Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 11 - Utvinning av aromater genom adsorption, av Anders Rasmuson - Tixotropa färger i tub - Metylkloroform som rengöringsmedel - Framställning av ammoniak i solugn - Ett papper för tryckning utan färg - Nya material - Legering för ångturbinskovlar, av SHl - Metallim för hög temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid en liknande process, kallad "cyclic
ad-sorption refining"3, används flera
seriekopplade behållare och som desorptionsmedel varma
paraffiniska petroleumfraktioner av lämplig
kokpunkt. I övrigt är processen i väsentliga
delar densamma som Arosorb-processen. Det
uppges emellertid att man med den förra kan
erhålla utbyten av aromater på 99 % och att
silikagelet kan användas även för framställning
av olefinfattiga petroleumfraktioner.
Adsorptiv destillation
Intressant i detta sammanhang är, att man
också har patenterat en adsorptionsprocess, som
närmast bör betecknas som adsorptiv
destillation4 (Tekn. T. 1955 s. 1035). Processen uppges
vara användbar för utvinning av aromater och
olefiner samt för separering av raka
paraffin-kolväten från grenade. Adsorptionsmedlet förs
in på toppen av en destillationskolonn i form
av en uppslamning och passerar ner genom
kolonnen på liknande sätt som
extraktionsmed-let vid extraktiv destillation.
Uppslamningens koncentration i kolonnen är
ca 50 och dess strömningsegenskaper skall
helt naturligt vara sådana, att den med
tillräcklig hastighet kan rinna genom kolonnen.
Adsorbenten skiljs från det övriga bottenuttaget
genom centrifugering. Adsorberade ämnen
utvinns genom desorption med direktånga i
flui-diserad bädd. Som lämpliga adsorptionsmedel
anges silikagel, olika typer av aktivt kol, bauxit
och aktiverad aluminiumoxid.
Litteratur
1. Davis, \V H, Harper, J I & Weatherly, E R: The
Arosorb process in refinery operations. Petr. Refiner 31 (1952)
maj s. 109.
2. Harper, J I, Olsen, J L & Shuman, F R: The Arosorb
process. Chem. Eng. Progr. 48 (1952) s. 276.
3. Humphreys: Cyclic adsorption refining. Petr. Refiner 32
(1953) sept. s. 99.
4. Nord: How to separate close-boiling hydrocarbons. Chem.
Engng (1954) maj s. 250.
Tixotropa färger i tub kan nu tillhandahållas.
De trycks ut ur tuben och läggs på penseln på
samma sätt som tandpasta på borsten och kan sedan
strykas ut utan att de rinner.
Metylkloroform som rengöringsmedel anser
American Industrial Hygiene Association lämpligare
än koltetraklorid därför att den har praktiskt taget
samma fysikaliska och rengörande egenskaper men
är mindre giftig.
Framställning av ammoniak i solugn ur väte
och kväve skall försökas i Japan. Solljuset
koncentreras mot ett glaskärl, innehållande de båda
gaserna.
Ett papper för tryckning utan färg har på
ytan två kemikalieskikt, skilda åt med ett
gelatinskikt. Detta trycks sönder av typerna i tryckpressen
varefter kemikalierna reagerar med varandra till en
färg. Papperet kan också användas i en skrivmaskin
utan färgband.
nya material
Legering för ångturbinskovlar
Speciellt för ångturbinskovlar vid hög temperatur
har man i USA utarbetat en legering, kallad Nivco,
som består av ca 65 °/o Co, 35 %> Ni och små
mängder av fem andra metaller. Legeringen kan
utskilj-ningshärdas och har vid 650°C ungefär samma
egenskaper som 12 °/o kromstål vid 485°C. Dess
krypbrottgräns vid 650°C och 100 h är 3 500 kp/cnr;
dess dämpningsförmåga är tre gånger så stor som
12 °/o kromståls och omkring tio gånger så stor
som hos högtemperaturlegeringar med jämförbar
hållfasthet (Industrial & Engineering Chemistry
nov. 1956 s. 14 A). SHl
Metallim för hög temperatur
Ett tidigare utvecklat lim FPL-710 har trots
förbättring (Tekn. T. 1955 s. 673) visat sig ha vissa
brister. Bland annat är den optimala limtjockleken
50 [x för liten för praktisk användning i flygplan.
Visserligen kan den ökas till 250 u genom
användning av klibbduk, dvs. med lim impregnerad
glas-väv, men fogarna blir fortfarande alltför spröda
och får liten rivhållfasthet. Ehuru användbart till
överlappningsfogar är limmet därför inte fullt
tillfredsställande för cellplattor av aluminium (Tekn.
T. 1954 s. 15).
Man har emellertid nu framställt två nya
metalllim betecknade FPL-878 och FPL-881. Det förra
är ett fenolharts-epoxihartslim, dvs. av samma typ
som FPL-710, och kan användas både i flytande
form och som klibbduk. Det senare är ett rent
epoxihartslim.
Det mest lovande värmeresistenta limmet är
FPL-878 gjort av 125 g Durez 16 227 (fenolharts), 33 g
Bakelite B V 9 700 (fenolharts), 20 g Epon 1007
(epoxiharts), 20 g etylacetat, 2,8 g
f-hydroxi-2-naf-tensyra och 1,4 g n-propylgallat. Epoxihartset löses
i etylacetatet och de övriga komponenterna sätts till
lösningen under uppvärmning. Limmet förändras
inte vid lagring tre månader vid rumstemperatur i
en sluten behållare.
Den angivna lösningen, som håller ca 78 °/o
torrsubstans, späds vid limningen ut med lika vikt
etylacetat. Sedan limmet strukits på fogytorna med
pensel förhärdas det genom upphettning 15 min till
120°C; arbetsstyckena läggs ihop, och fogen härdas
under tryck 1 h vid 160°C. Största hållfasthet vid
förhöjd temperatur uppnås genom förhårdning
under 16 h vid 130°C.
Klibbduk framställs bäst genom impregnering av
en 0,25 mm tjock glasfibermatta, lagd på en
Teflon-folie, med outspätt lim och förhårdning 35 min vid
130°C. Duken täcks genast med en Teflon-folie,
varefter det ännu heta paketet behandlas med
handvalsar så att all luft och lösningsmedelsånga
pressas ut. Efter avsvalning dras Teflon-folierna av.
Med flytande lim lär man erhålla fogar som vid
120°C har ca 130 kp/cm" skjuvbrottgräns; vid 315°C
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
