Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 11 - Läkemedelsforskning, av Hans Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läkemedelsforskning
Civilingenjör Hans Berlin, Stockholm
G15.15
Att göra läkemedel är en sysselsättning, som
har en del rätt så säregna drag. Det finns nog
inte många branscher, inom vilka
utvecklingsarbetet fordrar högt kvalificerad fackkunskap
från så många olika områden, och en
läkemedelsindustri, även av ganska måttlig omfattning,
måste arbeta med framställningsmetoder, som
tekniskt är mycket vitt skilda från varandra.
Allt detta bidrar i hög grad till att göra
läkemedelshanteringen alldeles särskilt
fascinerande.
Läkemedlen kan inte hänföras till ett kemiskt
eller tekniskt avgränsat område. En mycket
stor grupp av dessa, säkerligen den
dominerande, erhålles genom ren organisk-kemisk
syntes. Andra utvinnes genom steril odling av
mikroorganismer i stora enheter, en teknik som
ju särskilt användes för utvinning av
antibiotika och i huvudsak har utvecklats under de
senaste femton åren. Hormoner, enzymer och
åtskilligt annat kan utvinnas ur djurorgan och
annat animaliskt material. Ett exempel är
gam-maglobulin och andra blodproteiner, som man
utvinner ur människoblod. En mängd viktiga
läkemedel, t.ex. morfin, digitalisglykosider och
andra, utgör växtingredienser, som man får
fram genom extraktion av vegetabiliskt
råmaterial osv.
Ett moment, som alltid kommer in som sista
steg, innan ett läkemedel är klart för
användning, är den farmaceutiska tekniken, som skall
garantera, att preparatet kan tillföras patienten
på ett lätt och helst behagligt sätt, och att det
får en tillfredsställande lagringsduglighet.
Preparation
När ett nytt läkemedel kommer ut i handeln,
har det blivit bearbetat av ett antal fackmän
under en tid, som nästan aldrig understiger ett
år och ofta uppgår till åtskilliga år. Det första
momentet är givetvis själva idén, vare sig den
har spirat inom industrins väggar eller
kommer från utomstående forskare. En
förutsättning för att industrin skall kunna bidra till
Inledningsanförande i Föreningen för Kemiteknik den 7
november lOöfi.
utvecklingen är självfallet att man inom den
noggrant följer vad som händer på
läkemedelsområdet. Denna kunskap hämtar man
framförallt från den medicinska tidskriftslitteraturen.
Den medicinska litteraturen med alla sina
specialfack är överväldigande, och även den
utvalda del, som en industriell
forskningsavdelning vill betrakta som obligatorisk, är
imponerande nog. Lägger man därtill den
farmaceutiska litteraturen och den del av den
kemiska, som berör facket, har man en
kunskapskälla, som är betydande, och givetvis en
däremot svarande mängd arbete.
Vad som närmast står i tur är det preparativa
laboratoriearbetet. Beroende på företagets
resurser och allmänna inriktning är detta
uppdelat på ett större eller mindre antal olika
arbetsgrupper, som genomför organisk-kemiska
synteser, biokemiskt preparativt arbete,
mikrobiologiska synteser, drogextraktioner etc.
Som en viktig del kommer det farmaceutiska
laboratoriearbetet in. Detta måste i regel
startas på ett tidigt stadium, då
hållbarhetsproblemen ofta kräver lång tid för att lösas. En
känslig substans inaktiveras, en suspension av ett
pulver i vätska sedimenterar till en hård kaka,
en lösning missfärgas, en dragé spricker, och
en tablett blir efter en tid stenhård och faller
inte sönder i magen. Sådana bekymmer
uppträder icke alltid, men man skall alltid räkna
med dem.
Provning
En ny substans, som man hoppas en gång skall
bli ett läkemedel, kan självfallet icke prövas
på människor, förrän den har underkastats
ingående farmakologiskt studium. Ämnets
eventuella giftverkningar måste prövas på
försöksdjur, liksom en lång rad mätbara
farmakologiska verkningar, t.ex. inverkan på blodtryck,
puls, andning, kroppstemperatur, muskulatur,
och mer ingående ju mindre man tidigare vet
om kemiskt besläktade substanser.
Mycket ofta lägges en sådan prövning upp på
bred bas, så att en bel serie nya besläktade
substanser jämföres farmakologiskt. På så sätt gör
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
