Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 11 - Nya material - Extremt kemikalieresistent fiber, av SHl - Större gjutstycken av vitt gjutjärn, av SHl - Korrosionsfast zirkoniumlegering, av SHl - Värmestabil elast, av SHl - Självbunden kiselkarbid, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har provat flätade packningar för
centrifugalpumpar hanterande 45 %> svavelsyra vid 77°C,
40—78 »/o natriumhydroxidlösning vid 165°C och en
smält karbamidblandning vid 55°C. I dessa fall höll
Teflon-packningen 3—-6 gånger så lång tid som den
bästa tidigare använda packningen. I en
laboratoriepump för 102 % rykande salpetersyra höll
Teflon-packningen 14 gånger så lång tid.
Bästa resultat erhölls med packningar,
impregnerade med en Teflon-suspension som har smörjande
och tätande verkan. Som packningar för rörflänsar
har Teflon-duk inte visat sig bättre än plastplattor
vilka är avsevärt billigare. En filt av Teflon-fiber,
impregnerad med Teflon-suspension, har emellertid
visat sig täta vid betydligt lägre tryck än duk eller
platta och är därför synnerligen lämplig för t.ex.
glasrör vilka är relativt bräckliga.
Som filter för vätskor har Teflon-duk visat sig
fungera som väntat, dvs. den angrips inte av vätskor
som förstör andra filtermaterial. För filtrering av
heta gaser lär Teflon-duk vara särskilt användbar.
Vid hög temperatur avtar emellertid fiberns
hållfasthet, och man måste därför sörja för att duken
inte utsätts för nötning eller för stor spänning
(Tex-tile Research Journal okt. 1956 s. 805—811). SHl
Större gjutstycken av vitt gjutjärn
Den vanliga formen av perlitiskt aducerat gjutjärn
(Tekn. T. 1955 s. 958) är olämplig för gjutstycken
med mer än 18 mm godstjocklek. En 55 mm
rundstång är den grövsta som kan gjutas utan att en
mellanform av vitt och grått gjutjärn uppstår. Man
har emellertid nu funnit att man kan gjuta
sektioner på upp till 125 mm, om järnet innehåller
0,025 o/o vismut och 0.003 °/o bor. Detta material
kan därför användas till gjutstycken med relativt
stor godstjocklek.
Man tillverkar sålunda redan vevaxlar till
bilmotorer av det nya materialet som härvid
skalgjuts. Det uppges att man på detta sätt uppnår så
god precision att mycket liten bearbetning av
gjutstyckena behövs. Vidare är det perlitiska gjutjärnet
betydligt mera lättbearbetat än stål (A L
Boege-hold i Metal Progress okt. 1956 s. 73—74;
Engi-neers’ Digest dec. 1956 s. 500). SHl
Korrosionsfast zirkoniumlegering
Eftersom zirkonium har litet absorptionstvärsnitt
för neutroner, är det mycket användbart inom
reaktortekniken. Den rena kommersiella metallens
korrosionsmotstånd är emellertid varierande och
opålitligt, särskilt gentemot vatten av hög
temperatur. Man har därför utarbetat en legering kallad
Zircaloy-2 och hållande nominellt 1,5 °/o Sn, 0,12 %>
Fe, 0,05 % Ni, 0,10 °/o Cr, < 0,006 °/o N.
Grund-metall är zirkoniumsvamp, framställd enligt
Kroll-metoden.
Vid rent zirkoniums korrosion i hett vatten bildas
först ett starkt vidhäftande ytskikt av
zirkonium-dioxid. Efter en kortare eller längre tid lossnar
emellertid oxidskiktet varefter metallen korroderar
snabbt. Den tid efter vilken detta inträffar
förkortas om metallen innehåller små mängder
föroreningar, särskilt kväve.
För Zircaloy-2 är emellertid den första perioden
med svag korrosion reproducerbar därför att dess
längd är relativt oberoende av föroreningar i
legeringen. Under den följande perioden har vidare
korrosionsprodukterna god vidhäftning varigenom
korrosionshastigheten blir liten. Vid rumstemperatur är
legeringens brottgräns 5 250 kp/cm", 0.2-gräns 3 500
kp/cm2 och förlängning 30 %; vid 260°G är
samma egenskaper 2 800 kp/cm2, 1 750 kp/cm2 och
45 % resp. (D E Thomas & F Forscher i Journal
of Metals maj 1956 s. 641). SHl
Värmestabil elast
Man har i USA framställt värmestabila, elastiska
fluorplaster. En sådan är ett linjärt
sampolymeri-sat av vinylidenfluorid och hexafluorpropvlen.
Genom införandet av den senare i kolkedjan bryts
dennas symmetri varigenom produkten blir en elast.
Den kan vulkas med polyaminer, organiska
peroxider eller strålning av hög energi. Den vulkade
produktens återhämtningsförmåga efter töjning
växer med mängden hexafluorpropylen i
reaktionsblandningen.
Det nya syntetiska gummit, som kallas Vitön A,
har en molvikt på 60 000 och innehåller ca 65 °/o
fluor. Vulkat lär det ha stor hållfasthet och
elastisci-tet efter långvarig exponering för luft, oljor och
korroderande kemikalier vid hög temperatur.
De tre vulkningsmetoderna ger något olika
produkter. Polvamin är bäst för allmänna ändamål då
processen är mest lätthanterlig. Peroxid ger en
produkt med bästa korrosionsmotstånd, och /J-strålning
ger goda elastiska egenskaper och bästa resistens
mot deformation genom tryck. Vulkningen sker vid
200°C varvid materialets
spännings-töjningsegenska-per föi-bättras under 16 h behandling.
Gummit förlorar bara 10—20 °/o i brottgräns och
förlängning genom upphettning 100 h till 200°C.
Vid 320—370°G minskas återhämtningen efter
töjning, men materialet är formstabilt och tar inte eld.
Elasten har utmärkt resistens mot svällning i
smörjoljor, bränslen och hydrauliska vätskor. Frusen
börjar den få gummiegenskaper vid uppvärmning till
— 20°C (Chemical & Engineering News 8 okt. 1956
s. 4881). SHl
Självbunden kiselkarbid
Kiselkarbid smälter inte eller mjuknar vid
upphettning under atmosfärstryck utan sönderdelas vid
2 200—2 400°C. Formstycken av kiselkarbid görs
därför av pulver och ett bindemedel. Som sådant
används mest silikat, men på senare tid har man
framställt ett bättre material med kiselnitrid som
bindemedel (Tekn. T. 1955 s. 332; 1956 s. 471). Inget
av dessa bindemedel tål lika hög temperatur som
kiselkarbid, och dennas högtemperaturegenskaper
har därför inte till fullo kunnat utnyttjas.
Man har emellertid nu i USA börjat framställa
formstycken av kiselkarbid bunden med sig själv.
Materialet, som kallas KT kiselkarbid, har en
genomsnittlig volym vikt på ca 95 °/o av den teoretiska
och minst 95 °/o renhetsgrad. Det har ovanligt stor
värmeledningsförmåga, liten utvidgningskoefficient,
liten genomsläpplighet för gaser, stor hållfasthet
vid hög temperatur, utmärkt nötningshållfasthet
och är kemiskt inert. Det kan formas genom
pressning i stålform, gjutning eller strängpressning.
Den självbundna kiselkarbiden bör med fördel
kunna utnyttjas t.ex. till backventiler för korrosiva
vätskor, inklädnad i kulkvarnar, värmeväxlare för
hög temperatur, pumpar för
pressgjutningsmaski-ner, ugnsrör och som konstruktionsmaterial i
gas-kylda atomreaktorer, det sistnämnda
användningsområdet därför att kiselkarbid har relativt litet
absorptionstvärsnitt för termiska neutroner.
KT kiselkarbid kan tillverkas av handelns
kiselkarbid eller av högren karbid i form av pulver med
olika kornstorlek. Efter formningen genomgår ar-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
