Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 13 - Befolkningsdynamik och fastighetsteknik, av Gerhard Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befolkningsdynamik
och fastighetsteknik
Professor Gerhard Larsson, Stockholm
312.81(485) : 333.013.4
I ett av sina brev till allmogen klagar Gustav
Vasa över hur alltför många människor
trängde sig samman i byarna, så att de ingalunda
därav kunde sig alla nära och bärga, än
mindre göra kronan den rättighet därav, som de
pliktiga vore. I samma gårdar bodde åtta eller
tio starka unga drängar och kvinnfolk,
somlig-städes mera och somligstädes mindre. Men,
menade kungen, för detta missförhållande vore
det lätt att råda bot, då det mångenstädes
funnes goda lägligheter till att röja skogen och
göra goda hemman. Under trycket av den
hotande överbefolkningen blev alltså kungens
jordpolitik att å ena sidan hindra en
uppdelning och försvagning av de befintliga
gårdarna, å andra sidan stimulera uppodling och
nybyggen och på så sätt skaffa en avledare för
folkökningen. För att underlätta
jordanskaffningen för nybyggarna hävdade han med kraft
kronans äganderätt till "sådana ägor som
obebyggde ligga", ett anspråk, som så
småningom skulle bilda grunden för den
avvittrings-verksamhet, som i så hög grad har bestämt
fastighetsutvecklingen i de norra delarna av
Sverige.
Redan i vår äldre historia påverkade sålunda
befolkningsutvecklingen de jordpolitiska
ställningstagandena, påverkade normerna för
utformningen av vårt fastighetssystem. Så har
det varit även senare. Då man haft en
pessimistisk uppfattning om befolkningssituationen
och varit rädd för överbefolkning, då har man
också tillämpat en restriktiv jordpolitik och
sökt hindra, att jordbruken styckades sönder
och blev för sinå att föda en familj. Då man
varit optimist och trott på landets möjligheter
att ge en växande befolkning näring, då har
också företrädarna för en friare jordpolitik
fått vind i seglen. Och man kan tillägga: då
har den tidens rationaliseringsverksamhet —
omskiftena — fått vind i seglen. Ty storskifte,
enskifte och laga skifte syftade visserligen i
första hand till en bättre utformning av
jordbruksfastigheterna. Men samtidigt gjorde de
det lättare att dela upp fastigheterna mellan
Bearbetning av installationsföreläsning vid KTII den 17
november 1956.
arvingar just tack vare denna bättre
utformning. Skiftesverket hade säkerligen inte haft
sin stora framgång i vårt land om det inte
stimulerats av att skiftena möjliggjorde en
ökad hemmansklyvning.
Ur fastighetsteknikens synpunkt har därför
befolkningsutvecklingen det största intresse.
Ty fastighetstekniken handlar om normer och
teknik för att utforma fastigheter. Och
fixerandet av dessa normer bör alltid ske under
beaktande av vad man vet och tror om
befolkningsrörelsen.
Befolkningsrörelsen
Sett ur en synvinkel innebär dagens
befolkningsrörelse föga nytt. Samma tendenser går
igen som tidigare. Flykten från landsbygden,
flykten från jordbruket, det är gamla nötta
uttryck, som sedan decennier genljudit i
debatterna. Men trots allt har dessa tendenser
tidigare endast långsamt förändrat
jordbruksbefolkningens storlek. Stora skaror har visserli-
Fig. 1. Prognos rörande jordbruksbefolkningen i
åldersgruppen 20—60 år baserad på förutsättningen
att flyttningsvolymen åldersvis kommer att uppgå
till samma procent av den sjunkande
jordbruksbefolkningen som på 1940-talet (enligt Wahlund).
281 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
