Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Ingenjörsbehovet i Sverige, av Hans Tysklind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
per anställd, mätt i fast penningvärde, har
ökat, fig. 2.
Behovet av ingenjörer är således beroende av
det produktionsresultat man vill åstadkomma,
under förutsättning att andra i produktionen
medverkande faktorer såsom kapital, råvaror
oeh arbetskraft icke lägger hinder i vägen för
utvecklingen. Problemet är då att söka ett
samband mellan produktionsresultatet och
ingenjörsantalet. Det torde då vara lämpligt — bl.a.
med hänsyn till utredningens mål att
undersöka det totala ingenjörsbehovet — att
behandla industrin, i vad avser produktion och
ingenjörsbehov, som en enhet.
En grafisk sammanställning av produktion per
arbetstagare och ingenjörstäthet (ingenjörer
per arbetstagare) visar, att ett samband
mellan dessa relationstal kan uttryckas med en
rät linje fram till 1955, fig. 3. Detta samband
har kommittén ansett sig kunna använda som
hypotes för prognoserna, vilket också stödjes
av resultatet av den enkät som gjorts i
anslutning till utredningen. Sambandet är icke
generellt. Dess giltighet begränsas till den svenska
industrin som helhet och gäller alltså inte för
jämförelse olika industrier eller branscher
emellan. I princip gäller också linjariteten
endast om industrins struktur fortsätter att
genomgå liknande omvandling som hittills.
Emellertid visar det sig att utvecklingen inom de
olika industrigrenarna kan inom måttliga
gränser utveckla sig på annat sätt än hittills, utan
att detta i större grad påverkar det linjära
sambandet. Sambandet synes vara användbart för
beräkning av det framtida ingenjörsbehovet
inom den av kommittén fastställda
prognostiden.
Ingenjörsbehovet inom industrin har alltså
gjorts avhängigt av den framtida
produktionsutvecklingen och det totala antalet
arbetstagare. Framför allt spelar
produktionsutvecklingen en väsentlig roll.
Om produktionsvolymen för industrin mätes i
t.ex. 1935 års penningvärde och uttryckes med
indextal, har en ökning skett från index 100
år 1935 till 228 år 1955. Detta motsvarar i
genomsnitt drygt 4 % årlig ökning. Hur den
framtida produktionsutvecklingen kan komma
att utfalla är givetvis ytterligt svårt att bedöma
då denna beror på en mängd samverkande
faktorer av vilka ingenjörstillgången är en. 1955
års långtidsutredning har räknat med en
utveckling mellan 2,8 och 3,7 % under de
närmaste åren. Kommittén har ansett det lämpligt
att räkna med ett par alternativ, nämligen en
fortgående årlig produktionshöjning på 3 resp.
3,5 %, fig. 4. Bundfrågan till över 1 000 företag
om bedömning av produktionsutvecklingen
fram till 1965 har givit som resultat 3,4 %
årlig ökning.
Det totala antalet arbetstagare kommer
säkerligen att fortfarande öka inom industrin. Fram
till 1965 beräknas antalet inom egentlig
industri öka med ca 12 %, medan den fortsatta
ökningen till 1975 sannolikt kommer att utgöra
endast 3
356 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
Fig. 2.
Produktivitet, dvs.
produktionsvärde
per
arbetstagare, i svensk
industri 1935—
1965.
Om de antagna utvecklingsalternativen antas
gälla ända fram till t.ex. 1975, dvs. en
prognostid på 20 år byggd på ett lika långt tidigare
händelseförlopp, blir ingenjörsbehovet inom
industrin, beräknat med hjälp av den
skisserade metoden följande:
3 % årlig ökning 3,5 % årlig ökning
1965 ..............41 300 44 800
1975 ....... 65 000 75 000
Den offentliga verksamhetens
ingenjörsbehov
Verksamheten inom den offentliga sektorn,
alltså stat och kommun, har ökat på alla
områden. Som exempel på detta kan nämnas att
de kostnader, som det offentliga lagt ut på
löner, driftkostnader och investeringar, har
ökat från ca 13 % av bruttonationalprodukten
år 1935 till ca 25 % år 1955. Särskilt har den
tekniskt betonade verksamheten utvecklats, vil-
Fig. 3. Samband
mellan
produktionsvärde per
arbetstagare
( produktivitet)
och
ingenjörs-täthet för
svensk industri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
