Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 11 - STF i februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200—500°C som nu är aktuellt innebär för de flesta
material nedsatt hållfasthet (Tekn. T. 1955 s. 759).
Temperaturgradienterna vid uppvärmning eller
avkylning ger värmespänningar.
Man använder eller prövar nu en mängd material:
aluminium- eller magnesiumlegeringar, stål, titan,
glasfiberlaminat osv. Materialen kan jämföras med
hjälp av ett antal meritvärden som är representativa
för användbarheten i olika konstruktionselement.
Förhållandet dragspänning/volymvikt är ett
meritvärde för enkel dragbelastning. Meritsiffrorna kan
variera starkt från fall till fall. Stål är ej lämpligt
för massiva vingar som skulle bli mycket tunna och
ha låg bygghöjd. Lättare legeringar är mindre
lämpliga för av två skalplåtar uppbyggda tjockare
vingar som får sämre effektiv bygghöjd ju tjockare
skalplåten är.
Glasfiberlaminaten granskades ingående i
diskus-tionen. Erfarenheter vid Flygförvaltningen och Saab
visade att hittillsvarande produktion är mycket
ojämn. Detta gör att man ej vågat utnyttja dem i
den utsträckning man skulle vilja.
Rent vatten kan aldrig bli för dyrt var slutsatsen
efter avdelning L:s sammanträde den 8 februari där
Karl-Henrik Lundqvist och Jarl Stigzelius kring ett
exempel diskuterade "Landsbygdens vatten- och
avloppsproblem". Avloppssystemet bestämmer vilken
grad av bebyggelse som kan tillåtas och i vissa fall
kan man få lov att avstyra avstyckningar som eljest
vore lämpliga därför att avloppssystemet icke
lämpar sig för utbyggnad. Äldre avstyckningar som
annars kan vara oändamålsenliga gynnas här på
bekostnad av nya.
Diskussionen var livlig och grenade sig som ett
rörsystem. En formel för beräkning av det område,
varifrån en brunn försörjs med grundvatten
framlades; den förutsatte dock en icke alltid
förhandenvarande kännedom om jordarter, lutning, markhöjd
över ogenomsläppliga lager m.m. En redogörelse för
de rättsregler som gäller för byggnadsverksamhet
och fastighetsbildning visade att lantmätaren i det
av inledarna anförda exemplet borde ta initiativ
till en planläggning av ett vidsträckt område kring
avstyckningen, varvid vatten- och avloppsfrågorna
måste diskuteras i ett större sammanhang.
Torvens utnyttjande är en evigt aktuell fråga som
alltid (ädla eller oädla) känslor föder. Denna sats
besannades då Olle Uddgren den 6 februari inför
Föreningen för Kemiteknik redogjorde för "Nya rön
och moderna metoder inom torvhanteringen". Dessa
befanns vid närmare betraktande sönderfalla i
ma-skintorv-, frästorv- och hydrotorvmetoderna, den
sista innefattande våtkolning av torv som sedan någon
tid provas i Sösdala i en halvstor anläggning men
där problemen motiverat en pågående ombyggnad.
Uddgren efterlyste ett handlingsprogram för den
svenska torvhanteringen och rekommenderade för
sin del en till 60 000 t/år och för 17 Mkr. utbyggd
brikettproduktion (pris 60 kr/t) samt ett 30 000 kW
torvvärmeverk för bottenkraft baserat på frästorv.
Laboratorieförsök med våtförbränning av torv synes
visa att denna erbjuder lika besvärliga problem som
våtkolning. I diskussionen som var livlig berättade
Sven Fornander om försök med kolning av torv i
skorstensmila (35 °/o utbyte i torrsubstans) där man
fick torvkoks med högre fosforhalt och lägre
svavelhalt än hos metallurgisk koks.
Den 22 februari hade Föreningen för
Bergsvetenskap som föreläsare en gäst från Finland, Martti
Merenmies. Han berättade för 47 medlemmar om
Otanmäki’s kulsintring och vanadinlakning; 100 000
t/år kulor sintras och ur dem lakas 500 t/år vanadin
i form av V205. Driften har varit i gång omkring ett
halvt år och gett goda resultat. Föredraget
illustrerades med en mängd ljusbilder, flertalet utmärkta
färgfotografier. Merenmies utsattes vid diskussionen
för en mängd frågor särskilt om kulsintringen och
svarade beredvilligt. Oartigt nog berättade dock ingen
av de frågande om egna erfarenheter. Det bör de
dock göra, om de accepterar Merenmies’ vänliga
inbjudan att komma och bese det i trakten av
Kajana belägna verket.
En klichémaskin, den nya grafiska yrkesskolan och
statisk elektricitet hos papper fick 32 medlemmar
av avdelningen för Grafisk Teknik veta mera om
den 4 februari. Hans Josephson demonstrerade och
berättade om den nya Dow-etsmaskin som har
ställts upp hos Ahlén & Åkerlund. Maskinen som
etsar magnesiumplåtar ger en hög kvalitet både för
streck- och rasteretsningar. Maskinen måste
utnyttjas i hög och jämn sysselsättning för att ge ett
gott resultat. Stor noggrannhet och rutin i
handhavandet är också nödvändiga förutsättningar.
Fredric Bagge, rektor vid den nya grafiska
yrkesskolan vid Norrtull, gav gott hopp om bättre
undervisning till ett ökat antal elever. Undervisningen
har förut varit mycket splittrad, men i den nya
skolan skall den sammanföras, varigenom lokaler,
maskiner och arbetskrafter utnyttjas bättre.
Alf Arnamo gav en redogörelse för orsakerna till
tryckeriernas ständiga irritationsmoment, den
statiska elektriciteten, och angav metoder för att
påvisa den och avhjälpa dess verkningar. Han gav
anvisningar på de apparater och preparat, från
julgransglitter och urladdningstrådar till radioisotoper,
som framkommit i utlandet och som nu utnyttjas i
Sverige.
Vad Osquar gör efter examen fick 10 medlemmar
av Tekniska Fysikers Förening jämte 40 teknologer
reda på vid ett middagssamtal på STF:s restaurant
den 19 februari. Inledare var Sven Malmström,
Sverker Sjöström och Nils Rydell. Utom att välja
sina föräldrar med omsorg måste F-Osquaren se till
att han får en bra chef som kan dela med sig av
sina erfarenheter. Kunskaper, solida sådana, icke
bara i tekniska ämnen utan även i matematik och
språk är tyvärr nödvändiga, men med dessa (och
den goda chefen) har de nyutexaminerade
avundsvärda framtidsutsikter.
Dessa beror på den snabba tekniska utvecklingen
och på industriledarnas alltmer vaknande intresse
för forskning (inte inom teletekniken dock?). De
fem till tio första åren efter examen är
vidareutbildning, vari helst licentiatstudier och industriarbete
samt under senare delen utlandsstudier bör
inläggas. Därefter kan man veta inom vilket område
man skall stanna. De goda framtidsutsikterna
illustrerades omedelbart genom mer eller mindre
direkta värvningsförsök från representanter för olika
företag.
Svenska Arkitekt förening en odlade kulturhistoriska
intressen den 18 februari då Åke Setterwall, chefen
för K. Husgerådskammaren, berättade om
Tullgarns slott som nu restaurerats. Slottet som
disponerats av Gustaf V sedan hans kronprinstid 1881
till hans död 1950 har sin exteriör i stort sett
bevarad sedan 1720-talet. I slottets inre plockas nu
det senare 1800-talets avlagringar av svulstig
ba-densisk rokoko, "Bierstube"-paneler och svenska
allmogevävnader bort och lämnar plats för fri-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
