll 22 %> Si, 2 °/o Ni, 1 °/o Cu, 1 °/o Mg, 0,5 °/o
Fe och 0,1 »/o V. Gjuttemperaturen har varierats
mellan 750 och 820°C, och legeringen har hållits
smält upp till 2,5 h efter blandningen utan att
tillsatsens verkan gått förlorad. Alla gjutstycken,
framställda i permanenta formar, var finkorniga och
fria från segringar (J C Wagner i Metal Progress
juni 1956 s. 91—92). SHl
Jonbytarfolier
Några jonbytarfolier framställs genom
kondensa-tionsreaktioner och gjuts vanligen i en form som
begränsar arkstorleken. Andra typer består av en
finkornig jonbytare, inbäddad i en inert
grundmassa. Man har nu i USA börjat tillverka homogena
folier i kontinuerliga banor med 960 mm bredd och
90 n tjocklek i vått tillstånd.
Plastens vattenhalt är 20 °/o, men den är dock
fullständigt olöslig i vatten och är seg, stark och böjlig.
Den blir inte elektriskt laddad och bör därför vara
lämplig som batteriseparator. Man tillverkar både
anjon- och katjonbytande folier betecknade
Nal-film-1 resp. Nalfilm-2. Den förras resistans är 10—
15 ohm/cm2, den senares 20—25 ohm/cm2.
Folierna lär vara fullständigt stabila i 10 °/o
lösningar av HCl, H2S04, NH4OH och KC1 samt i 2 %>
Na2S„04 vid 50°C. De angrips däremot av 10 %>
NaOH och 2 % NaOCl. Vid torkning krymper de
ca 20 o/o varvid deras resistans växer och de blir
spröda. De kan emellertid återställas i ursprungligt
skick genom blötning i metanol eller genom
elek-trodialys (Chemical & Engineering News 30 juli 1956
s. 3704). SHl
Råvaror för polyuretaner och ytaktiva ämnen
Man har i USA börjat kommersiell tillverkning av
tre typer polyglykoler (fig. 1) vilka alla kan
användas som råvara vid framställning av polyuretaner.
Dessutom anses de kunna få användning inom
färgindustrin och petroleumindustrin samt vid
tillverkning av detergenter och plaster.
Av polybutylenglykoler tillverkas fyra med
mol-vikterna 500, 1 000, 1 500 och 2 000. De fås av
1,2-butylenoxid och 2,3-butylenoxid och har etyl- och
metylsidkedjor. De är vätskor med utpräglat
hydrofob karaktär, lättlösliga bl.a. i aceton, bensen,
koltetraklorid och smörjoljor. De sägs vara lämpliga
för framställning av hårt polyuretanskum och som
tillsats till smörjoljor.
Fig. 1. Polyglykoler, upptill polybutylenglykol, i
mitten polystyrenglykol, nedtill polyepiklorhydrin.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
