Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 13 - Hänt inom tekniken - Världsstandard för pappersformat? - Skydd av viss laboratoriepersonal - Näringslivets Granskningsnämnd - Skånska Ingenjörsklubben - Stipendier för vattenvårdsforskning - 24:e Internationella Gjuterikongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leverantörer av maskiner och annan utrustning för
dessa branscher. I en annan skrivelse föreslog SIS
att breddmåttet 210 mm skulle rekommenderas för
internationellt utväxlade dokument.
De svenska förslagen och ett franskt motförslag
till rullbredder diskuterades livligt vid ett möte med
subkommittén för dimensionsfrågor i Paris den
3—5 december 1956, vari deltog 29 representanter
från 8 länder. SIS representerades vid mötet av
ingenjör Åke Jansson och konsulent Arvid J Åhlin.
Man beslöt att måttet 210 mm skulle
rekommenderas för tryckalster och dokument med
kommersiell, teknisk och administrativ användning. Beslutet
var enhälligt och understöddes även av den
brittiska delegationen. (Ett genomförande av beslutet i
de anglosaxiska länderna skulle innebära ett
enhets-mått av 8V4" i stället för de nuvarande 8" och 8V2".)
Frågan om internationella rullbredder för papper
och arbetsbredder för pappersmaskiner diskuterades
på grundval av de svenska dokumenten,
sekretariatets förslag och ett vid sammanträdet framlagt ryskt
förslag. Man tog dock icke ställning till dessa
förslag. Däremot enade man sig om att i fortsättningen
studera frågan med utgångspunkt från A-seriens
format, breddmåttet 210 mm, de tre nämnda
huvudförslagen samt tryckeriindustrins och
maskinleverantörernas intressen.
För toleranser för papper hade sekretariatet
föreslagit vissa värden för generell användning. Mötet
inskränkte sig att fastställa en tolerans av ± 2 mm
för måttet 210 mm, dvs. motsvarande svensk
standard.
Frågan om formatangivning diskuterades på
grundval av ett brittiskt förslag. Vid diskussion om
det fortsatta arbetet beslöt man bl.a. att undersöka
möjligheten att lägga A-seriens format som grund
för en internationell formatstandardisering. I detta
sammanhang kan nämnas att A-formaten i dag
är nationell standard i 17 länder och användes,
utan att vara antagna som standard, i nästan lika
många länder därutöver.
Skydd av viss laboratoriepersonal.
Detaljföreskrifter eller anvisningar om vad som skall iakttas
för att förebygga ohälsa eller olycksfall till följd
av arbete i laboratorier i allmänhet har inte
utfärdats i Sverige. En förbättring av
laboratoriepersonalens skydd mot ohälsa eller olycksfall på grund
av arbetet har emellertid på senare år visat sig bli
allt mer behövlig.
Att utreda frågan om erforderliga åtgärder i detta
syfte har chefen för Socialdepartementet tillkallat
byrådirektören hos Arbetarskyddsstyrelsen Hilding
Starland såsom utredningsman.
Utredningen bör omfatta allt slags
laboratoriearbete i den vetenskapliga forskningens, sjuk- och
och hälsovårdens samt industrins tjänst, där arbetet
är förenat med särskild hälsorisk. Vid utredningen
bör befattning inte tas med spörsmål som gäller
skydd mot strålningsskador (Tekn. T. 1955 s. 557),
vilket ämne har behandlats av 1951 års
Strålskyddskommitté i dess nyligen avgivna betänkande. Ej
heller bör fråga om förlängd semester eller kortare
arbetstid för laboratoriepersonal tas upp till
behandling i detta sammanhang.
Näringslivets Granskningsnämnd för gåvor och
understödsannonser ställde 1956 till förfogande 24
nya kontrollgirokonton (jfr Tekn. T. 1956 s. 359);
vid årets slut var 345 konton i användning. På
kon-trollgirokontona inflöt under året ca 47 Mkr.
Under nämndens 13 verksamhetsår har
sammanlagt 650 konton utlämnats. På dessa för välgörande
och liknande ändamål till förfogande ställda
konton har under åren 1944—1956 influtit sammanlagt
690 Mkr.
Av upplysningsskriften "Kontroll av offentliga
insamlingar" har utarbetats en ny upplaga, som
trycks i 8 000 exemplar och som liksom tidigare
utges i samarbete med Institutet för Bekämpande
av Mutor och Bestickning.
Skånska Ingeniörsklubben hade 1 388
medlemmar den 1 januari 1957.
Stipendier för vattenvårdsforskning. Tre
stipendier för utbildning av forskare inom området
vattenförsörjning och avloppsvattenrening utlyses
av Statens Tekniska Forskningsråd.
Bådet tar i första hand hänsyn bl.a. till de
personliga kvalifikationerna hos de föreslagna
stipendiaterna. Som stipendiat kan ifrågakomma
civilingenjör, fil. kand eller fil. mag. eller person med
annan motsvarande utbildning som visat särskilt
intresse och utpräglad fallenhet för
forskningsarbete. Väsentligt är att stipendiaten kan påräkna
lämplig arbetskraft och lämpliga arbetsmöjligheter
vid teknisk högskola, universitet eller annan
institution eller laboratorium. Viktigt är även att en
kvalificerad forskningsledare handhar stipèndiatens
forskarutbildning och svarar för att denna äger rum
under sådana förhållanden, att stipendiaten lär sig
den teknik som är nödvändig för självständig
forskning.
Stipendium kan även sökas för forskarutbildning
vid utländskt laboratorium.
Stipendiaterna anställes av rådet och erhåller
löneförmåner enligt i huvudsak samma grunder som
förste assistenter vid de tekniska högskolorna (Cg
21 eller Cg 23). Stipendierna avser i regel
heltidsanställning. Där så är nödvändigt eller önskvärt
anvisar rådet medel för kemikalier och andra
förbrukningsartiklar ävensom för resor.
Ansökan insändes före den 1 maj 1957 till Statens
Tekniska Forskningsråd, Grevturegatan 14,
Stockholm ö, som även lämnar upplysningar.
24:e Internationella Gjuterikongressen
(International Foundry Congress) anordnas den 19—24
augusti 1957 i Stockholm av de gjuteritekniska
förbunden i de fyra nordiska länderna, nämligen
Dansk Støberiteknisk Förening, Föreningen af
Danske Jernstøberier, Norges Støperitekniske
Förening, Støperienes Landsforening, Finlands
Metallindustriförening och Sveriges Mekanförbund.
Kongressen är öppen för all världens gjuterimän jämte
gäster. Arrangörerna konstaterar i sin inbjudan till
kongressen, att det är med stor känsla av glädje
som de ser denna kongress forma sig till en
manifestation av nordisk samhörighet inom ramen för
det mer vidsträckta internationella samarbetet på
gjuteriområdet.
Kongressen omfattar förutom en mängd
gjuteritekniska föredrag studiebesök vid svenska och
finländska gjuterier. Kongresspråk är engelska,
franska och tyska; simultantolkning anordnas.
Föredragen tillställs deltagarna före kongressen.
De som ej deltar i kongressen kan beställa
föredragen i förtryck för 53 kr. för fullständig sats.
Beställning bör ske före den 1 juli till
kongressledningen och betalning insändas samtidigt med
beställningen.
Deltagaravgiften är 210 kr. för kongressdeltagare
och 130 kr. för medföljande gäst. Anmälan göres
före den 15 april 1957 till kongressekretariatet,
Sveriges Mekanförbund, Gjuteriavdelningen, Karla-
306 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
