Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 13 - Elförbrukning och industriproduktion i Sverige 1956, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elförbrukning och
industriproduktion
i Sverige 1956
338
621.3
År 1956 karakteriserades av en relativ
stagnation inom svensk ekonomi.
Bruttonationalprodukten beräknas ha ökat med endast 2 %,
medan motsvarande stegring under de närmast
föregående åren utgjorde 4—5 %. Industrin
företer en liknande bild. 1956 års ökning var
även här 2 %, vilket kan jämföras med 6 %
under 1955 och en genomsnittlig årlig ökning
under hela efterkrigsperioden på 4 %.
Liksom under 1955 var konjunkturbilden inom
industrin synnerligen splittrad under 1956.
Produktionsökningen var praktiskt taget helt
koncentrerad till den tunga
kapitalvaruindustrin, medan produktionen av
konsumtionsvaror i stort sett förblivit oförändrad. Orsaken
till den försämrade produktionsutvecklingen
synes främst vara den betydande
åtstramningen i finans- och penningpolitiken. Den genom
Suez-konflikten inträffade störningen i
bränsleförsörjningen vid slutet av året torde däremot
ej nämnvärt ha hunnit påverka det totala
produktionsresultatet.
Järnmalmsproduktionen fortsatte under året
att expandera snabbt tack vare de
gynnsamma exportkonjunkturerna och nådde en
totalsiffra på 19 Mt. En procentuellt ändå större
stegring kom till synes inom järnverken, där de
stora utbyggnaderna successivt mognat i ökad
produktion under senare år. Produktionen av
handelsfärdigt järn steg under 1956 till 1,67
Mt, vilket innebär en stegring under den
senaste femårsperioden med 71 %. Det mål, som
uppsattes för järnverkens utbyggnader i början
av 1950-talet, att under 1960-talet göra landet
självförsörjande med järn och stål, synes ha
goda utsikter att uppnås.
Inom verkstadsindustrin har utvecklingen
varit oenhetlig. Trots dystra profetior om
exportsvårigheter har exporten av
verkstadsprodukter stigit väsentligt under 1956, medan
däremot hemmamarknadsproduktionen i stort
sett förblivit oförändrad. Varven åtnjuter för
närvarande en exceptionell högkonjunktur
med åtföljande förlängning av
leveranstiderna. De mekaniska verkstäderna samt den
elektrotekniska industrin redovisar för 1956 någon
stegring av sysselsättningen, medan däremot
en ej obetydlig tillbakagång skett inom
järn-och metallmanufakturbranschen.
Förutom genom järnindustrin uppbäres den
nuvarande produktionsstegringen främst av
den fortsatt gynnsamma exportkonjunkturen
inom massa- och pappersindustrin. En
successiv utbyggnad av produktionsapparaten sker
även här, och den har hittills tagits i anspråk
av den ökade efterfrågan på den
internationella marknaden. Produktionen nådde under
1956 upp till 4,1 Mt massa och 1,6 Mt papper,
varav något över hälften exporterades.
Erfarenheten lär emellertid, att avsättningen är
synnerligen konjunkturkänslig inom denna
industrigren. I stark motsättning härtill står
träindustrins exportsvårigheter, som under året
medförde en högst avsevärd
produktionsminskning.
Inom de typiska
konsumtionsvaruindustrier-na, såsom livsmedels-, sko- och
textilindustrin, synes produktionen under 1956 ha varit
ungefär densamma som 1955. Sett över den
senaste femårsperioden har den totala
konsum-tionsvaruindustrin legat vid praktiskt taget
oförändrad produktionsnivå, vilket måste
betecknas som anmärkningsvärt.
Trots den relativt blygsamma ökningen av
industriproduktionen under 1956 har
industrins elkonsumtion stigit med ej mindre än
8 °/o. Orsaken härtill är främst den pågående
strukturella förändringen inom industrin med
stark frammarsch inom den elslukaride tunga
industrin men tillbakagång inom den ur
el-synpunkt relativt betydelselösa
konsumtions-varuindustrin. Dessutom synes emellertid 1956
ha bidragit en ökning av den specifika
elkonsumtionen per produktionsenhet inom
vissa industrigrupper, främst massa- och
pappersindustrin samt livsmedelsindustrin.
Härigenom har stegringen av industrins
elkonsumtion kommit att ej oväsentligt överstiga
prognoserna för elbehovens utveckling. Trots
att ökningen av samfärdselns och
detaljförbrukningens elbehov 1956 var mera normal,
har den totala elkonsumtionen härigenom
kommit att överskrida de prognoserade
värdena, vilket bidragit till att förvärra
elförsörjningsläget.
Trots att vattentillgången under större delen
av 1956 låg under den normala, var den dock
bättre än 1955. Delvis som en följd härav ökade
Tabell 1. Elproduktion och elförsörjning i Sverige
under 1955 och 1956
1955 MkWh 1956 MkWh ökning 1955—1956 •/.
Total elproduktion ............. . 24 968 27 116 9
Vattenkraftproduktion ........ . 21 902 24 440 12
Ångkraftproduktion ........... . 3 066 2 676 — 13
265 315 19
149 204 37
Vattenmagasinens innehåll vid
årets slut ..................... . 4 830 5 120
(60 °/o) (60 %>)
Total elbelastning .............. . 25 084 27 227 9
. 3 371 3 660
Elångpannor .................. 521 494 — 5
Netto elkonsumtion ............ . 21 192 23 073 9
. 12 970 14 070 8
Transport ..................... . 1 618 1 679 4
Detaljförbrukning ............. . 6 604 1 324 11
297 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
