Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 12 - Nya metoder - Kartongtravars glidning hindras, av SHl - Kemikalier ur xylen, av SHl - Kombinerad transistor- och elektronrörsförstärkare, av GAH - Felande aminosyra fås genom jäsning, av SHl - Ren kisel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya metoder
Kartongtravars glidning hindras
När kartongförpackningar transporteras i travar på
pallar med gaffeltruckar eller i järnvägsvagnar
glider kartongerna lätt i förhållande till varandra vid
ändring av rörelsehastigheten, och traven faller
omkull varvid kartongerna och varorna i dessa kan
skadas. Vid järnvägstransporter måste man därför
ofta binda ihop travarna på något sätt, t.ex. genom
surrning med rep eller klistring med
pappersremsor. Detta kostar arbete vid lastning och lossning.
I USA har man emellertid utarbetat ett sätt att öka
friktionen mellan kartongerna så mycket att
kartongtravarna enligt uppgift blir stabila utan
bindning. De plana kartongämnena beläggs vid
tillverkningen med en tunn film av ett ämne vars natur
inte anges. Beläggningen, som lär vara praktiskt taget
osynlig, påförs genom sprutning (Modern Packaging
dec. 1956 s. 127—129). SHl
Kemikalier ur xylen
I USA har man börjat bygga en anläggning för
27 000 t/år ftalsyraanhydrid, isoftalsyra,
tereftal-syra, dimetyltereftalat, dimetvlisoftalat och
bensoe-syra. Som råvara skall man använda xylener vilka
oxideras med luft i vätskefas. Närmare uppgifter
om hur reaktionen genomförs har inte
offentliggjorts, men man påstår att metoden är enklare än
den för närvarande använda.
Vid oxidationen, som lär utföras vid måttligt högt
tryck och måttligt hög temperatur, ger ortoxylen
ftalsyraanhydrid, metaxylen isoftalsyra och
para-xylen tereftalsyra. Bensoesyra fås genom oxidation
av toluen eller etylbensen (Chemical & Engineering
News 10 dec. 1956 s. 6011). SHl
Kombinerad
transistor-och elektronrörsförstärkare
Kaskodförstärkaren består av ett katodjordat
triod-förstärkarsteg efterföljt av ett gallerjordat steg.
Kaskoden har fått sin största betydelse som
ingångssteg med låg brusfaktor i
högfrekvensförstärkare. I denna version användes den numera allmänt
i t.ex. TV-mottagare.
Om det gallerjordade steget utbytes mot en
bas-jordad transistor erhålles en "hybridkaskod", fig. 1.
Denna koppling visar goda egenskaper som
lik-ströms- och lågfrekvensförstärkare och torde inom
Fig. 1. [-Hybridkaskod.-]
{+Hybrid-
kaskod.+}
en nära framtid även kunna användas som
högfrekvensförstärkare upp till ett par hundra MHz.
Hybridkaskoden medger hög förstärkning (som
lik-spänningsförstärkare med liten bandbredd upp till
30 000 gånger), hög ingångsimpedans med en
minimal insats av elektronrör, goda frekvensegenskaper
jämfört med ett emitterjordat
transistorförstärkar-steg. Med lämpligt val av elektronrör och transistor
kan i en likströmskopplad förstärkare
utgångssignalens nivå läggas vid nollspänning, varvid
efterföljande spänningsdelare undvikes. Hybridkaskoden
beräknas visa praktiskt taget samma brusfaktor
som elektronrörskaskoden.
Nackdelar hos hybridkaskoden är den begränsade
utgångsamplituden (± 30 v) samt sämre
frekvensegenskaper än elektronrörskaskoden. Bristen på
lämpliga transistorer gör att högsta frekvensen för
närvarande ligger vid ett par MHz (viggo wentzel
vid RVK 1957 i Stockholm). G AH
Felande aminosyra fås genom jäsning
För människornas proteinförsörjning är det viktigt
att födan innehåller alla de livsviktiga aminosyrorna
i rätta proportioner (Tekn. T. 1955 s. 781). Oftast
torde brist på lysin förekomma, och det är därför
av vikt att man har möjlighet att komplettera med
denna aminosyra när så behövs.
Man har under någon tid tillverkat lysin bl.a. i
USA. Den nyaste metoden härför är en
jäsningsprocess i två steg. I det första av dessa odlas
Esche-richia coli i ett substrat, bestående av glycerol,
stöp-vätska, salter och vatten. Mikroorganismen
tillverkar. diaminopimelinsyra som överförs till lysin i
det andra steget genom inverkan av enzymet
dia-minopimelinsyradekarboxylas.
Enzymet fås ur Aerobacter aerogenes som odlas
efter Escherichia och vars celler sprängs genom
tillsats av toluen. Då inga andra enzym är
närva-ratide, bryts det erhållna lvsinet inte ned. Vidare
får man bara dess levoform som är den enda som
absorberas i kroppen. Produkten renas genom
jonbyte. Hela processen lär ta ca 5 dygn.
Metodens största fördel är att den ger 1-lysin med
minst 98 °/o renhetsgrad till relativt lågt pris (12
$/lb). Man väntar att lysinet skall få användning
som tillsats till maten, särskilt för barn och
åldringar, samt till livsmedel, såsom vetemjöl och
andra spannmålsprodukter vilka har för liten
lysin-halt (Chemical & Eingineering News 3 dec. 1956
s. 5988). SHl
Ren kisel
Vanligen framställs kisel genom reduktion av
kvarts med kol i ljusbågsugn (Tekn. T. 1955 s. 768).
Den erhållna produkten har 98 %> renhetsgrad. Då
den inte kan användas som halvledare i detta
tillstånd, renas den genom zonsmältning (Tekn. T.
1954 s. 375, 1013; 1955 s. 1014). Denna metod är
besvärlig då det är svårt att avlägsna vissa
föroreningar, t.ex. bor, och undvika förorening med
material från skeppet, det senare därför att kisels
smältpunkt är hög (1 420°C).
För att undvika dessa svårigheter har man
utarbetat en process vid vilken kiseln överförs till en
lämplig förening som renas genom kristallisation,
sublimering och zonsmältning (jfr Tekn. T. 1956
s. 904) varefter den sönderdelas så att kisel erhålls.
Man har valt kiseltetrajodid därför att den är
relativt lättframställd, kan renas i önskad grad och
lätt kan sönderdelas utan att slutprodukten
förorenas.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
