Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 14 - Transitering av elkraft, av Bengt Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Rimliga värden på överföringsavstånd
och effekt vid olika spänningar samt
specifika överföringskostnader
Spänning kV Effekt MW [-Överföringsavstånd-] {+Över- förings- avstånd+} km Specifik kostnad kr/kW -100 km • år
130 30 —100 200—100 15—- 5
70 10 — 30 100— 50 40— 15
40 4—10 50— 30 50— 25
20 1 — 4 30— 15 150— 50
10 0,3— 1 20— 10 400—150
utnyttjas som ett ungefärligt mått på detta.
Approximativa värden på dels
överföringsavstånd och effekt vid olika spänningar, dels
de specifika kostnaderna vid nuvarande
prisnivå kan anges, tabell 1.
När lönar sig transitering?
De ekonomiska förutsättningarna för att
tran-siteringar skall vara lönande varierar starkt
från fall till fall. Att ren mottransitering
alltid måste vara ekonomisk är uppenbart.
Liknande gäller om nätet före transiteringen är
lågt belastat och ingen väsentlig
belastningsökning förutses. Men även vid relativt hög
belastning kan transitering vara förmånlig om
transiteringseffekten är liten och endast höjer
belastningen på nätet obetydligt medan
samtidigt överföringsavståndet är så stort att en
egen överföring blir i dyraste laget. Det
innebär naturligtvis att de specifika kostnaderna
vid egen överföring ligger på gränsen till vad
som är ekonomiskt motiverat.
Att transiteringar, som endast avser att ge
reservmatningsmöjligheter, normalt är
nationalekonomiskt fördelaktiga, synes klart.
Samma är förhållandet under de år då genom
transiteringen en nv, dyrbar
transformerings-punkt inom transitörens eget nät kan
uppskjutas till dess hans belastning hunnit växa
mera. Ibland kan markframkomligheten
hindra en ny ledning och en transitering är då inte
bara ekonomiskt lönande utan nödvändig av
detta skäl.
När transitering önskas på ett redan väl
utnyttjat nät, blir transiteringen dyr. Om
befintligt nät då måste i betydande omfattning för-
Tabell 2. Ekonomisk och maximal belastning
på kraftledningar vid olika spänning och
lednings are a
Spänning kV Normal
ledningsarea Feral mm2 Ungefärlig ekonomisk belastning MVA Ungefärlig maximal belastning MVA
130 455 50 200
70 328 20 100
40 147 5 30
20 147 3 15
10 49 0,5 4
stärkas för att möjliggöra transiteringen är
förutsättningarna för att transitering skall bli
lönande mycket små.
Transiteringskostnader och avgifter
Ledningsägaren får vid transitering vidkännas
ökade förluster och i befintligt nät tas större
del av överföringskapaciteten i anspråk,
varför det kan fordras nybyggnader eller
förstärkningar av nätet. Givetvis vill han ha
ekonomisk kompensation för detta ocli helst även
en viss vinst på transiteringen.
överföringsförlusterna kan normalt endast
ungefärligt beräknas. Det blir därför ofta
nödvändigt att approximativt uppskatta dem och
ett rimligt antagande är då att utgå från att
belastningen före transitering ungefär uppgår
till ekonomisk strömtäthet, ca 1—1,5 A/mnr
ekvivalent koppararea. Ofta kan sedan en viss
jämkning nedåt göras av det då erhållna
förlustvärdet med hänsyn till kännedom om de
verkliga belastningsvärdena inom nätet.
Ovanpå den så framräknade ursprungliga
belastningen läggs sedan transiteringseffekten,
varvid förlusterna vid transitering erhålles. Med
hjälp av normala värden i kr/kW på
överföringsförlusten erhålls sedan värdet av
förlusterna utan resp. med transitering till ft
resp. f2 kr/år.
För det befintliga nätet ändras inte övriga
årskostnader genom att transitering
tillkommer, men däremot tas en viss överföringskanal
i anspråk. Den totala årskostnaden, utöver
förlusterna, kan antas uppgå till a1 kr/år. För att
kunna fördela denna årskostnad på ett rättvist
sätt måste en bedömning göras av hur stor
överföringskapaciteten är. Det rimligaste är
därvid att anse kapaciteten vara lika med den
ekonomiska överföringsförmågan, tabell 2, när
det gäller en transitering av normal tidslängd.
Skall däremot transitering förekomma endast
vid enstaka tillfällen, såsom vid fel inom
transitörens eget nät, bör nätets maximala
överföringsförmåga i avseende på
strömbelastning eller spänningsfall, tabell 2, få ligga till
grund för kapacitetsbestämningen eftersom
den höga belastningen ju då är av mycket kort
tidsvaraktighet.
Anta att kapaciteten är S± MVA resp. S2 MVA
i de båda fallen. Transitören bör då, för att
ersätta det intrång han gör i nätet, betala
S S
— • a1 resp. — kr/år om S är transiterings-
Ol 02
effekten i MVA. På motsvarande sätt blir
förlustersättningen — • f2 resp.^r • f2-
Ol o2
I årskostnaderna innefattas ränta,
avskrivning, drift-, underhålls- och allmänna
omkostnader. En svårighet finnes här, nämligen
huruvida ränta och avskrivning skall beräknas på
det ursprungliga investerade kapitalet eller på
det kapital, som nybyggnad av nätet i dagens
prisnivå skulle fordra. Detta är ju en fråga
med många aspekter och aktuell i flera andra
sammanhang.
311 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
